Nya regler gällande elbilar – regeringen har fattat beslut

2024 04 21

Nya miljökrav innebär att myndigheter inte har annat val än att välja miljöbilar.

Det fortsätter att satsas på elektrifieringen av bilflottan och ett nytt led i processen har nu kommit för myndigheterna.

Regeringen har fattat beslut om nya miljökrav för statliga myndigheters bilresor.

Utsläppen får från och med år 2030 inte vara mer än 0 gram koldioxid per kilometer, vilket innebär att det bara är elbilar som gäller.

Det rapporterar Teknikens värld.

Gradvis skärpning

Fram tills 2030 kommer det handla om en gradvis skärpning för de statliga myndigheternas fordon.

Från och med den första juni i år får bilarna släppa ut högst 50 gram koldioxid per kilometer.

Därefter skärps reglerna ytterligare, fram tills att enbart elbilar i praktiken får användas om sex år.

“Tydlig förutsättningar”

De nya reglerna gäller vid såväl inköp och leasing av personbilar och lätta lastbilar som upphandling av hyrbilar och taxiresor.

– Beslutet ger statliga myndigheter och företag tydliga och långsiktiga förutsättningar när det gäller omställningen av den statliga fordonsflottan mot nollutsläpp, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Lastbilar viktiga

Vad gäller elektrifieringen av fordonsflottan bedöms lastbilar och annan tung trafik vara viktiga i sammanhanget.
Därför har regeringen beslutat om ett tillfälligt stöd för lätta lastbilar.

– Beslutet innebär att den som köper en lätt ellastbil kan få upp till 50 000 kronor i stöd per lastbil, förklarar regeringen.

– Beloppet kommer senare att trappas ner successivt och i slutet av år 2025 kommer stödet att fasas ut. En särskild satsning görs även på utsläppsfria tunga lastbilar som förutom differentierade stödnivåer även får ett höjt takbelopp, till högst 25 procent av inköpspriset.

“Är centralt”

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) menar att arbetet är centralt i miljöfrågan.

– De nya stöden är ett viktigt steg i regeringens arbete med att skapa förutsättningar för att elektrifiera transportsektorn, säger hon.

– Det innebär att fler kan byta ut sina fossildrivna lastbilar till eldrivna fordon. Det är helt centralt för att Sverige ska nå hela vägen ner till nettonollutsläpp till 2045 och att vi klarar våra åtaganden gentemot EU.

Foto: My Energy

Text: Redaktionen

Swedbank varnar: 27 procent av din lön kommer ryka

2026 05 19

En hög lön räcker inte längre för att skydda sig fullt ut mot hushållskostnader.

Det konstaterar Swedbank i en dyster dom på måndagsmorgonen.

Enligt storbanken har hushållens möjligheter att förvärva en bostad försämrats under årets första tre månader.

Delvis beror det på högre bostadspriser, men också på att räkningar för el, uppvärmning samt vatten och avlopp också ökar. Rent konkret måste en genomsnittlig köpare lägga cirka 27 procent av den disponibla inkomsten enbart på boendeutgifter.

– Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Nya regler

Uppskattningen på 27 procent baseras på Swedbanks så kallade boindex som mäter hushållens köpkraft vid bostadsköp. Indexet sjönk från 113 till 109 under årets första kvartal. Boindexet för småhus ligger på 107 och för bostadsrätter 115.

Storbankens dom kommer en dryg månad efter att nya bolåneregler infördes i april. Nu har kravet på kontantinsatsen sänkts från 15 till 10 procent. Även amorterinsgraden sänktes i samma veva, med målet att fler ska få in foten på bostadsmarknaden.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när förslaget lades fram.

– Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Gett effekt, men...

Enligt Swedbank har effekten redan kunnat ses. Aktiviteten på marknaden har ökat och bostadspriserna ökar.

– Det är positivt att fler kan köpa en bostad. Tyvärr sker det till priset av högre skuldsättning. För att öka möjligheterna till en lyckad bostadsaffär behöver köparna bättre kunskaper, inte minst på bostadsrättsmarknaden, säger Arturo Arques.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Nilov

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen