Nya regler gällande elbilar – regeringen har fattat beslut

2024 04 21

Nya miljökrav innebär att myndigheter inte har annat val än att välja miljöbilar.

Det fortsätter att satsas på elektrifieringen av bilflottan och ett nytt led i processen har nu kommit för myndigheterna.

Regeringen har fattat beslut om nya miljökrav för statliga myndigheters bilresor.

Utsläppen får från och med år 2030 inte vara mer än 0 gram koldioxid per kilometer, vilket innebär att det bara är elbilar som gäller.

Det rapporterar Teknikens värld.

Gradvis skärpning

Fram tills 2030 kommer det handla om en gradvis skärpning för de statliga myndigheternas fordon.

Från och med den första juni i år får bilarna släppa ut högst 50 gram koldioxid per kilometer.

Därefter skärps reglerna ytterligare, fram tills att enbart elbilar i praktiken får användas om sex år.

“Tydlig förutsättningar”

De nya reglerna gäller vid såväl inköp och leasing av personbilar och lätta lastbilar som upphandling av hyrbilar och taxiresor.

– Beslutet ger statliga myndigheter och företag tydliga och långsiktiga förutsättningar när det gäller omställningen av den statliga fordonsflottan mot nollutsläpp, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Lastbilar viktiga

Vad gäller elektrifieringen av fordonsflottan bedöms lastbilar och annan tung trafik vara viktiga i sammanhanget.
Därför har regeringen beslutat om ett tillfälligt stöd för lätta lastbilar.

– Beslutet innebär att den som köper en lätt ellastbil kan få upp till 50 000 kronor i stöd per lastbil, förklarar regeringen.

– Beloppet kommer senare att trappas ner successivt och i slutet av år 2025 kommer stödet att fasas ut. En särskild satsning görs även på utsläppsfria tunga lastbilar som förutom differentierade stödnivåer även får ett höjt takbelopp, till högst 25 procent av inköpspriset.

“Är centralt”

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) menar att arbetet är centralt i miljöfrågan.

– De nya stöden är ett viktigt steg i regeringens arbete med att skapa förutsättningar för att elektrifiera transportsektorn, säger hon.

– Det innebär att fler kan byta ut sina fossildrivna lastbilar till eldrivna fordon. Det är helt centralt för att Sverige ska nå hela vägen ner till nettonollutsläpp till 2045 och att vi klarar våra åtaganden gentemot EU.

Foto: My Energy

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssar köar i timmar

2026 06 02

Vardagen för invånare på den ryskockuperade Krymhalvön har förändrats markant.

Efter intensiva ukrainska drönarattacker mot ryska oljeanläggningar är situationen på Krym kritisk.

Kreml har tvingats införa ransonering av bensin på halvön. Den akuta åtgärden har vidtagits med anledning av den omfattande bristen på bränsle.

Helt slut

Nu tvingas miljontals ryssar på Krym att köa i timmar till bensinstationerna. När det är dags för tankning får varje fordon endast tankas med högst 20 liter bränsle per dag.

Samtidigt är bränslet helt slut hos flera mackar på halvön, rapporterar Reuters.

– Jag har väntat i tre timmar, och jag vet inte om bensinen räcker. Man får bara hoppas, säger Krymbon Aleksandr Andrijevskij till nyhetsbyrån.

Tatjana Pjatina, en annan invånare på ön, berättar att hon i princip slutat att köra bil på grund av bränslekrisen.

Hon ser ingen snabb lösning på situationen.

– Om det inte finns några strategiska reserver på Krim kommer det här problemet naturligtvis inte att lösas inom de närmaste två veckorna, säger hon till Reuters.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Kan skära av halvön

Exporten av bränsle till Krym är beroende av landvägen från Rostovregionen i Ryssland och färjetrafik över Kertjsundet.

Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet, används inte av säkerhetsskäl.

Bränsleexporten försvåras dramatiskt av att Ukraina etablerat luftherravälde över motorvägen kring Mariupol – en viktig knutpunkt för logistiken från de ryskockuperade områdena i Donbas till Krim.

Enligt flera militärexperter är Ukraina på väg att skära av halvön.

– Jag skulle inte bli förvånad om det inom några månader inte finns mat på Krim, säger Johan Huovinen, lärare vid institutionen för krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till DN.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen