Nya regler gällande elbilar – regeringen har fattat beslut

2024 04 21

Nya miljökrav innebär att myndigheter inte har annat val än att välja miljöbilar.

Det fortsätter att satsas på elektrifieringen av bilflottan och ett nytt led i processen har nu kommit för myndigheterna.

Regeringen har fattat beslut om nya miljökrav för statliga myndigheters bilresor.

Utsläppen får från och med år 2030 inte vara mer än 0 gram koldioxid per kilometer, vilket innebär att det bara är elbilar som gäller.

Det rapporterar Teknikens värld.

Gradvis skärpning

Fram tills 2030 kommer det handla om en gradvis skärpning för de statliga myndigheternas fordon.

Från och med den första juni i år får bilarna släppa ut högst 50 gram koldioxid per kilometer.

Därefter skärps reglerna ytterligare, fram tills att enbart elbilar i praktiken får användas om sex år.

“Tydlig förutsättningar”

De nya reglerna gäller vid såväl inköp och leasing av personbilar och lätta lastbilar som upphandling av hyrbilar och taxiresor.

– Beslutet ger statliga myndigheter och företag tydliga och långsiktiga förutsättningar när det gäller omställningen av den statliga fordonsflottan mot nollutsläpp, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Lastbilar viktiga

Vad gäller elektrifieringen av fordonsflottan bedöms lastbilar och annan tung trafik vara viktiga i sammanhanget.
Därför har regeringen beslutat om ett tillfälligt stöd för lätta lastbilar.

– Beslutet innebär att den som köper en lätt ellastbil kan få upp till 50 000 kronor i stöd per lastbil, förklarar regeringen.

– Beloppet kommer senare att trappas ner successivt och i slutet av år 2025 kommer stödet att fasas ut. En särskild satsning görs även på utsläppsfria tunga lastbilar som förutom differentierade stödnivåer även får ett höjt takbelopp, till högst 25 procent av inköpspriset.

“Är centralt”

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) menar att arbetet är centralt i miljöfrågan.

– De nya stöden är ett viktigt steg i regeringens arbete med att skapa förutsättningar för att elektrifiera transportsektorn, säger hon.

– Det innebär att fler kan byta ut sina fossildrivna lastbilar till eldrivna fordon. Det är helt centralt för att Sverige ska nå hela vägen ner till nettonollutsläpp till 2045 och att vi klarar våra åtaganden gentemot EU.

Foto: My Energy

Text: Redaktionen

JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen

Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen