Kraven för vilka synnedsättningar som accepteras sänks nämligen från och med den 1 februari 2025, och påverkar dem med synfältsnedsättning som vill skaffa körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation.
Många blir av med körkortet

Hundratals människor blir årligen av med sina körkort på grund av att de drabbats av stroke, har diabetes eller har ögonsjukdomen glaukom.
Nu kan många av dem få tillbaka sina körkort tack vare att Transportstyrelsen sänker sina krav.
– Alla de personerna kommer inte att klara de nya kraven. Men vår bedömning är att ganska många av dem kommer att göra det, säger Åsa Ericson, utredare Transportstyrelsen, till SVT.
Drömmen om körkort lever

Den som tidigare fått sitt körkort indraget på grund av synfältsnedsättning kan alltså när de nya reglerna träder i kraft den 1 februari i år, skicka in en ny ansökan om körkortstillstånd och få möjligheten att få tillbaka sitt körkort.

Osäkrare vägar?

Huruvida de nya kraven kommer att göra det mer osäkert på vägarna återstår att se, men enligt den expertgrupp som Transportstyrelsen använt sig av finns det inget som tyder på att så är fallet.
–  I den expertgruppen för Transportstyrelsen som jag ingick i, så var uppgiften att titta ifall det finns något vetenskapligt stöd som gör att det blir osäkert som bilförare om vi ändrar till det här kravet, och vi hittade inget sådant, säger Rune Brautaset, ordförande Optikerförbundet, till SVT Nyheter.

–  Vi är nog ganska trygga med att det här inte kommer att göra att vi får fler osäkra bilförare.

Stopp för trafikskolor
Tidigare kunde vissa trafikskolor genomföra synundersökningar inför ansökan om körkortstillstånd, men det sätter de nya reglerna stopp för.

Nu är det i stället enbart optiker och läkare som får utfärda intygen, men det behöver inte vara en optiker eller läkare som utför synundersökningen i sig. Undersökningen innebär att ens synskärpa mäts och man får även svara på frågor gällande sjukdomshistorik.

Foto: M. Ferrero

Text: Redaktionen

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen