Nya regler för bidragstagare – det här kommer hända

2024 09 27

Regeringen och SD förbereder en stor omläggning av bidragspolitiken.

Framöver kommer det ställas skärpta krav på bidragstagare – bland annat föreslår Tidöpartierna att stora familjer ska få begränsat försörjningsstöd.

Samtidigt föreslår regeringen och SD att en utredare ska lämna förslag på hur bidragstak kan införas.

– Vi vill att fler ska arbeta och vara självförsörjande. Att fler arbetar är viktigt för att hålla ihop Sverige. Det är grunden för att klara integrationen och våra högt ställda välfärdsambitioner, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Ministern fortsätter:

– Regeringen avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform som består av flera delar. Det handlar om att öka aktivitetskraven, införa ett bidragstak och införa en kvalificering till välfärden.

Jobbpremie

Regeringen och SD vill även införa en jobbpremie.

Det är ett förslag som Moderaterna drivit sedan 2021. Då föreslog partiet att långtidsarbetslösa som tar ett jobb ska få ett påslag på lönen med tio procent, max 2 500 kronor per månad i högst 18 månader.

Bidragstaket

Exakt hur bidragstaket kommer att utformas är inte fastställt.

Taket kan mätas i kronor, men det kan även handla om en begränsning av hur många bidrag som man kan ta del av samtidigt. Enligt regeringen kan bidrag som barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd, föräldrapenningen på lägstanivå och flerbarnstillägg ingå i det nya förslaget.

Målsättningen är dock tydlig: fler ska komma ut på arbetsmarknaden.

– Det är en grundläggande princip att det alltid ska vara mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag. Men i dag är det inte alltid så. Därför tar vi initiativ till ett bidragstak i syfte att öka drivkrafterna till jobb – en viktig strukturreform för fler i arbete, sade statsminister Ulf Kristersson (M) när förslaget lanserades.

Här är alla förslag

Här är samtliga förslag som regeringen och SD lagt fram för att reformera bidragspolitiken:

- Bidragstak ska införas

- Möjligheten att lämna försörjningsstöd ska begränsas för kostnader utöver riksnormen, så långt det är möjligt och lämplig

- Försörjningsstödets storlek ska begränsas för större hushåll

- Det ska införas en jobbpremie som ökar det ekonomiska utbytet för den som går från försörjningsstöd till arbete

- Den som olovligen vistas i landet ska inte beviljas ekonomiskt bistånd

- Ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet

Förslagen ska redovisas senast den 14 februari 2025.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen