Nya regler för bidragstagare – det här kommer hända

2024 09 27

Regeringen och SD förbereder en stor omläggning av bidragspolitiken.

Framöver kommer det ställas skärpta krav på bidragstagare – bland annat föreslår Tidöpartierna att stora familjer ska få begränsat försörjningsstöd.

Samtidigt föreslår regeringen och SD att en utredare ska lämna förslag på hur bidragstak kan införas.

– Vi vill att fler ska arbeta och vara självförsörjande. Att fler arbetar är viktigt för att hålla ihop Sverige. Det är grunden för att klara integrationen och våra högt ställda välfärdsambitioner, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Ministern fortsätter:

– Regeringen avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform som består av flera delar. Det handlar om att öka aktivitetskraven, införa ett bidragstak och införa en kvalificering till välfärden.

Jobbpremie

Regeringen och SD vill även införa en jobbpremie.

Det är ett förslag som Moderaterna drivit sedan 2021. Då föreslog partiet att långtidsarbetslösa som tar ett jobb ska få ett påslag på lönen med tio procent, max 2 500 kronor per månad i högst 18 månader.

Bidragstaket

Exakt hur bidragstaket kommer att utformas är inte fastställt.

Taket kan mätas i kronor, men det kan även handla om en begränsning av hur många bidrag som man kan ta del av samtidigt. Enligt regeringen kan bidrag som barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd, föräldrapenningen på lägstanivå och flerbarnstillägg ingå i det nya förslaget.

Målsättningen är dock tydlig: fler ska komma ut på arbetsmarknaden.

– Det är en grundläggande princip att det alltid ska vara mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag. Men i dag är det inte alltid så. Därför tar vi initiativ till ett bidragstak i syfte att öka drivkrafterna till jobb – en viktig strukturreform för fler i arbete, sade statsminister Ulf Kristersson (M) när förslaget lanserades.

Här är alla förslag

Här är samtliga förslag som regeringen och SD lagt fram för att reformera bidragspolitiken:

- Bidragstak ska införas

- Möjligheten att lämna försörjningsstöd ska begränsas för kostnader utöver riksnormen, så långt det är möjligt och lämplig

- Försörjningsstödets storlek ska begränsas för större hushåll

- Det ska införas en jobbpremie som ökar det ekonomiska utbytet för den som går från försörjningsstöd till arbete

- Den som olovligen vistas i landet ska inte beviljas ekonomiskt bistånd

- Ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet

Förslagen ska redovisas senast den 14 februari 2025.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen