Nya regler för bidragstagare – det här kommer hända

2024 09 27

Regeringen och SD förbereder en stor omläggning av bidragspolitiken.

Framöver kommer det ställas skärpta krav på bidragstagare – bland annat föreslår Tidöpartierna att stora familjer ska få begränsat försörjningsstöd.

Samtidigt föreslår regeringen och SD att en utredare ska lämna förslag på hur bidragstak kan införas.

– Vi vill att fler ska arbeta och vara självförsörjande. Att fler arbetar är viktigt för att hålla ihop Sverige. Det är grunden för att klara integrationen och våra högt ställda välfärdsambitioner, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Ministern fortsätter:

– Regeringen avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform som består av flera delar. Det handlar om att öka aktivitetskraven, införa ett bidragstak och införa en kvalificering till välfärden.

Jobbpremie

Regeringen och SD vill även införa en jobbpremie.

Det är ett förslag som Moderaterna drivit sedan 2021. Då föreslog partiet att långtidsarbetslösa som tar ett jobb ska få ett påslag på lönen med tio procent, max 2 500 kronor per månad i högst 18 månader.

Bidragstaket

Exakt hur bidragstaket kommer att utformas är inte fastställt.

Taket kan mätas i kronor, men det kan även handla om en begränsning av hur många bidrag som man kan ta del av samtidigt.  Enligt regeringen kan bidrag som barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd, föräldrapenningen på lägstanivå och flerbarnstillägg ingå i det nya förslaget.

Målsättningen är dock tydlig: fler ska komma ut på arbetsmarknaden.

– Det är en grundläggande princip att det alltid ska vara mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag. Men i dag är det inte alltid så. Därför tar vi initiativ till ett bidragstak i syfte att öka drivkrafterna till jobb – en viktig strukturreform för fler i arbete, sade statsminister Ulf Kristersson (M) när förslaget lanserades.

Här är alla förslag

Här är samtliga förslag som regeringen och SD lagt fram för att reformera bidragspolitiken:

- Bidragstak ska införas

- Möjligheten att lämna försörjningsstöd ska begränsas för kostnader utöver riksnormen, så långt det är möjligt och lämplig

- Försörjningsstödets storlek ska begränsas för större hushåll

- Det ska införas en jobbpremie som ökar det ekonomiska utbytet för den som går från försörjningsstöd till arbete

- Den som olovligen vistas i landet ska inte beviljas ekonomiskt bistånd

- Ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet

Förslagen ska redovisas senast den 14 februari 2025. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump dundrar – “Vi går så långt som vi måste”

2025 03 27

USA:s intresse för Grönland blir allt starkare.

Såväl innan som efter Donald Trump valdes till USA:s 47:e president har han uttryckt starkt intresse för det danska territoriet Grönland.

Danmark har återkommande uttryckt ilska gentemot Trumps kommentarer – och Grönland likaså.

Nu säger Trump att USA kommer att gå “så långt som vi behöver”, rapporterar ABC News.

“Så långt som vi behöver”

JD Vance, andra damen Usha Vance och energiminister Chris Wright kommer att leda den amerikanska delegationen för att besöka den militära rymdbasen Pituffik i nordvästra delen av Grönland, efter att ha kapat planerna på ett större och längre besök.

Inför resan dundrar Trump.

– Vi behöver Grönland för den nationella och internationella säkerheten. Så jag tror att vi kommer att gå så långt som vi måste gå, säger han.

“Vi behöver”

Trump fortsätter.

– Vi behöver Grönland. Och världen behöver oss för att ha Grönland, inklusive Danmark. Danmark måste se till att vi får Grönland, menar han.

– Och, du vet, vi får se vad som händer. Men om vi inte har Grönland, kan vi inte ha stor internationell säkerhet.

Putin kommenterar

På torsdagen har Vladimir Putin kommenterat situationen.

Vid ett politiskt forum i Murmansk, en hamnstad på Arktiska havet, noterade Putin att USA först övervägde planer på att vinna kontroll över Grönland på 1800-talet och sedan erbjöd sig att köpa det från Danmark efter andra världskriget.

Det rapporterar AP.

“Är uppenbart”

Detta hade Putin att säga om läget:

– Det kan se överraskande ut bara vid första anblicken och det skulle vara fel att tro att detta är någon form av extravagant prat från den nuvarande amerikanska administrationen.

– Det är uppenbart att USA kommer att fortsätta att systematiskt främja sina geostrategiska, militärpolitiska och ekonomiska intressen i Arktis.

Danska och grönländska politiker fortsätter att uttrycka stort missnöje med Trumps kommentarer och nekar till att överlåta ön till amerikanerna.

Foto: The White House

Text: Redaktionen


Kritiken mot regeringens upprustning – “Kan dra in oss i krig”

2025 03 27

Svenska freds är missnöjda med regeringens beslut om upprustning.

Svenska staten ska fram till 2035 låna 300 miljarder kronor efter att regeringen och SD fattat beslut om upprustning.

Det har inte fallit väl hos organisationen Svenska freds – som menar att upprustningen i sig kan dra in Sverige i krig.

Det rapporterar SVT.

“Kan dra in oss”

Kerstin Bergeå, ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen, kommenterar beslutet och säger att det finns faror med regeringens beslut.

– Det kan leda till upprustningsspiraler som drar in oss i krig. Vi måste satsa på fredsbyggande insatser istället, säger hon till SVT.

“Måste gå före”

Bergeå fortsätter med att förklara att hon anser att det finns andra sätt att bedöma det spända geopolitiska läget på.

Det är inte upprustning som ska stå i fokus, menar hon, utan motsatsen.

– Vi måste gå före och säga att nu är det dags för en nedrustningsspiral. Det funkade under kalla kriget när det var som mest spänt, menar hon.

Stora satsningar

Regeringen och Sverigedemokraterna vill möjliggöra inköp av ny försvarsmateriel för 25 miljarder kronor från och med 2025, som kan levereras under 2026–2028. 

Det rör sig om så kallade läglighetsköp, det vill säga beställningar som Försvarsmakten eller Försvarets materielverk kan göra där marknaden relativt snabbt kan möta krigsorganisationens behov.

Det kan till exempel handla om mer luftvärn, drönare, raketartilleri samt personlig utrustning och ammunition.

Även till Ukraina

Ryssland, Ukraina och USA är inblandade i pågående förhandlingar om hur man ska gå tillväga för att uppnå ett fredsavtal.

Samtidigt fortsätter stridigheterna i Ukraina – och regeringen utökar det militära stödet till det krigshärjade landet.

– Rysslands aggression mot Ukraina är en ödesfråga för Sveriges och Europas säkerhet, meddelar regeringen.

– Regeringen vill därför höja den beslutade ekonomiska ramen för militärt stöd till Ukraina från 25 miljarder kronor till drygt 40 miljarder kronor under 2025. 

Foto: C. Qvist Försvarsmakten

Text: Redaktionen