Nya regler för bensin och diesel – bilister riskerar chockbesked

2024 05 28

Det handlar om ett nytt handelssystem inom EU som kallas för ETS 2 och som innefattar utvidgade villkor för handel med utsläpp, bland annat drivmedel till bilar.

Regeringen och SD klubbade formellt igenom EU-direktivet, som kommer att höja priset på bensin- och diesel, tidigare i maj.

Den första prognosen talar om en höjning på 1,5 kronor per liter.

Men det kan bli betydligt mer. Bland annat pekar ett tyskt forskningsinstitut på att att höjningen snarare landar på sex kronor litern – fyra gånger så mycket som den beräknade höjningen.

Och nu vädjar branschorganisationen Drivkraft Sverige till regeringen om att kompensera landets bilister, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Går inte sänka mer"

Enligt partierna i Tidöavtalet ska också bilister kompenseras. Det är dock inte klart hur det ska ske. Lägre skatt på bränsle eller att ta från EU:s sociala klimatfond har nämnts som förslag.

Men enligt Drivkraft Sverige ligger Sverige redan nära EU:s miniminivå för bränsleskatterna.

– De går inte att sänka mycket mer. Då får regeringen kompensera för de högre bensin- och dieselpriserna på något annat sätt, säger Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, till SvD.

Elektrifieringen går för långsamt

Den plötsliga prisökningen förklaras med att elektrifieringen går för långsamt. Bilbranschen har större behov av att samla på sig utsläppsrätter än vad som förväntades. Det driver upp priset för kunderna.

Och Drivkraft Sverige är inte den enda aktören som flaggat för en chockhöjning på bensin och diesel i framtiden.

I mars menade konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige att bilister riskerar en “kalldusch” när det nya handelssystemet träder i kraft.

– Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, sade Caroline Drabe, vd för M Sverige vid tillfället.

Beslutet redan fattat

Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.

Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.

Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.

– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder: 

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

2025 09 18

Men en åtgärd från väst kan få den ryska ekonomin att kollapsa.

Det menar professorn i nationalekonomi Martin Sandbu, som är ekonomisk kommentator på Financial Times.

Experten framhåller att ett totalförbud mot köp av rysk olja och gas, i kombination med hårda sanktioner mot alla importörer, kan driva Ryssland mot konkurs.

– Om oljeintäkterna stryps kommer det att tippa staten mot konkurs, precis som det gjorde med Sovjetunionen i slutet av 1980-talet, säger Sandbu till Börsen.

”Nu är det dags”

Nationalekonomen uppmanar västvärlden att agera. Han menar att Europa är redo för den kraftfulla åtgärden.

– Nu är det dags. Priserna är låga och Centraleuropa kan försörjas från Italien.

Vidare betonar Sandbu att importen av metaller och gödningsmedel från Ryssland måste upphöra.

– EU måste också slå mycket hårdare mot maskinexport till den ryska vapenindustrin, säger han till tidningen.

Ekonomiskt krig eller krig på marken

Enligt Martin Sandbu står västvärlden inför ett ödesval. Antingen skärper man sanktionerna ordentligt eller väntar ett krig mot Ryssland.

– Västvärlden måste inse att alternativet till att utkämpa ett ekonomiskt krig mot Ryssland i slutändan är att utkämpa ett riktigt krig, om Ukraina inte längre kan hålla Ryssland borta. 

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

USA ställer krav

USA:s president Donald Trump har meddelat att han är beredd att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland om samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

– Jag är redo att införa massiva sanktioner mot Ryssland när alla Natoländer är överens om att göra samma sak, och när alla Natomedlemmar SLUTAR KÖPA OLJA FRÅN RYSSLAND, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social. 

LÄS MER: UPPGIFTER: Rysk toppgeneral försvunnen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen