Nya EU‑regler för fiske i Sverige har införts som ställer skärpta krav på hur fiskeredskap ska märkas.

Detta förändrar vilka uppgifter fritids‑ och yrkesfiskare kan behöva lämna inför kommande säsonger.

Skärpta märkningskrav

Från och med januari måste alla passiva fiskeredskap i havet vara tydligt märkta direkt på själva redskapet – inte bara på vakare eller bojar som tidigare.

Det gäller både fritids‑ och yrkesfiskare.

Passiva redskap är sådana som lämnas i vattnet utan att aktivt manövreras, som nät, burar, tinor och ryssjor.

För yrkesfisket innebär detta dessutom att det blir förbjudet att ta omärkta passiva redskap ombord på fartyget, och märkningen ska vara varaktig och lätt att koppla till ägaren.

– Från och med den 10 januari 2027 ska varje trål, inklusive all trålutrustning som medförs ombord eller används för fiske, vara tydligt märkt med fångstfartygets distriktsbeteckning, både bokstäver och siffror, meddelar Länsstyrelsen.

LÄS MER: Coop-butik läggs ner

Hur fritidsfiskaren påverkas

För den som fiskar för nöjes skull innebär de nya reglerna att alla passiva redskap måste visa vem som använder eller äger dem.

– Alla passiva redskap som används vid fritidsfiske ska vara tydligt märkta så att de kan identifieras och kopplas till den som använder eller äger redskapet. Märkningen ska vara varaktig, inte kunna tas bort och vara gjort av beständigt material, uppger Länsstyrelsen.

Reglerna anger också hur märkningen ska placeras på olika typer av redskap, till exempel på nätets översta maskrad eller vid kontaktpunkten på långrevar.

Framtida krav på registrering

Utöver märkningen av redskap finns det även nya EU‑bestämmelser som kan komma att kräva registrering och rapportering av fångster för vissa fritidsfiskare, särskilt i havet.

Syftet med dessa regler är att öka kunskapen om fiskebeståndens status och hur mycket som tas upp av både yrkes‑ och fritidsfisket, men det är ännu inte klart när och hur dessa krav kommer att tillämpas i Sverige eftersom nationell lagstiftning och system för registrering fortfarande är under förberedelse.

–  De nya reglerna måste införlivas på ett sätt som inte försvårar för sportfiskare. Vi vill se ett system som bidrar till bättre förvaltning och fiskevård - inte mer byråkrati, sa Sten Frohm, Sportfiskarnas generalsekreterare vid ett tidigare tillfälle.

LÄS MER: Riksbanken övertygade om 2026: Efterlängtat besked för hushållen

Foto: Bionicdreamer

Text: Redaktionen

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen