Nya regler för alla med trädgård – “många känner inte till det”

2024 04 05

Sedan 1 januari gäller nya regler för folk med trädgård i anslutning till sitt boende.

Regeländringarna inkluderar bland annat ett nytt förbud som många tycks ha missat.

Det handlar om att trädgårdsavfall, som till exempel löv, grenar och ris, nu måste återvinnas.

Med andra ord får man inte längre elda upp det, vilket många trädgårdsägare tidigare gjort till en vana.

– Det är många som inte känner till det och vi får många frågor om det, säger Milla Sundström, som är handläggare på avfall- och kemikalieenheten på Naturvårdsverket, till Sveriges Radio.

Ny EU-lag: Stopp för eldning

Den nya lagen är framtagen genom EU och samtliga medlemsländer har därmed förbundit sig att följa direktiven som nu alltså gäller sedan drygt tre månader.

Lagen är i samma kategori som den som kräver separat insamling av matavfall och bioavfall i stort, där alltså även rester från trädgården ingår.

Därmed är det numera tvärstopp för att elda riset.

– Nej, normalt sett får man inte det. Det ska i första hand materialåtervinnas, det vill säga komposteras. Antingen hemma eller att kommunerna samlar in det, säger Milla Sundström.

Gäller även privatpersoner

Naturvårdsverket betonar att de nya bestämmelserna om utsortering är helomfattande.

– Alla som har bioavfall som ska sorteras ut enligt avfallsförordningen omfattas av kraven, det gäller såväl privatpersoner som verksamheter, understryker myndigheten.

Kommunerna är huvudansvariga i egenskap av tillsynsmyndighet för att insamlingen och behandlingen av bioavfallet går rätt till.

Finns undantag

Det går dock att beviljas undantag från de nya reglerna.

Om man exempelvis har en trädgård på en skärgårdsö kan kommunen anse att det är orimligt att avfallet ska köras in till fastlandet.

– Dispensen får ges i fråga om avfall där utsortering inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna, informerar Naturvårdsverket.

Men man ska alltid kontrollera med sin hemkommun, eftersom grundregeln alltså är att man inte får elda.

Åtgärder som kommunen kan vidta mot den som bryter mot reglerna inkluderar bland annat föreläggande med vite, miljösanktionsavgift och misstanke om brott.

LÄS MER: Hushåll påminns om ny lag hemma – kan kosta tusenlappar att bryta

Foto: P. Shah

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram.

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen