NYA REGLER: Alla bilar kommer pipa – införs nu

2024 07 16

Från och med sommaren 2024 börjar nya regler för nyproducerade bilar att gälla i Sverige.

Reglerna har nu varit i bruk i drygt två veckor efter att EU klubbat igenom förändringen med start 1 juli.

Det handlar om det nya varningssystemet “Intelligence Speed Assistance", ISA, som ska installeras i samtliga nya bilar som kommer ut på marknaden.

Systemet innebär att ett pipande ljud varnar när du överskrider hastighetsgränsen, vilket är tänkt ska stoppa fortkörare och förhindra olyckor.

Långsiktig förändring

Från början var systemet tänkt som en hastighetsbegränsare som helt skulle omöjliggöra högre hastigheter än den tillåtna.

I slutändan nöjde sig EU med varningssystemet. Det blinkar, piper eller skakar på ratten om man kört för fort.

Eftersom det införs för nya bilar handlar det om en långsiktig förändring som på sikt ska gälla alla bilar ute i trafiken.

Men förändringen har också mötts av kritik. Det räcker att ligga tre procent över hastighetsgränsen för att systemet ska ge utslag, uppgav bilförsäljaren Robert Runnemark för SR tidigare i år.

"Gör mig galen"

Tommy Wahlström, svensk representant i juryn för Årets bil, instämmer i kritiken.

Det här gör mig galen. När man följer trafiken på en väg går hastigheten ofta upp och ner lite. Jag tycker inte att jag är en fartdåre som borde få ett irriterande pling-pling-pling varje gång hastigheten går en eller två kilometer över gränsen, säger han till norska Dagbladet.

– Dessutom visar de flesta bilar tre till fyra procent för hög hastighet på hastighetsmätaren. Det betyder att även om hastighetsmätaren visar 82-83 km/h så är det osannolikt att du kör för fort.

Inte alltid lätt att stänga av

Det går visserligen att stänga av funktionen. Men varje gång man slår på bilen igen sätts den automatiskt igång igen.

Hur enkelt det är att slå av varningssytemet varierar dessutom kraftigt bilar mellan, enligt testsajten Elbil24.

Enligt Robert Runnemark vänjer man sig dock till slut.

I början tänkte jag “hur ska man stå ut med det här?” Men nu känns det mer hemtamt.

232 dog förra året

Under 2023 skadades 14 561 personer och 232 personer omkom i trafikolyckor i Sverige.

Dödssiffran är 25 fler än snittet för pandemiåren 2020 och 2021.

–  Vi måste tillsammans med berörda myndigheter, organisationer och företag fortsätta det viktiga arbetet med att utveckla olika lösningar och metoder för säkrare vägtrafik. Inte minst måste vårt individuella ansvar och beteende i trafiken förändras, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen