NYA REGLER: Alla bilar kommer pipa – “Hur ska man stå ut?”

2024 03 05

Det sker alldeles för många dödsolyckor på vägarna runtom i Europa.

Antalet sjönk i Sverige under pandemin – men sedan har siffrorna vänt igen.

– Över en längre tid har vi haft en minskning av antalet omkomna i vägtrafiken. 2020 var antalet döda i trafiken som allra lägst, på grund av coronapandemin, därefter har vi tyvärr sett en ökning av antalet döda i trafiken, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

Börjar pipa

Nu kräver EU förändringar hos medlemsländerna.

Därför införs nya regler för alla nyproducerade bilar i år – som ska minska antalet dödsolyckor med 20 procent.

Det handlar om ett varningssystem som börjar pipa ljudligt när föraren överstiger hastighetsgränsen.

– Så fort man har passerat mer än tre procent över den tillåtna hastigheten så piper den tre gånger, förklarar bilförsäljaren Robert Runnemark för Sveriges Radio.

Irriterande – men man vänjer sig

Kravet börjar gälla från och med sommaren 2024. Eftersom det införs för nya bilar handlar det om en långsiktig förändring som på sikt ska gälla alla bilar ute i trafiken.

En del menar dock att larmgränsen på tre procent över hastighetsgränsen är något för tajt – vilket kan vara irriterande till en början.

Men man vänjer sig, menar Robert Runnemark.

– I början tänkte jag “hur ska man stå ut med det här?” Men nu känns det mer hemtamt.

232 dog förra året

Under 2023 skadades 14 561 personer och 232 personer omkom i trafikolyckor i Sverige.

Dödssiffran är 25 fler än snittet för pandemiåren 2020 och 2021.

–  Vi måste tillsammans med berörda myndigheter, organisationer och företag fortsätta det viktiga arbetet med att utveckla olika lösningar och metoder för säkrare vägtrafik. Inte minst måste vårt individuella ansvar och beteende i trafiken förändras, säger Jonas Bjelfvenstam. 

Ska halveras till 2030

År 2020 antog den dåvarande regeringen nya etappmål för Sveriges trafiksäkerhetsarbete, den så kallade Nollvisionen.

Målet är en halvering av antalet omkomna och en 25-procentig minskning av antalet allvarligt skadade till år 2030.

Fakta omkomna i vägtrafiken under 2023:

- 7 var barn i åldern 0-15 år

- 76 personer var 65 år eller äldre

- 139 var skyddade (114 i personbil, 18 i lastbil, 4 i buss och 3 i A-traktor/traktor)

- 93 var oskyddade (29 motorcyklister, 26 cyklister varav 3 elsparkcyklister, 24 fotgängare, 8 på fyrhjuling, 4 mopedister och 2 övriga)

Källa: Transportstyrelsen

Foto: S. Mahlke

Text: Redaktionen

Chipsfavorit försvinner från svenska affärer

2025 12 05

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen