NYA REGLER: Alla bilar kommer pipa – “Hur ska man stå ut?”

2024 03 05

Från och med sommaren gäller nya regler för nyproducerade bilar i Sverige.

Det sker alldeles för många dödsolyckor på vägarna runtom i Europa.

Antalet sjönk i Sverige under pandemin – men sedan har siffrorna vänt igen.

– Över en längre tid har vi haft en minskning av antalet omkomna i vägtrafiken. 2020 var antalet döda i trafiken som allra lägst, på grund av coronapandemin, därefter har vi tyvärr sett en ökning av antalet döda i trafiken, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

Börjar pipa

Nu kräver EU förändringar hos medlemsländerna.

Därför införs nya regler för alla nyproducerade bilar i år – som ska minska antalet dödsolyckor med 20 procent.

Det handlar om ett varningssystem som börjar pipa ljudligt när föraren överstiger hastighetsgränsen.

– Så fort man har passerat mer än tre procent över den tillåtna hastigheten så piper den tre gånger, förklarar bilförsäljaren Robert Runnemark för Sveriges Radio.

Irriterande – men man vänjer sig

Kravet börjar gälla från och med sommaren 2024. Eftersom det införs för nya bilar handlar det om en långsiktig förändring som på sikt ska gälla alla bilar ute i trafiken.

En del menar dock att larmgränsen på tre procent över hastighetsgränsen är något för tajt – vilket kan vara irriterande till en början.

Men man vänjer sig, menar Robert Runnemark.

– I början tänkte jag “hur ska man stå ut med det här?” Men nu känns det mer hemtamt.

232 dog förra året

Under 2023 skadades 14 561 personer och 232 personer omkom i trafikolyckor i Sverige.

Dödssiffran är 25 fler än snittet för pandemiåren 2020 och 2021.

–  Vi måste tillsammans med berörda myndigheter, organisationer och företag fortsätta det viktiga arbetet med att utveckla olika lösningar och metoder för säkrare vägtrafik. Inte minst måste vårt individuella ansvar och beteende i trafiken förändras, säger Jonas Bjelfvenstam. 

Ska halveras till 2030

År 2020 antog den dåvarande regeringen nya etappmål för Sveriges trafiksäkerhetsarbete, den så kallade Nollvisionen.

Målet är en halvering av antalet omkomna och en 25-procentig minskning av antalet allvarligt skadade till år 2030.

Fakta omkomna i vägtrafiken under 2023:

- 7 var barn i åldern 0-15 år

- 76 personer var 65 år eller äldre

- 139 var skyddade (114 i personbil, 18 i lastbil, 4 i buss och 3 i A-traktor/traktor)

- 93 var oskyddade (29 motorcyklister, 26 cyklister varav 3 elsparkcyklister, 24 fotgängare, 8 på fyrhjuling, 4 mopedister och 2 övriga)

Källa: Transportstyrelsen

Foto: S. Mahlke

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Storbråk inom Putinregimen

2025 09 12

Ett bråk har uppstått inom Putinregimen.

Kremlregimen är fast besluten att fortsätta med kriget i Ukraina.

Samtidigt har kriget lett till allvarliga ekonomiska problem för Ryssland – problem som nu har lett till bråk inom regimen.

Regeringen missnöjd

Rysslands centralbank CBR har sänkt styrräntan från 18 till 17 procent, vilket meddelades på fredagen.

Men den ryska regeringen, eller åtminstone delar av den, är missnöjd och menar att det kommer att krävas betydligt mer för att få igång den ryska ekonomin igen, rapporterar Politico.

Rysslands minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov har i veckan kritiserat centralbankens strama penningpolitik, och han får stöd av sin prognoschef Lev Denisov.

– Den nuvarande inflationsdynamiken lämnar potential för fortsatta lättnader i penningpolitiken. Detta är extremt viktigt för att ekonomin ska nå en bana av hållbar tillväxt och för att uppnå de mål som presidenten har satt upp, säger Denisov, enligt tidningen.

Men centralbanken håller fast vid sin mer försiktiga linje, vilket tycks skapa spänningar inom den ryska regimen.

Riskerar att bli värre

Den ryska centralbanken varnar för att saker och ting riskerar att bli värre, snarare än bättre, i den ryska ekonomin.

De pekar bland annat på landets stora budgetunderskott och menar att regeringen måste göra justeringar i budgeten för att den inte ska påverkas av inflationen.

Andra problem som centralbanken noterar är den kraftiga ökningen av bensinpriserna i Ryssland. Dessa är en konsekvens av ukrainska attacker mot oljeraffinaderier.

Trotsar regeringen

Många i Ryssland hade hoppats att räntan skulle sänkas med två punkter.

Men trots trycket från regeringen säger centralbankschefen Elvira Nabiullina att det alternativet inte ens har övervägts.

Det tycks alltså finnas interna splittringar inom Putinregimen, som på senare tid har fått allt större ekonomiska problem till följd av kriget i Ukraina och omvärldens sanktioner.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen