Nya prioriteringar för väljarna – “aldrig hamnat så högt”

2023 04 07

Sveriges ekonomi blir allt viktigare för väljarna.

Hög inflation och höga räntor skapar huvudbry för företag och hushåll och det ekonomiska läget i landet är pressat.

I flera år har ekonomin varit ett förhållandevis lågt prioriterat ämne för väljarna men under året har det blivit ett uppmärksammat samhällsproblem.

I en ny mätning från DN/Ipsos menar 12 procent av väljarna att ekonomin är en prioriterad samhällsfråga.

Förra året låg den siffran på 3 procent.

“Aldrig hamnat så högt”

Ämnet inflation och matpriser tog sig in på topp 10-listan efter att aldrig tidigare varit med.

Ett kvitto på att den nuvarande ekonomiska situationen är problematisk för många.

– Sveriges ekonomi har aldrig tidigare hamnat så högt i våra mätningar, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Delad förstaplats

De viktigaste samhällsfrågorna för väljarna är lag och ordning samt miljö och klimat.

Dessa ämnen anser 26 procent av väljarna vara prioriterade samhällsfrågor.

Samtidigt landar sjukvård på 20 procent, integration/invandring på 15 procent och försvar/säkerhet på 6 procent.

– Vi kan se tydliga förskjutningar i opinionen. Nya frågor har etablerat sig på väljarnas dagordning, medan andra som tidigare legat högt minskar i betydelse, säger Nicklas Källebring.

Stigit snabbt

Under det gångna året har ekonomin hamnat i fokus såväl utomlands som hemma i Sverige.

Hög inflation har lett till att många av världens centralbanker fått höja styrräntan snabbt, vilket påverkat hushållens plånböcker.

I Sverige har styrräntan på kort tid nått 3,0 procent efter att ha legat betydligt lägre i många år.

Högt över målet

Inflationstakten i Sverige var under februari månad 9,4 procent enligt måttet KPIF.

Enligt måttet KPI, där även förändringen av hushållens bolån räknas in, landade siffran på 12 procent enligt Statistiska centralbyrån.

Det är högt över riksbankens mål om 2 procent.

– Vi får gå tillbaka till 1951 för att hitta den senaste tolvmånadersperioden då matpriserna ökade med över 20 procent, har prisstatistiker John Eliasson sagt till SVT.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen