Nya oroligheter i Europa – “kommer försvara oss”

2022 12 11

Kosovo ger svar på tal efter att Serbien meddelat att de har för avsikt att kontakta Nato.

Under fredagen meddelade den serbiske presidenten Aleksandar Vucic att han vill skicka såväl polis som militär till Kosovo.

Serbien kommer ta kontakt med Nato för att se om det är möjligt att genomföra processen, rapporterar Reuters.

Nu har Kosovos premiärminister Albin Kurti svarat på det serbiska yttrandet.

– Vi söker inte konflikt utan dialog och fred. Men låt mig vara tydlig: Republiken Kosovo kommer att försvara sig – kraftfullt och bestämt, menar han.

Krävs godkännande

För att Serbien ska kunna genomföra en militär eller polisiär insats i Kosovo krävs godkännande från befälhavaren för Natos styrka KFOR.

I de norra delarna av Kosovo, som har en betydande kosovoserbisk befolkning, har fyra lokala val skjutits upp på grund av oroligheter i regionen.

– Vi kommer begära från befälhavaren för KFOR att få sända armé och polis från Serbien till Kosovo och Metohija, säger Serbiens president.

Osäkerheter vid gränsen

Så sent som i augusti i år stängde polisen vid gränsen mellan Serbien och Kosovo gränskontrollstationerna och uppmanade förare att ta andra vägar.

Detta efter att serber deltagit i att blockera vägarna med lastbilar och andra tunga fordon, uppger SVT.

– Ännu en kris på gränsen. Dags att på nytt plocka upp försöken att trappa ned situationen, sade Carl Bildt om situationen.

Har rätten

År 1999 antog FN:s säkerhetsråd en resolution som ger Serbien rätten att skicka upp till 1 000 poliser, militärer eller tulltjänstemän till Kosovo med godkännande från Nato.

När resolutionen antogs sågs Kosovo ur ett internationellt perspektiv som del av Serbien.

År 2008 förklarade sig Kosovo självständigt, någonting som stöttades av flera västländer.

Serbien har inte accepterat Kosovos självständighetsförklaring.

Flera incidenter

Uttalandet från den serbiske presidenten kommer efter ett antal incidenter mellan lokala serber och kosovanska myndigheter.

Det står ännu inte klart om Serbien får tillstånd att skicka militär till Kosovo, men presidenten själv är skeptisk till att förfrågan accepteras, uppger Reuters.

Foto: C. Hanson

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen