Nya oroligheter i Europa – “kommer försvara oss”

2022 12 11

Kosovo ger svar på tal efter att Serbien meddelat att de har för avsikt att kontakta Nato.

Under fredagen meddelade den serbiske presidenten Aleksandar Vucic att han vill skicka såväl polis som militär till Kosovo.

Serbien kommer ta kontakt med Nato för att se om det är möjligt att genomföra processen, rapporterar Reuters.

Nu har Kosovos premiärminister Albin Kurti svarat på det serbiska yttrandet.

– Vi söker inte konflikt utan dialog och fred. Men låt mig vara tydlig: Republiken Kosovo kommer att försvara sig – kraftfullt och bestämt, menar han.

Krävs godkännande

För att Serbien ska kunna genomföra en militär eller polisiär insats i Kosovo krävs godkännande från befälhavaren för Natos styrka KFOR.

I de norra delarna av Kosovo, som har en betydande kosovoserbisk befolkning, har fyra lokala val skjutits upp på grund av oroligheter i regionen.

– Vi kommer begära från befälhavaren för KFOR att få sända armé och polis från Serbien till Kosovo och Metohija, säger Serbiens president.

Osäkerheter vid gränsen

Så sent som i augusti i år stängde polisen vid gränsen mellan Serbien och Kosovo gränskontrollstationerna och uppmanade förare att ta andra vägar.

Detta efter att serber deltagit i att blockera vägarna med lastbilar och andra tunga fordon, uppger SVT.

– Ännu en kris på gränsen. Dags att på nytt plocka upp försöken att trappa ned situationen, sade Carl Bildt om situationen.

Har rätten

År 1999 antog FN:s säkerhetsråd en resolution som ger Serbien rätten att skicka upp till 1 000 poliser, militärer eller tulltjänstemän till Kosovo med godkännande från Nato.

När resolutionen antogs sågs Kosovo ur ett internationellt perspektiv som del av Serbien.

År 2008 förklarade sig Kosovo självständigt, någonting som stöttades av flera västländer.

Serbien har inte accepterat Kosovos självständighetsförklaring.

Flera incidenter

Uttalandet från den serbiske presidenten kommer efter ett antal incidenter mellan lokala serber och kosovanska myndigheter.

Det står ännu inte klart om Serbien får tillstånd att skicka militär till Kosovo, men presidenten själv är skeptisk till att förfrågan accepteras, uppger Reuters.

Foto: C. Hanson

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen