Att få tillräckligt bra och varierad mat mycket näring är extra viktigt för barn.

Men nu har det noterats en trend bland barn som väcker stor oro bland experter.

Allt fler barn begär att få specialkost i skolan – trots att de inte behöver det.

Nu varnar läkare för trenden, samtidigt som skolor har börjat kräva allergiintyg, rapporterar TV4.

Kräver specialkost

Många barn som inte alls har någon allergi kräver alltså att få specialkost.

Det är problematiskt av flera skäl.

– Vi märkte att väldigt många skrivit att de behöver specialkost för att man självdiagnostiserar och vill äta något annat. Men i ett specialkök tillagar man mat där det inte får vara minsta dammkorn av ett ämne för att skydda dem med extrem allergi, säger allergi- och barnläkaren Catrin Holgén, enligt kanalen.

Att äta specialkost i onödan kan dessutom vara väldigt dåligt för barnen, tillägger hon.

”Det ska man inte mixtra med själv”

Specialkost innebär att det kan vara svårare att få i sig alla näringsämnen man behöver.

Barn som äter specialkost behöver ofta stöd.

Det finns stora risker med att på eget initiativ bestämma att man ska äta specialkost, menar läkaren.

– Om man sätter ett växande barn på specialkost så behövs det ett dietiststöd för att få maten tillräckligt näringsriktig. Det ska man inte mixtra med själv, säger Catrin Holgén till kanalen.

Hon tillägger att specialkost kan ha en starkt negativ påverkan på livskvaliteten.

Skolor kräver intyg

Även på skolor har man reagerat mot den växande trenden att barn vill ha specialkost trots att de inte behöver det.

I exempelvis Östersunds kommun har man krav på läkarintyg för att ge specialkost åt barnen i skolan.

Samtliga kommuner i Jämtlands län kommer nu att införa det kravet, rapporterar SR.

Fokus ska läggas på att ge rätt stöd och hjälp till de barn som verkligen behöver specialkost, därför ska man inte låta barn självdiagnosticera sig och på eget initiativ begära specialkost, rapporterar radiokanalen.

Foto: Kim Cruickshanks

Text: Redaktionen

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen