Nya matregler i svenska skolor – det här ryker från menyn

2024 08 21

Över hälften av landets kommuner skärper matreglerna i skolan.

Skolmaten har varit kraftigt omdebatterad den senaste tiden.

Bland annat rörde ett beslut i Kiruna kommun om att stoppa mjölk i skolan upp många känslor i slutet av förra året.

Att en växande del av eleverna dessutom behöver äta någon form av specialkost på grund av allergier, religion eller sjukdomar är också någonting som skolorna behövt anpassa sig till.

Men nu skärps kraven för att faktiskt bli serverad anpassad mat, rapporterar SVT.

Anpassningarna försvinner

De nya reglerna, som successivt införts av 61 procent av Sveriges kommuner, innebär därmed att en betydande del av anpassad kost försvinner från menyn.

Sollentuna kommun är en av de som skärpt kraven.

Och förändringen är markant.

– Vi har gjort om rutinerna under våren 2024 på grund av den stora mängden olika anpassningar. Denna åtgärd har inneburit mer än en halvering av den behovsanpassade kosten, säger Anna Franzén, restaurangchef i Sollentuna kommun, till tv-kanalen.

Serverar pasta varje dag

En åtgärd som kommunen istället infört är att varje dag servera pasta och tomatsås som ett alternativ till alla elever på samtliga grundskolor.

Och Richard Tellström, docent i måltidskunskap, är övertygad om att tiden då skolor serverar en mängd alternativa specialrätter mer eller mindre är förbi.

– Det är klart att det kommer att finnas kvar medicinsk specialkost för människor som blir sjuka av maten men den politiska och etiska specialkosten är nog gradvis på väg ut, säger han till SVT.

Har ingen skyldighet

Kommunala skolor har ingen skyldighet att möta önskemål om specialkost som är baserade på politiska, etiska eller filosofiska värderingar.

Det menar Livsmedelsverket som uppdaterade sina riktlinjer för två år sedan.

– Livsmedelsverket bedömer inte att måltidsverksamheten behöver tillmötesgå kvalitetskrav från enskilda individer som exempelvis ekologisk mat eller kött från naturbetesdjur, framhåller myndigheten.

Däremot omfattas kost som har samband med religion eller trosuppfattning av diskrimineringslagen.

– Vid religiösa regler handlar anpassningarna ofta om att anpassa typen av kött som serveras eller att erbjuda ett vegetariskt alternativ, förklarar Livsmedelsverket.

Foto: Obi - @pixel7propix

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen