Nya matregler i svenska skolor – det här ryker från menyn

2024 08 21

Över hälften av landets kommuner skärper matreglerna i skolan.

Skolmaten har varit kraftigt omdebatterad den senaste tiden.

Bland annat rörde ett beslut i Kiruna kommun om att stoppa mjölk i skolan upp många känslor i slutet av förra året.

Att en växande del av eleverna dessutom behöver äta någon form av specialkost på grund av allergier, religion eller sjukdomar är också någonting som skolorna behövt anpassa sig till.

Men nu skärps kraven för att faktiskt bli serverad anpassad mat, rapporterar SVT.

Anpassningarna försvinner

De nya reglerna, som successivt införts av 61 procent av Sveriges kommuner, innebär därmed att en betydande del av anpassad kost försvinner från menyn.

Sollentuna kommun är en av de som skärpt kraven.

Och förändringen är markant.

– Vi har gjort om rutinerna under våren 2024 på grund av den stora mängden olika anpassningar. Denna åtgärd har inneburit mer än en halvering av den behovsanpassade kosten, säger Anna Franzén, restaurangchef i Sollentuna kommun, till tv-kanalen.

Serverar pasta varje dag

En åtgärd som kommunen istället infört är att varje dag servera pasta och tomatsås som ett alternativ till alla elever på samtliga grundskolor.

Och Richard Tellström, docent i måltidskunskap, är övertygad om att tiden då skolor serverar en mängd alternativa specialrätter mer eller mindre är förbi.

– Det är klart att det kommer att finnas kvar medicinsk specialkost för människor som blir sjuka av maten men den politiska och etiska specialkosten är nog gradvis på väg ut, säger han till SVT.

Har ingen skyldighet

Kommunala skolor har ingen skyldighet att möta önskemål om specialkost som är baserade på politiska, etiska eller filosofiska värderingar.

Det menar Livsmedelsverket som uppdaterade sina riktlinjer för två år sedan.

– Livsmedelsverket bedömer inte att måltidsverksamheten behöver tillmötesgå kvalitetskrav från enskilda individer som exempelvis ekologisk mat eller kött från naturbetesdjur, framhåller myndigheten.

Däremot omfattas kost som har samband med religion eller trosuppfattning av diskrimineringslagen.

– Vid religiösa regler handlar anpassningarna ofta om att anpassa typen av kött som serveras eller att erbjuda ett vegetariskt alternativ, förklarar Livsmedelsverket.

Foto: Obi - @pixel7propix

Text: Redaktionen

Sverige etta på kontroversiell lista – precis före Turkiet

2025 09 15

I internationella sammanhang beskrivs Sverige ofta som ett föredöme för jämlikhet.

Trots det finns här de största klasskillnaderna i hela Europa, enligt en nyligen publicerad rapport om ämnet.

Det handlar om finansinstitutet USB:s globala förmögenhetsrapport för 2025 som utgår från den så kallade Gini-koefficienten som mäter förmögenhetsskillnaderna i ett land genom att ange ett värde mellan 0 och 1.

Ett högre värde indikerar större ojämlikhet, medan 0 motsvarar fullständig jämlikhet.

– Enligt rapporten har Sverige den största förmögenhetsskillnaden med ett Gini-värde på 0,75, medan Slovakien har den lägsta på 0,38, konstaterar Euronews som tagit del av undersökningen.

Precis före Turkiet

Tvåa på listan är Turkiet med en Gini-koefficient på 0,73. Bland Sveriges grannländer hittas Norge på 0,65, Finland på 0,62 och Danmark på 0,60.

Lisa Pelling, statsvetare och chef på tankesmedjan Arena Idé, ser flera anledningar till att Sverige hamnar i topp på den kontroversiella listan.

– Bland dessa finns avskaffandet av ett antal förmögenhetsskatter under de senaste decennierna. Sverige har inte heller någon skatt på arv, gåvor eller egendom, framhåller Euronews med hänvisning till Pelling.

Låga skatter för företag skapar enligt statsvetaren många “möjligheter för rika människor att bli ännu rikare”.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Bostadsägandet stor faktor

En av de mest avgörande faktorerna som bidrar till skillnader i förmögenhetsfördelning är bostadsägandet.

Det framhåller Carlos Vacas-Soriano och Ester Sándor, forskningschefer pÅ Eurofond.

– Länder med högre nivåer av bostadsägande tenderar att ha lägre förmögenhetsojämlikhet, medan länder där tillgången till andra finansiella tillgångar är mer utbredd tenderar att uppvisa högre ojämlikhet, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Här är hela listan

1. Sverige – 0,75

2. Turkiet – 0,73

3. Cypern – 0,72

4. Tjeckien – 0,72

5. Lettland – 0,70

6. Tyskland – 0,68

7. Österrike – 0,68

8. Schweiz – 0,67

9. Irland – 0,67

10. Nederländerna – 0,65

11. Norge – 0,65

12. Estland – 0,64

13. Litauen – 0,62

14. Finland – 0,62

15. Kroatien – 0,61

16. Bulgarien – 0,61

17. Portugal – 0,61

18. Grekland – 0,60

19. Danmark – 0,60

20. Rumänien – 0,59

21. Frankrike – 0,59

22. Storbritannien – 0,58

23. Italien – 0,57

24. Polen – 0,57

25. Slovenien – 0,56

26. Spanien – 0,56

27. Ungern – 0,56

28. Luxemburg – 0,55

29. Malta – 0,48

30. Belgien – 0,47

31. Slovakien – 0,38

Källa: USB

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

“Sveriges sämsta bank” pekas ut – har flera miljoner kunder

2025 09 16

Missnöjet med de svenska bankerna ökar.

Det konstaterar undersökningsföretaget Svenskt kvalitetsindex, SKI, i en färsk rapport på måndagen.

Beskedet är en förändring från fjolåret då förtroendet generellt ökade.

– Vi ser tydligt att kundrelationerna satts på prov under året. Passiva råd äventyrar förtroendet. Även i svårbedömda lägen förväntar sig kunderna att banken aktivt visar vägen, säger Johan Parmler, vd för Svenskt kvalitetsindex, i en kommentar.

Oro för börsen

Bakgrunden till de nya siffrorna bedöms ligga i att förra årets positiva signaler bytts ut mot en växande börsoro samtidigt som den svenska ekonomin inte anses ha lyft.

Även det pågående kriget i Ukraina och en allmän handelsosäkerhet spelar roll, menar SKI.

– Förra året såg vi hur sänkt inflation, räntesänkningar och en viss ekonomisk återhämtning bidrog till en ökad optimism bland bankkunderna, säger Johan Parmler.

"Räcker inte"

En annan faktor som fick kundernas förtroende att öka förra året var bankernas digitala lösningar och enkla självservice.

I år har nöjdheten i den kategorin stannat av.

– I verkligheten vi lever i räcker det inte med att erbjuda bra digitala tjänster. Det är aktivitet som räknas, säger Johan Parmler.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Swedbank i botten

Längst ned på förtroendelistan över bankerna i mätningen återfinns Swedbank – bland såväl privatkunder som företagskunder. Storbanken, med över sju miljoner kunder, hamnade sist även förra året. Då var åtminstone siffrorna för kundnöjdheten något högre än i år.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Där balanserar Swedbank precis på gränsen.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund. Listan nedan avser nöjdheten bland bankernas privatkunder.

Sparbankerna (74,6)
Länsförsäkringar bank (72,7)
Övriga banker (70,4)
Skandia (70,4)
ICA Banken (69,6)
Danske Bank (68,0)
Handelsbanken (67,8)
Branschen (67,1)
Nordea (66,6)
SEB (65,5)
Swedbank (60,4)

Källa: SKI

LÄS OCKSÅ: 420 000 svenskar riskerar betala mer än de behöver – enkelt att lösa

Foto:

Text: Redaktionen