Nya matregler i svenska skolor – det här ryker från menyn

2024 08 21

Över hälften av landets kommuner skärper matreglerna i skolan.

Skolmaten har varit kraftigt omdebatterad den senaste tiden.

Bland annat rörde ett beslut i Kiruna kommun om att stoppa mjölk i skolan upp många känslor i slutet av förra året.

Att en växande del av eleverna dessutom behöver äta någon form av specialkost på grund av allergier, religion eller sjukdomar är också någonting som skolorna behövt anpassa sig till.

Men nu skärps kraven för att faktiskt bli serverad anpassad mat, rapporterar SVT.

Anpassningarna försvinner

De nya reglerna, som successivt införts av 61 procent av Sveriges kommuner, innebär därmed att en betydande del av anpassad kost försvinner från menyn.

Sollentuna kommun är en av de som skärpt kraven.

Och förändringen är markant.

Vi har gjort om rutinerna under våren 2024 på grund av den stora mängden olika anpassningar. Denna åtgärd har inneburit mer än en halvering av den behovsanpassade kosten, säger Anna Franzén, restaurangchef i Sollentuna kommun, till tv-kanalen.

Serverar pasta varje dag

En åtgärd som kommunen istället infört är att varje dag servera pasta och tomatsås som ett alternativ till alla elever på samtliga grundskolor.

Och Richard Tellström, docent i måltidskunskap, är övertygad om att tiden då skolor serverar en mängd alternativa specialrätter mer eller mindre är förbi.

– Det är klart att det kommer att finnas kvar medicinsk specialkost för människor som blir sjuka av maten men den politiska och etiska specialkosten är nog gradvis på väg ut, säger han till SVT.

Har ingen skyldighet

Kommunala skolor har ingen skyldighet att möta önskemål om specialkost som är baserade på politiska, etiska eller filosofiska värderingar. 

Det menar Livsmedelsverket som uppdaterade sina riktlinjer för två år sedan.

Livsmedelsverket bedömer inte att måltidsverksamheten behöver tillmötesgå kvalitetskrav från enskilda individer som exempelvis ekologisk mat eller kött från naturbetesdjur, framhåller myndigheten.

Däremot omfattas kost som har samband med religion eller trosuppfattning av diskrimineringslagen.

– Vid religiösa regler handlar anpassningarna ofta om att anpassa typen av kött som serveras eller att erbjuda ett vegetariskt alternativ, förklarar Livsmedelsverket.

Foto: Obi - @pixel7propix

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen