Nya matregler i svenska skolor – det här ryker från menyn

2024 08 21

Över hälften av landets kommuner skärper matreglerna i skolan.

Skolmaten har varit kraftigt omdebatterad den senaste tiden.

Bland annat rörde ett beslut i Kiruna kommun om att stoppa mjölk i skolan upp många känslor i slutet av förra året.

Att en växande del av eleverna dessutom behöver äta någon form av specialkost på grund av allergier, religion eller sjukdomar är också någonting som skolorna behövt anpassa sig till.

Men nu skärps kraven för att faktiskt bli serverad anpassad mat, rapporterar SVT.

Anpassningarna försvinner

De nya reglerna, som successivt införts av 61 procent av Sveriges kommuner, innebär därmed att en betydande del av anpassad kost försvinner från menyn.

Sollentuna kommun är en av de som skärpt kraven.

Och förändringen är markant.

– Vi har gjort om rutinerna under våren 2024 på grund av den stora mängden olika anpassningar. Denna åtgärd har inneburit mer än en halvering av den behovsanpassade kosten, säger Anna Franzén, restaurangchef i Sollentuna kommun, till tv-kanalen.

Serverar pasta varje dag

En åtgärd som kommunen istället infört är att varje dag servera pasta och tomatsås som ett alternativ till alla elever på samtliga grundskolor.

Och Richard Tellström, docent i måltidskunskap, är övertygad om att tiden då skolor serverar en mängd alternativa specialrätter mer eller mindre är förbi.

– Det är klart att det kommer att finnas kvar medicinsk specialkost för människor som blir sjuka av maten men den politiska och etiska specialkosten är nog gradvis på väg ut, säger han till SVT.

Har ingen skyldighet

Kommunala skolor har ingen skyldighet att möta önskemål om specialkost som är baserade på politiska, etiska eller filosofiska värderingar. 

Det menar Livsmedelsverket som uppdaterade sina riktlinjer för två år sedan.

– Livsmedelsverket bedömer inte att måltidsverksamheten behöver tillmötesgå kvalitetskrav från enskilda individer som exempelvis ekologisk mat eller kött från naturbetesdjur, framhåller myndigheten.

Däremot omfattas kost som har samband med religion eller trosuppfattning av diskrimineringslagen.

– Vid religiösa regler handlar anpassningarna ofta om att anpassa typen av kött som serveras eller att erbjuda ett vegetariskt alternativ, förklarar Livsmedelsverket.

Foto: Obi - @pixel7propix

Text: Redaktionen


27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 okt 26

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat. 

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        27 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      6     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       24  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           5    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    19   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 47.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              52,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen