NYA LAGAR: Land följer svenskt exempel

2022 12 31

Flera nya lagar träder i kraft på nyårsnatten runt om i världen.

2022 går mot sitt slut och ett nytt år innebär nya regler om många saker.

Så fort nyårsklockorna ljudit kommer flera europeiska länder ändra i sitt regelverk.

Belgien firar in det nya året genom att följa ett svenskt exempel och förbjuda rökning på tågperronger, rapporterar SvD.

Den som ertappas med en tänd cigarett på tågperrongen vid det statliga tågbolaget SNCB kan behöva betala så mycket som 1 500 kronor i böter.

Byter valuta

Även i Kroatien sker en stor förändring som kommer påverka hela landets befolkning.

Där kommer euron inträda som ny valuta från och med 1 januari.

Nästan 350 miljoner människor använder sig av euro som valuta och får nu sällskap av de 4 miljoner kroater som kommer använda valutan.

– Det är en stolt stund för EU, Kroatien och dess invånare, säger ordförande för den Europeiska kommissionen Ursula von der Leyen, uppger Euronews.

Tar fram hårdhandskarna

Belgiens beslut att göra det olagligt att röka på tågperronger innebär att landet ansluter till ett antal länder som tagit fram hårdhandskarna mot rökning.

Nya Zeeland klubbade under året igenom en lag som innebär att ingen tobak får säljas till någon som är född efter 2009.

Målet är att landet ska vara rökfritt så tidigt som 2025.

Omfattar utomhusmiljöer

I Sverige gäller rökförbud på skolgårdar och utomhusområden vid förskolor sedan 1994.

2019 införde Sverige en ny lag som innebar att rökförbudet utökats till att omfatta fler utomhusmiljöer.

– De flesta ställer sig positiva till rökfria miljöer utomhus. Trots detta förekommer rökning fortfa­rande på vissa platser, till exempel vid offentliga entréer och i anslutning till kollektivtrafik. Arbetet med att informera om den nya tobakslagen behöver därför fortsätta, uppger Folkhälsomyndigheten.

Paus vid pumpning

Delstaten New York i USA genomför en lag som innebär att det blir obligatoriskt för arbetsgivare att ge spädbarnsmammor en paus när de behöver pumpa bröstmjölk till sina barn.

Mammorna ska även få tillgång till ett rum där de kan göra det i lugn och ro samt möjlighet att ställa bröstmjölk i kylskåpet på sin arbetsplats.

Foto: Tingey Injury Law Firm

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen