Från och med 1 februari började nya krav att gälla för den som planerar att ta körkort.

I korthet innebär förändringen en sänkning av synkraven, vilket innebär att fler personer än tidigare nu kommer att få möjlighet att köra bil.

– Reglerna behövde justeras, Sverige har haft strängare krav vad gäller just synfältsbortfall än vissa andra europeiska länder med hög trafiksäkerhet, säger Åsa Ericson, utredare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

Kan få körkortet tillbaka

Enligt Transportstyrelsen förlorar cirka tusen svenskar sina körkort varje år på grund av synfältsbortfall.

Många av dessa kan nu kunna få tillbaka körkorten tack vare de nya reglerna, som innebär att “en viss nedsatt ljuskänslighet i synfältet kommer att accepteras”.

Det gäller både för lägre och högre behörigheter, enligt myndigheten.

Gränsvärdet har därmed ändrats till en liknande nivå som redan finns i Norge och Storbritannien.

– För att få sin sak prövad utifrån de nya gränsvärdena för synfält måste man ansöka om körkortstillstånd igen, säger Åsa Ericson.

Nya förslag till sommaren

Som följd av Transportstyrelsens besked uppstod frågan om de nya reglerna kan möjliggöra för en person att genom att körprov visa att man kan kompensera för en synnedsättning.

Så är inte fallet, försäkrar myndigheten.

– Vi är medvetna om att ett körprov är mycket efterfrågat och det pågår ett separat arbete för att utreda förutsättningarna för ett sådant prov. Förslaget kommer att redovisas i juni 2025, säger Ingela Janbjer, sektionschef på Transportstyrelsen.

Optiker får mer makt

Sedan i lördags, och i praktiken från och med idag måndag, får nu optiker alltså utfärda fler synintyg än vad som fram till nu varit fallet.

Tidigare har enbart ögonläkare kunnat utfärda dessa intyg, som exempelvis gäller intyg kopplade till synfältsundersökningar.

– Optiker har kompetensen och den ska vi självklart använda oss av i den mån det är möjligt för att underlätta både för enskilda och den hårt belastade ögonsjukvården, säger Åsa Ericson.

Foto: A. Lazic

Text: Redaktionen

Det visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av nummerupplysningstjänsten Truecaller.

Telefonsamtalet som pekas ut är samtal från nummer som inte finns i kontaktlistan i telefonen.

Omkring 70 procent av svenska folket svarar att de känner oro när de blir uppringda av “okänt nummer”. 

Bland kvinnor är siffran ännu högre – 75 procent uppger att de känner irritation, obehag eller oro när ett okänt nummer ringer.

Enligt Truecaller är resultatet ett tydligt tecken på att svenskarna inte längre litar på att den som ringer upp gör det med goda avsikter.

– Att så många känner oro när det ringer från ett okänt nummer är en tydlig signal om att förtroendet för telefonen som en trygg kommunikationskanal har rubbats. Bedragarnas framfart har förändrat vårt beteende i grunden, säger Fredrik Kjell, operativ chef på Truecaller i Sverige.

Så agerar svenska folket

Undersökningen visar också att många personer vidtar olika åtgärder vid samtal från ett okänt nummer.

Mer än var fjärde kvinna, 26 procent, låter samtalet ringa ut. Var tredje person söker däremot upp numret för att se vem som ringer innan de tar beslut om att svara eller inte. 

– Vi vill känna oss trygga när telefonen ringer, men idag väcks ofta oro och misstänksamhet i stället. Det visar att behovet av att veta vem som ringer aldrig har varit större, säger Fredrik Kjell.

Skillnader mellan åldersgrupper 

I den yngre målgruppen (18-34 år) är det vanligare att svara på samtal från okänt nummer. Hela 38 procent uppger att de plockar upp luren. Bland svenskar i åldrarna 56-79 år är motsvarande siffra 25 procent.

– Telefonen ska förenkla vår vardag, inte skapa stress. Med rätt verktyg kan vi ta tillbaka kontrollen och känna oss trygga med varje samtal, säger Fredrik Kjell.

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen