Under den senaste tiden har förbättringspotentialen i infrastruktur uppmärksammats.

Trafikverket har sedan tidigare pekat ut att stora pengar behövs för att uppgradera vägnät och järnvägar runt om i landet.

Men svenska avlopps-och vattensystem är också i stort behov av uppgraderingar.

Det rapporterar TV4.

“Börjar se konsekvenser”

På olika håll runt om i Sverige tycks brister kunna påvisas.

Det handlar om såväl sprickor och läckor i ledningar som dricksvatten som måste kokas av olika anledningar.

– Vi börjar se fler konsekvenser runt om i samhället över hela landet. Vattnet stängas av på obestämd tid, man tvingas koka det och det blir allt vanligare med översvämningar, säger Klara Westling, expert inom avlopp och miljö på Svenskt vatten, till TV4.

Läggs på hushållen

Läkemedelsföretag som sätter svårnedbrytbart läkemedel på marknaden väntas stå för del av kostnaderna.

Resten kommer kommunerna att få betala för, vilket innebär att invånare kommer att få räkna med högre kostnader vad gäller vatten och avlopp.

– På 15 år kommer priset på dricksvattnet fördubblas, säger Klara Westling.

Växande investeringsskuld

I en rapport från förra året konstaterade Svenskt Vatten att det finns ett stort investeringsbehov.

– Sveriges infrastruktur för dricksvatten och avlopp bedöms ha ett årligt investeringsbehov på 31 mdkr. 

– Den årliga investeringstakten ligger runt 20 mdkr och år 2021 investerade VA-organisationerna 21 mdkr. Detta innebär en årligt återkommande underinvestering på ca 10 mdkr och en växande investeringsskuld.

Har rättigheter

Svenskt Vatten understryker flera viktiga punkter i samband med rapporten.

- VA-taxorna i Sveriges kommuner behöver till 2040 i snitt fördubblas i dagens penningvärde.

- Fastighetsägare behöver bli skyldiga att bekosta och genomföra åtgärder för klimatanpassning på den egna fastigheten.

- Fondering av medel måste tillåtas för både ny- och reinvesteringar.

Foto: J. van der Schaaf

Text: Redaktionen

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen