Nya förslaget: Skrota bostadskön

2024 09 29

Centerpartiet vill se att bostadskön tas bort.

Bostadssituationen i Sverige debatteras alltjämt och olika personer ser olika lösningar på saken.

Nu kommer Centerpartiet med ett förslag om att skrota bostadskön helt och hållet.

Jonas Naddebo (C) menar att de som har möjlighet att samla på sig ködagar drar orättvis fördel.

Det skriver han i Svenska Dagbladet.

“Blivit en pensionsförsäkring”

Naddebo beskriver att unga vuxna som vill flytta hemifrån inte får en ärlig chans att ge sig in på bostadsmarknaden.

– De trängs undan av villa- och bostadsrättsägare, som haft möjlighet att samla på sig ködagar. Bostadskön har blivit ett slags pensionsförsäkring för dem som redan har en ordnad bostadssituation, skriver han i SvD.

“Förmedla efter behov”

Naddebo menar att det är en orättvis situation som i dag råder på bostadsmarknaden.

– Centerpartiet vill därför gå längre än regeringen och skrota bostadskön för att i stället ge bostadsförmedlingen ett utökat uppdrag att börja förmedla lägenheter helt efter behov, fortsätter han.

Hela förslaget

Centerpartiet understryker via sin webbsida att “alla bostäder i allmännyttan ska fördelas efter behov, inte efter antal år i bostadskön”.

– Hela bostadskön ska fasas ut under en övergångsperiod på fem år, för att därefter helt tas bort och ersättas med en modell om anmälan av bostadsbehov, framhåller partiet.

Förklarar vidare

Partiet framhåller vidare att “bostadskön inte ska vara en pensionsförsäkring, där äldre som vill sälja sin bostadsrätt eller villa till förmån för en attraktiv hyresrätt tränger undan övriga grupper”.

– Det kan tyckas orättvist att de som stått i bostadskön under decennier blir av med sina köpoäng – men har man haft råd och tid att köa så länge är ens boendesituation antagligen sedan länge uppstyrd, och man har tackat nej till åtskilliga erbjudanden om hyresrätt genom åren.

– Den som redan har ett boende som anses rimligt utefter ens nuvarande behov, fråntas möjligheten att söka en hyresrätt i allmännyttan. Däremot kan man åter anmäla bostadsbehov om livssituationen skulle komma att förändras.

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen