NYA BEVIS: Tydliga spår av krigskannibalism

2025 08 10

Forskare har hittat skrämmande bevis på mänsklig kannibalism.

Spanien har länge varit en skattkammare för forskare.

Men det senaste avslöjandet tänjer på gränserna för kunskapen om människans förhistoriska förflutna.

– Djupt inne i El Miradorgrottan i norra Spanien har forskare avslöjat skrämmande bevis på mänsklig kannibalism som går tillbaka cirka 5 700 år, rapporterar Euronews.

Skrämmande tecken

Skelettdelarna som hittats i grottan bär tydliga tecken på kannibalism.

Exakta skärskador, kontrollerad bränning, bevis på tillagning är några exempel.

Man har till och med hittat bitmärken från människor.

– Upptäckten omfattar kvarlevorna av elva personer, varav några barn, som utsatts för vad experter beskriver som extrem exploatering av kropparna, uppger nyhetskanalen.

– Ett kusligt exempel är ett barns lårben, avsiktligt avbrutet för att frigöra märgen. Det avslöjar inte bara brutalitet utan även skicklighet.

Krigskannibalism

Forskarna tror att massakern var en del av en krigföringsstrategi.

– För våra förfäder handlade det om att utplåna en fiende från både den fysiska och andliga världen. Att förtära köttet troddes förgöra själen helt och hållet och eliminera alla spår av motståndaren.

Det faktum att alla elva dog på en gång utesluter långvariga begravningsriter.

Det finns inte heller några tecken på svält eller hårt klimat vilket utesluter överlevnadskannibalism.

Kannibalismens huvudstad

Regionen där de arkeologiska fynden gjordes heter Atapuerca.

Den har under de senaste tre decennierna etablerat sig som världens epicentrum för studier av förhistorisk kannibalism.

Den tidigaste upptäckten går tillbaka nästan en miljon år och utgör det första dokumenterade fallet av kannibalism i den mänskliga evolutionens historia.

Mer nyligen, för en dryg vecka sedan, meddelade samma forskargrupp att de upptäckt bevis för kannibalism av spädbarn för över 850 000 år sedan.

Fall har också dokumenterats från bronsåldern, för cirka 4 000 år sedan.

Foto: J. Hankins

Text: Redaktionen

Polens premiärminister. “Vår värsta farhåga har bekräftats”

2025 11 17

På söndagen inträffade en större explosion på den polska järnvägen mellan Warszawa och Lublin.

Händelsen ägde rum omkring tio mil från huvudstaden.

Redan från början gick Polens premiärminister Donald Tusk ut med att det inte gick att utesluta att det handlade om sabotage.

Nu bekräftar Tusk att så är fallet.

– Tyvärr har de värsta farhågorna bekräftas. På sträckan Warszawa–Lublin (byn Mika) har en sabotagehandling ägt rum, meddelar premiärministern på X och fortsätter:

– Explosionen av en sprängladdning förstörde järnvägsspåret. Räddningstjänst och åklagarmyndigheten arbetar på platsen. På samma sträcka, närmare Lublin, har man också identifierat skador.

Utesluter inte Ryssland

Tågsträckan används bland annat för att transportera vapen till Ukraina.

Det finns hittills inga uppgifter eller uttalade misstankar om vem som kan ligga bakom sabotaget.

Biträdande inrikesminister Maciej Duszczyk har dock varnat för att omedelbart skylla på Ryssland, även om det inte går att utesluta.

– Ryssland är inte så mäktigt att varje brand eller varje incident är orsakade av dem. Men ingenting kan uteslutas eller ignoreras, säger ministern enligt Polskie Radio.

LÄS MER: ”Helt okej för mig” – USA kan införa monstersanktioner

"Aldrig tidigare skådat"

Ingen person skadades i explosionen.

Enligt den polska regeringen har dock skador hittats även på andra ställen på samma tågsträcka.

Det senaste sabotaget följer en våg av incidenter i Polen med mordbränder, cyberattacker, drönarobservationer och luftrumskränkningar.

I vissa fall har kopplingen till Ryssland varit bevisad. Moskva har förnekat allt ansvar för sabotagehandlingarna.

– Sprängningen av järnvägsspåret på rutten Warszawa-Lublin är en aldrig tidigare skådad sabotagehandling riktad mot den polska statens och dess medborgare, framhåller Tusk på X.

Tidigare i oktober grep Polen och Rumänien åtta personer som misstänks ha planerat sabotage för Rysslands räkning.

LÄS MER: Årets uppgång utraderad – valuta faller kraftigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2019 – Source: EP

Text: Redaktionen

17nov2025

Godisjätte storsatsar – vill konkurrera ut Hemmakväll

2025 11 17

En godisjätte storsatsar i Sverige.

Efter att tidigare ha öppnat godisbutiker i Malmö och Jönköping expanderar nu 30-årige Serhat Gunes till Stockholm.

I helgen öppnade den nya butiken Godishuset med 700 olika sorters godis, snacks och läsk i Vällingby centrum.

– Vi bodde i Småland först och öppnade vår första Godishuset i Jönköping, sedan flyttade vi till Malmö och öppnade en Godishuset där. För några år sedan ville vi flytta till Stockholm och nu är vi här, säger Serhat Gunes, till Stockholmstidningen Mitt i.

Konkurrerar med Hemmakväll

Serhat Gunes har flyttat till Sverige, tillsammans med sin familj, från Turkiet.

Han framhåller att han tidigt märkte att många svenskar har en speciell relation till lösgodis, vilket växte till en affärsidé för entreprenören.

Men de senaste åren har varit svåra ur ett ekonomiskt perspektiv, då många hushåll dragit ner på sin konsumtion.

– Folk höll igen på grund av det ekonomiska läget, men ett vanligt år ska det gå bra att driva godisbutik här, när folk känner att de vill unna sig. Hemmakväll har varit rätt ensamma och dominanta i Stockholm med konceptet, vi blir en konkurrent och hoppas det går bra i Vällingby, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svensk får 800 miljoner kronor – nytt jätteavtal

Svenskarnas godisvanor

Sverige ligger i världstoppen när det gäller konsumtion av lösgodis.

Och konsumtionen har över tid mest gått uppåt, enligt statistik som Jordbruksverket släppte för några år sedan.

De senaste åren har den genomsnittliga konsumtionen legat runt 16 kilo godis per person och år.

Under 1970- och 1980-talet var den siffran runt tio kilo per person och år.

Mest äter svenskarna kring högtider som jul och påsk.

Lördagsgodis är en svensk idé

Konceptet lördagsgodis är populärt i Sverige, både för vuxna och barn.

Och det är ursprungligen en svensk idé.

– Idén om lördagsgodis dök upp i slutet av 1950-talet då dålig tandhälsa var ett problem hos både barn och vuxna i Sverige, säger Nordiska museets intendent Ulrika Torell, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Klassiska fotbollsklubben i kris

Foto: V. Amano

Text: Redaktionen