Ny upptäckt: oväntad hälsoeffekt drabbar folk som jobbar hemifrån

2024 06 25

Hela 26 procent av Nordens befolkning jobbar hemifrån minst en eller två dagar i veckan.

Det visar en färsk undersökning från försäkringsbolaget If.

Majoriteten av hemmajobbarna menar dessutom att upplägget har positiv effekt på deras upplevda hälsa.

– Men här finns en tydlig paradox, framhåller dock försäkringsbolaget.

Enligt samma undersökning upplever nämligen de som delvis jobbar hemifrån mer negativ stress än de som arbetar hemma – trots att de flesta hävdar antingen en "definitiv förbättring” av hälsan eller att den åtminstone blivit “något bättre”.

"Ett glapp"

I Sverige upplever 65 procent av hemmajobbarna negativ stress. Motsvarande siffra för de som aldrig jobbar hemma är 61 procent.

– Här har vi identifierat ett viktigt glapp i det nya hybrida arbetslivet. Hybridarbete upplevs ofta som något positivt för att minska stressnivåerna i vardagen, säger Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If, i en kommentar.

– Samtidigt kan det vara utmanande att hitta balansen mellan jobb och privatliv på hemmakontoret. Det är stressande om det finns oklara förväntningar, känslor av att tappa det sociala sammanhanget och svårigheter att stänga av jobbet.

Arbetsgivaren har ansvar: "Varningsflagg"

If understryker att arbetsgivaren har ett ansvar att säkerställa en hälsofrämjande arbetsmiljö för sina anställda – även om de jobbar hemifrån.

Det står i arbetsmiljölagen.

Bland annat ska anpassningar erbjudas vid behov och riskerna för olycksfall och ohälsa ska minimeras.

– Det här är en varningsflagg som visar att det krävs ett tydligt ledarskap, kommunikation och riktlinjer på arbetsplatsen oavsett var jobbet utförs, säger Kristina Ström Olsson.

– Om det fanns ett stigma att prata om psykisk ohälsa på arbetsplatsen förut är det ännu viktigare att våga lyfta de här frågorna nu när de fysiska mötena inte är lika givna.

Oroande siffror

Enligt försäkringsbolaget är de nya siffrorna oroande.

Över hälften, 52 procent, av de som upplever negativ stress har känt så i mer än ett halvår. Det är en ökning med förbluffande 30 procent från 2023. 

Sverige är bland länderna där ökningen är som störst (+42 procent).

Allt fler upplever långvarig stress vilket ökar risken för längre sjukskrivning. Regelbunden dialog mellan chef och medarbetare kan förebygga ohälsa. Nu inför sommarsemestern och inte minst vid ett hybridarbetsliv är det viktigt att göra ett tydligt avslut inför semestern. Om ledigheten inleds med ouppklarad långvarig stress riskerar den välbehövliga återhämtningen att gå förlorad. Här kan ett strukturerat och varmt samtal göra skillnaden, säger Kristina Ström Olsson.

Foto: Dai KE

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen