NY UPPTÄCKT: Här är maten som försämrar sömnen

2023 05 31

Forskare från Uppsala universitet har undersökt hur onyttig mat påverkar sömnen.

I studien fick friska deltagare i slumpmässig ordning äta både onyttigare och en nyttigare kost.

Den onyttiga maten innehöll bland annat högre halter av socker och mättat fett, samt mer processad mat, uppger Uppsala universitet i ett pressmeddelande.

Tydligt resultat

Resultatet av studien är slående.

Efter intag av den onyttiga maten var deltagarnas sömn betydligt ytligare.

De som åt onyttig mat uppvisade en kraftigt försämrad djupsömn. Deltagarna sov lika länge, men kvalitén på sömnen var som natt och dag.

– Intressant nog såg vi att djupsömnens var ytligare när deltagarna hade ätit onyttig mat, jämfört med efter den nyttigare maten. Den effekten höll i sig även en andra natt, efter att deltagarna hade avslutat respektive kost och då i stället åt en identisk kost, säger Jonathan Cedernaes, läkare och docent i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.

– Liknande förändringar av sömnen kan ses vid åldrandet, samt vid insomni. Vid sådana tillstånd kan det hypotetiskt sett, ur ett sömnperspektiv, kanske vara av större vikt att vara noggrann med kosten.

Ökad risk för sjukdomar

Enligt Jonathan Cedernaes är den svenska studien unik i sin utformning.

Tidigare studier har kunnat påvisa att en kost som innehåller exempelvis högre mängder mättat fett och socker, och lägre andel kostfiber, är kopplad till sämre sömn.

Men ingen studie har tidigare undersökt hur sömnstadierna påverkas av en onyttig kost jämfört med en nyttig kost.

– Både dålig kosthållning och dålig sömn kan öka risken för flera folkhälsosjukdomar. I och med att kosten är så viktig för hälsan, ville vi ta reda på ifall vissa av kostens hälsoeffekter omfattar förändringar av vår sömn, säger Jonathan Cedernaes och tillägger:

– Det har även saknats så kallade interventionsstudier, där man ser om en förändring i livsstil har någon betydelse för sömnen. I den typen av studier kan man mer definitivt isolera kostens direkta påverkan på sömnen,

Fakta

- Varje studietillfälle innebar flera dygns övervakning i ett sömnlaboratorium. Därför ingick enbart 15 individer i studien. Sammanlagt deltog 15 friska normalviktiga unga män.

- Deltagarna screenades bland annat för sina sömnvanor, vilka skulle vara normala och inom det rekommenderade intervallet, det vill säga sju till nio timmars sömn per natt.

- Deltagarna fick i slumpmässig ordning äta en mer nyttig kost, samt en onyttigare kost. De två alternativen innehöll lika många kalorier, men kalorimängderna var beräknad individuellt.

- Varje kost åts i en veckas tid, samtidigt som deltagarna sömn-, aktivitets- och måltidsscheman kontrollerades på individnivå.

Källa: Uppsala universitet

Foto: M. Styazhkin resp I. Fischer

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen