Trenden har fått spridning i sociala medier, rapporterar norska NRK.

Allt fler kvinnor väljer att föda barn hemma – utan assistens av barnmorska eller annan sjukvårdspersonal, enligt kanalen.

I sociala medier finns det grupper för kvinnor som vill testa oassisterad hemmafödsel, och videor sprids som visar hur en sådan födsel kan gå till.

– Det vi ser är en trend som vi är oroade över, säger barnmorskan Helen Marit Torvik till kanalen.

”Extrem idé”

Ibland handlar det dessutom om högriskfödslar, vilket innebär att den födande kvinnan är i extra stort behov av assistens, på grund av en förhöjd risk för komplikationer.

Enligt norska barnmorskeförbundet NSF medför detta en hög risk för både mamman och barnet.

Många av kvinnorna har ideologiska övertygelser om att det är mer naturligt att föda hemma utan assistens, enligt kanalen.

– Kvinnorna har en väldigt extrem idé om att graviditet och förlossning är naturligt. De tror att barnmorskor och läkare använder mediciner och åtgärder utan att det behövs, säger Helen Marit Torvik.

Kallas för ”freebirth”

Många kvinnor har dock också traumatiska upplevelser från tidigare förlossningar, vilket kan få en del att vilja föda hemma utan barnmorska.

Oassisterad hemförlossning anses dock vara väldigt riskabelt och avråds därför av sjukvård och myndigheter.

Men trots det så trendar företeelsen alltså i sociala medier, och kallas då ofta för ”freebirth” eller ”naturalbirth”.

”Är fullständigt vansinnigt”

Även i Sverige har det tidigare slagits larm om att fler kvinnor vill föda hemma utan assistens av barnmorska.

Redan 2020 flaggade professorn och barnmorskan Ulla Waldenström för att kvinnor föder barn hemma utan professionellt stöd, rapporterade SVT.

– Förlossning utan professionell hjälp glorifieras. Det är fullständigt vansinnigt, sade Ulla Waldenström.

Foto: M Bar Haim

Text: Redaktionen

Från 1 januari nästa år blir det dyrare att köpa tv, diskmaskin, spelkonsol eller annan hemelektronik på grund av en höjd elektronikskatt.

Detta innebär att konsumenter i värsta fall kan komma att få betala upp till nästan 700 kronor mer.

Ny rekordnivå 

Elektronikskatten, formellt kallad skatt för kemikalier i viss elektronik, har sedan 2017 höjts nästan varje år och har totalt ökat med 73 procent.

Den 1 januari 2026 höjs skatten med ytterligare 0,7 procent, vilket innebär att den går upp till 12,42 kronor per kilo för vitvaror och 180,71 kronor per kilo för övrig hemelektronik.

Samtidigt höjs maxbeloppet per vara från 548,21 kronor till 552,27 kronor.

För större produkter, som tv-apparater och tvättmaskiner, kan detta innebära att priset inklusive moms stiger rejält.

– Från årsskiftet får svenska konsumenter betala upp till 690 kronor mer på grund av elektronikskatten när de köper exempelvis en tv, spelkonsol, tvättmaskin eller monitor, uppger branschorganisationen ElektronikBranschen.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Skatten måste tas bort”

Branschorganisationen ElektronikBranschen har länge kritiserat skatten, bland annat i rapporten ”Den ohållbara elektronikskatten”, som lyfter fram negativa konsekvenser för både miljö och svensk konkurrenskraft.

– Hushåll och företag är pressade och ändå lägger staten en extra skatt på vardagens teknik. Elektronikskatten snedvrider konkurrensen, är administrativt betungande och saknar positiva miljöeffekter. Den måste tas bort – inte höjas, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Enligt Enebrink innebär varje förändring av skatten även stora kostnader för företagen, som måste uppdatera sina system och administration, resurser som enligt henne kunde användas till verkligt miljöarbete.

– Varje gång elektronikskatten ändras innebär det stora kostnader för företagen som behöver ändra i sina system. Det är resurser som skulle kunna användas till riktigt miljöarbete, säger Pernilla Enebrink.

Så påverkas konsumenter

Skatten omfattar både vitvaror som kyl, frys och diskmaskin samt hemelektronik som tv-apparater, datorskärmar och spelkonsoler.

Formellt betalas skatten av tillverkare, importörer eller grossister, men i praktiken går kostnaden vidare till konsumenterna.

Syftet med skatten är att minska farliga ämnen i elektronikprodukter, främst flamskyddsmedel, men branschen menar att den höjda kostnaden har begränsad miljönytta och slår hårt mot både svenska jobb och investeringar.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Mohammadreza-alidoost

Text: Redaktionen