NY TEORI: Han mördade Olof Palme

2024 08 13

Den sista boken om mordet på Olof Palme är skriven.

Det anser i alla fall Jon Jordås, journalist, dokumentärchef och producent till några av Sveriges största true crime-poddar.

I boken ”Den sista boken om mordet på Olof Palme” kastar han ett nytt ljus över februarinatten 1986, då Sveriges statsminister sköts ihjäl.

Journalisten anser sig ha funnit lösningen på mordgåtan.

I boken pekar han ut privatinvesteraren C A som den skyldige.

– Som jag ser det går det inte att komma närmare än så här, säger John Jordås till Di.

Stämmer in på flera punkter

Spåret C A har förekommit i Palmeutredningen sedan polisen gjorde en lista över personer som ägde en liknande revolver som det utpekade mordvapnet.

C A var ägare till en Magnum-revolver och bodde på gångavstånd från biografen Grand, som Olof Palme besökte vid mordnatten.

I boken uppmärksammar Jordås att C A är den enda som inte lämnat in sitt vapen för provskjutning, trots flera kallelser från polisen. C A hävdar att han sålde vapnet på gatan i början av 1990-talet.

Journalisten pekar även på att mannen passar perfekt in på den gärningsmannaprofil som polisen tog fram i samarbete med den amerikanska polismyndigheten FBI.

Trots det är C A i princip okänd för allmänheten.

Det vill Jon Jordås ändra på.

– Jag tycker att det är så märkligt att han inte är mer känd för allmänheten. Jag vill ändra på det. Innan Palmemordet läggs till handlingarna vill jag att den här mannen ska finnas med på kartan, säger han till Di.

Teorin: Det var utlösande faktorn

Jon Jordås har en teori om vad som fick C A att skjuta Olof Palme.

Socialdemokraterna höjning av aktieskatten i februari 1986 slog hårt mot mannen som tjänat betydande pengar på aktier. Händelsen kan ha spätt på hans avsky mot den dåvarande statsministern, menar Jordås. 

Förhördes flera gånger

C A är i dag inte vid livet.

Han begick självmord 2008 i samband med att poliser knackade på hans dörr.

Mannen förhördes flera gånger av polisen. I förhören har C A förnekat att han skjutit Olof Palme och uppgett att han var sjuk i influensa när mordet inträffade.  

Foto: Alvin portal

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen