NY STUDIE: Så mycket tappar Pfizer i effektivitet fyra månader efter dos 2

2021 10 05

De nya studierna som publiceras i den ansedda medicintidskriften Lancet ingick i beslutsunderlaget när USA tog beslut om en tredje spruta.

Studien visar att Pfizers coronavaccins effektivitet minskar kraftigt efter bara några månader.

Efter två doser

🔺 Mot den nya och smittsammare deltavarianten var Pfizer 93 % effektiv en månad efter dos 2 men fyra månader efter dos 2 var effektiviteten nere i 53 %.

🔺 Mot de tidigare coronavarianterna var Pfizer 97 % effektiv en månad efter dos 2 men fyra månader efter dos 2 var effektiviteten nere i 67 %.

Väldigt stor studie

Studien har utförts av forskare vid Pfizer och Kaiser Permanente i USA som studerat elektroniska hälsoregister för 3,4 miljoner personer i Kalifornien från december 2020 till augusti 2021.

Starkt skydd mot svår sjukdom

Även om vaccinets effektivitet mot att smittas avtar rejält så kvarstår ett starkt skydd mot svår sjukdom och sjukhusvistelse. Skyddet mot svår sjukdom ligger enligt studien kvar vid omkring 90 % sex månader efter andra dosen och det gäller alla coronavarianter inklusive delta enligt studien, rapporterar CNBC.

Forskarna glada

Forskarna är mycket glada över beskedet.

– För oss tyder det på att delta inte är en variant som helt undviker vaccinskydd. Om så vore fallet hade vi förmodligen inte sett högt skydd efter vaccination ty i så fall hade vaccinet inte fungerat. Det skulle börja på en låg skyddsnivå och förbli på en låg nivå, säger Sara Tartoff vid Kaiser Permanents forskningsavdelning i södra Kalifornien.

Analys

Vaccinet är mycket effektivt och ger ett kraftigt skydd – men det avtar efter hand. Detta är orsaken till att äldre och riskgrupper är i behov av en tredje dos och efter hand lära alla behöva en tredje spruta.

Ovaccinerade störst risk

De som inte vaccinerar sig alls löper betydande risk att smittas och riskerar därefter att smitta vidare till andra. Även vaccinerade kan smitta men riskerna är betydligt lägre.

Foto: CDC

[yop_poll id="723"]

26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen