Ny sjukdom drabbar många svenskar – när man äter lunch och middag

2024 12 14

Närmare 100 000 svenskar tros vara drabbade av samma sjukdom och många vet inte om det.  

Det rör sig om den nya diagnosen allergisk matstrupe som vanligtvis drabbar människor mellan 20-40 år, men även personer i andra åldersgrupper.

Sjukdomen orsakar bland annat svårigheter att svälja och maten kan fastna i matstrupen.

– Om matbitar fastnar i strupen är det vanligt att man försöker pressa ned den med vatten. Om inte det fungerar försöker man kräkas upp den. Fungerar inte det behöver personen uppsöka sjukvård akut. Då sövs patienten och matbiten tas ut via gastroskop.

Det säger Marie Carlson, överläkare och professor inom gastroenterologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, i ett uttalande.

”Undviker att äta tillsammans”

Personer med födoämnesallergi eller andra allergier som astma eller hösnuva är särskilt utsatta.

Och antalet drabbade ökar. Närmare 100 000 svenskar bedöms lida av sjukdomen, rapporterar TV4.

– I likhet med andra allergiska sjukdomar ökar förekomsten av allergisk matstrupe. Exakt vad som orsakar sjukdomen är inte helt klarlagt, men i cirka åtta av tio fall triggas inflammationen i gång av allergener, det vill säga ämnen i födan och luften som framkallar allergi. Symtomen skiljer sig och beror mycket på patientens ålder, säger Marie Carlson.

Specialistläkaren konstaterar att vardagen påverkas avsevärt för flertalet drabbade.

– Det är vanligt att man vänjer sig vid symtomen och utvecklar strategier för att undvika besvär. Vissa väljer att endast äta hemma. Man undviker att äta tillsammans med kollegor eller på restaurang av rädsla för att mat ska fastna och måltiden behöva avbrytas. Somliga undviker också att äta den sortens mat som ofta fastnar såsom kyckling, kött och ris. Man planerar måltiden noga och börjar med att dricka vatten för att underlätta passagen.

Finns behandling

Marie Carlsson anser att utvecklingen är bekymmersam. Att många svenskar går utan diagnos och behandling oroar läkaren.

Hon berättar att personer som väntar för länge med behandling riskerar att drabbas av bestående komplikationer, till exempel ärrvävnad och förträngningar.

– Behandlingen syftar till att dämpa inflammationen, förebygga risken för ärrutveckling och att minska symtom. Den består vanligtvis av lokalt verkande kortison, ibland i kombination med protonpumpshämmare, men även av kostbehandling, biologiska läkemedel och utvidgning/dilatation av matstrupen, säger läkaren och tillägger:

– Kunskap om sjukdomen behöver spridas och bli ännu mer känd så att fler får diagnos och rätt behandling. Vid misstanke om allergisk matstrupe ska patienter remitteras till specialistläkare för utredning och diagnostik.

FAKTA: Allergisk matstrupe (Eosinofil esofagit) 

  • En kronisk inflammatorisk sjukdom som påverkar matstrupen och kan orsaka sväljningsbesvär, uppstötningar (reflux) och magbesvär.
  • De vanligaste symtomen hos vuxna patienter är att det gör ont när man sväljer, att det är svårt att svälja och att maten går långsamt ner i matstrupen.
  • Sjukdomen har varit känd sedan cirka 10–20 år. För upp till 80 procent av de drabbade finns även annan allergi/atopi.
  • I Sverige drabbas 0,5–1 procent av befolkningen. Sjukdomen är vanligast i 20-40 års åldern och är tre gånger vanligare hos män. Efter refluxsjukdom (Gastro-esofagal reflux) är det den vanligaste inflammatoriska sjukdomen i matstrupen.

Källa: Akademiska sjukhuset

Foto: L. Hansel

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen