Ny rekommendation: Alla nyfödda ska testas för allvarlig sjukdom

2023 01 24

Socialstyrelsen föreslår att alla nyfödda barn ska screenas för den sällsynta men mycket allvarliga sjukdomen spinal muskelatrofi (SMA).

Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

– Vi är självklart mycket glada att vi kan ge den här rekommendationen som innebär att barn i ett mycket tidigt skede av sjukdomsförloppet kommer att kunna få möjlighet till en livsavgörande behandling, säger Mattias Fredricsson, enhetschef på Socialstyrelsen.

Fakta spinal muskelatrofi (SMA).

- Spinal muskelatrofi, även kallad SMA, är en sjukdom där motoriska nervceller oåterkalleligt bryts ner.

- När dessa nervceller försvinner ersätts de inte av nya. Detta leder inledningsvis till muskelsvaghet men utvecklas snart till en galopperande muskelförtvining.

- Utan specifik behandling avlider de flesta barn som drabbas av den svåraste formen av SMA innan de fyllt två år.

- SMA har ett brett sjukdomsspektrum. Vissa patienter avlider redan i nyföddhetsperioden men det finns också de som får symtom först i vuxen ålder. Dessa har en normal förväntad livslängd och får inte lika allvarliga konsekvenser som de barn där sjukdomen debuterar före sex månaders ålder.

Påbörjas i sommar

I dag skickas Socialstyrelsens förslag ut på remiss. Enligt tidsplanen kommer screeningen att kunna påbörjas i slutet av sommaren.

Sverige blir då ett av de första länderna i världen som inför nyföddhetsscreening för den allvarliga sjukdomen. I nuläget har endast tio länder gått fram med förslaget.

Det finns flera tillgängliga läkemedel som kan stoppa sjukdomsförloppet av SMA.

–  Inget av de här läkemedlen kan dock återskapa skador på nervcellerna som redan uppkommit. Därför är det av största vikt att barn som bär på anlag för att utveckla de svåra typerna av sjukdomen upptäcks så tidigt som det bara går, och det är just det screeningen gör, säger Mina Abbasi,  projektledare för arbetet med att ta fram screeningprogrammet.

Mina Abbasi förklarar att sjukdomen är ärftlig. Barn med föräldrar som bär på anlag riskerar att drabbas av SMA.

–  Genom nyföddhetsscreening kan vi hitta de barn som bär på anlag av de allra svåraste formerna av spinal muskelatrofi. I genomsnitt handlar det om ungefär sju barn per år i Sverige. 

Fakta nyföddhetsscreening för SMA

- Screening för SMA kommer att göras i samband med det så kallade PKU-provet som tas på alla nyfödda barn i Sverige och där ytterligare 25 sjukdomar med allvarliga och omfattande konsekvenser kan upptäckas.

- Fram till den 24 mars finns det möjlighet att lämna synpunkter på remissen och en slutlig version kommer alltså att vara klar i slutet av sommaren.

- Socialstyrelsen uppskattar att sju barn kommer att upptäckas per år med det förslagna screeningprogrammet.

- Tack vare screeningen kan de som drabbas av de allvarligaste formerna av SMA få behandling före symtomdebuten. Detta förbättrar möjligheterna att överleva avsevärt, och ger barnen goda förutsättningar för en förbättrad motorisk utveckling.

Källa: Socialstyrelsen

Foto: C. Bowen

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen