NY RAPPORT: Världens 10 lyckligaste länder utsedda

2023 03 20

Sverige är omringade av lyckliga länder.

Det framgår i en ny rapport som idag släpptes av World Happiness Report.

Såväl Danmark som Norge och Island placerar sig högt upp på listan – och vinnaren är vår granne i öst.

Finland är enligt organisationen landet med världens lyckligaste folk. För sjätte året i följd.

– Det yttersta målet för politik och etik bör vara mänskligt välbefinnande, säger Jeffrey Sachs, amerikansk nationalekonom, till World Happiness Reports hemsida.

Undersökt lyckogapet

Rapporten har tittat närmare på trenderna för hur lycka fördelas mellan människor, vilket i många fall inte sker på jämn nivå.

Den har också undersökt lyckogapet mellan respektive befolknings övre och nedre halva.

– Mer generellt är människor lyckligare när de bor i länder där glädjeklyftan är mindre, framhåller organisationen.

Ingen pandemieffekt

Årets rapport innehåller flera intressanta insikter, enligt Lara Aknin, en av författarna.

– För andra året i rad ser vi att olika former av vardagsvänlighet, som att hjälpa en främling, donera till välgörenhet och voluntärarbete ligger över nivåerna före pandemin. Vänlighetshandlingar har visat sig både leda till och härröra från större lycka.

Det kan också konstateras att kriget i Ukraina inte gått obemärkt förbi, vilket av förklarliga skäl fått landet att sjunka på listan.

– Men det som är förvånande är dock att välbefinnandet i Ukraina sjönk med mindre än det gjorde 2014 när Ryssland annekterade Krim, och detta är delvis tack vare den extraordinära ökningen av medmänsklighet över hela Ukraina som samlats upp i data om att hjälpa främlingar, säger Jan-Emmanuel De Neve, en annan författare till rapporten.

– Den ryska invasionen har gjort Ukraina till en nation.

Toppen och botten: här hamnade Sverige

Sverige återfinns på plats nummer sex, före exempelvis Norge.

Nedan ser du de tio uppskattningsvis lyckligaste nationerna bland de undersökta länderna.

Finland
Danmark
Island
Israel
Nederländerna
Sverige
Norge
Schweiz
Luxemburg
Nya Zeeland

De fem olyckligaste länderna:

133. Kongo-Kinshasa
134. Zimbabwe
135. Sierra Leone
136. Libanon
137. Afghanistan

Källa. World Happiness Report

Foto: A. Visalli

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen