NY RAPPORT: Militära utgifter har nått rekordnivåer

2022 04 25

Världens militära utgifter har ökat under 2021 och överstiger nu ett värde av 2 000 miljarder dollar.

Det innebär att militärutgifterna i världen har nått rekordnivåer.

Det visar ny data från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) som publicerades på måndagen.

Fem länder sticker ut

Enligt rapporten stod fem länder för 62 procent av de totala utgifterna.

Det handlar om USA, Kina, Indien, Storbritannien och Ryssland.

Rekordnivåer

Världens militära utgifter fortsatte att öka under 2021 och noterade en toppnotering på 2 113 miljarder dollar, konstaterar SIPRI.

– Även mitt under covid-19-pandemins ekonomiska nedgång nådde världens militärutgifter rekordnivåer, säger Diego Lopes da Silva, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion och tillägger:

– På grund av inflationen noterades en inbromsning i den reala tillväxttakten. I nominella termer ökade emellertid militärutgifterna med 6,1 procent.

USA

De amerikanska militärutgifterna uppgick till 801 miljarder dollar under 2021. En minskning med 1,4 procent från 2020.

Samtidigt ökade finansieringen av militär forskning och utveckling (FoU) med 24 procent från 2012 till 2021.

Fokuserar på ett tekniskt övertag

– Ökningen av utgifterna för FoU under tioårsperioden 2012–21 tyder på att USA fokuserar på nästa generations teknologier, säger Alexandra Marksteiner, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion

– Den amerikanska regeringen har upprepade gånger betonat behovet av att bevara den amerikanska militärens tekniska övertag över de strategiska konkurrenterna, konstaterar hon.

Ryssland

Rysslands militära utgifter såg en kraftig ökning i samband med mobiliseringen inför invasionen av Ukraina.

Landet ökade sina militärutgifter med 2,9 procent till 65,9 miljarder dollar. För tredje året i rad ökade militärutgifterna och nådde 4,1 procent av BNP 2021, rapporterar SIPRI.

– Höga olje- och gasinkomster hjälpte Ryssland att öka sina militära utgifter 2021. De ryska militärutgifterna minskade mellan 2016 och 2019 som ett resultat av låga energipriser i kombination med sanktioner som svar på Rysslands annektering av Krim 2014, säger Lucie Béraud-Sudreau, chef för SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion.

Kina

Kina har världens näst högsta militära utgifter och de fortsätter att öka. De ansatte 293 miljarder dollar till sin militär 2021. En ökning med 4,7 procent från föregående år.

Ökningen innebär att Kina har ökat sina militärutgifter 27 år i rad.

Närliggande länder som Japan och Australien har även ökat sina utgifter, rapporterar SIPRI.

Japan har ökat sina militära utgifter med 7,3 procent till 53,1 miljarder dollar och Australien har ökat sina utgifter med 4 procent till 31,8 miljarder dollar.

Övrig utveckling:

Under 2021 ökade Irans militärbudget för första gången på fyra år, till 24,6 miljarder dollar. Finansieringen av det Islamiska revolutionsgardet ökade fortsatt under 2021, en ökning med 14 procent jämfört med 2020, och stod för 34 procent av Irans totala militärutgifter.
Åtta europeiska Natomedlemmar nådde 2021 alliansens mål att lägga 2 procent eller mer av BNP på sina väpnade styrkor. Det är en medlem färre än 2020, men en ökning från två 2014.
Nigeria ökade sina militärutgifter med 56 procent 2021 till 4,5 miljarder dollar. Ökningen kom som svar på flera säkerhetsutmaningar såsom våldsam extremism och separatistiska uppror.
Tyskland, det central- och västeuropeiska landet med de tredje högsta militärutgifterna, spenderade 56 miljarder dollar på sin militär 2021, vilket motsvarade 1,3 procent av BNP. På grund av inflationen var militärutgifterna 1,4 procent lägre jämfört med 2020.
Under 2021 uppgick Qatars militärutgifter till 11,6 miljarder dollar, vilket innebar att landet hade de femte högsta militärutgifterna i Mellanöstern. Landets militärutgifter 2021 var 434 procent högre än 2010, när utgiftsdata publicerades senast.
Indiens militärutgifter på 76,6 miljarder dollar rankades som de tredje högsta i världen. De ökade med 0,9 procent jämfört med 2020 och med 33 procent sedan 2012. I ett försök att stärka den inhemska vapenindustrin var 64 procent av militärbudgeten 2021 öronmärkta för förvärv av egenproducerade vapen
Ukraina har stärkt sitt försvar mot Ryssland och därigenom ökat militärutgifterna med 72 procent sedan annekteringen av Krim 2014. Utgifterna minskade 2021 till 5,9 miljarder dollar, men stod fortsatt för 3,2 procent av landets BNP.
Källa: Stockholm International Peace Research Institute

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

PARTILEDARE: ”Sverige ska få en blå regering”

2026 10 15

Magdalena Andersson (S) föll som väntat i torsdagens statsministeromröstning.

Nu är det upp till talmannen Andreas Norlén att föreslå vem av partiledarna som ska få nästa sonderingsuppdrag.

En av kandidaterna är Ulf Kristersson (M).

M-ledaren har dock själv påpekat att han saknar förutsättningar för att bilda en ny regering.

– Så länge det är 176 mandat som vill se en socialdemokratiskt ledd regering, då finns de inte, sade han till SvD på onsdagskvällen.

Hävdar: Finns en väg för en blå regering

Andra tongångar hörs dock från Ebba Busch (KD). Hon bedömer att det finns en väg framåt för en blå regering, rapporterar SVT.

– Jag kommer göra det jag kan nu för att få alla parter till bordet som behövs för att Sverige ska kunna få en blå regering, säger Busch till kanalen.

KD-ledaren har tidigare lanserat en mitten-högerregering som ett möjligt regeringsalternativ och berättat att hon för samtal om en sådan regering.

– Jag pratar med alla och jag tar gärna så många konstruktiva initiativ som det går, men jag pratar så lite som möjligt om dem i media, sade Busch till Di i tisdags.

Kristersson dementerar

Ulf Kristersson förnekar att det pågår några förhandlingar om en mitten-högerregering.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger han till SvD.

Läs också: Färre är arbetslösa i Sverige

Mohamsson: Ge det till Magdalena Andersson

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson anser att Magdalena Andersson borde få tillbaka sonderingsuppdraget.

– Magdalena Andersson borde prövas igen i riksdagen. Man kan inte fira med tårta och sedan inte göra jobbet. En majoritet av ledamöterna säger fortfarande att de vill ha Andersson som statsminister, skriver hon på X.

Mohamsson betonar att hennes statsministerkandidat är Ulf Kristersson.

– Det gäller oavsett om veckorna går i riksdagen eller om Sverige går till extra val.

Andra läser: Rysk flygbas i lågor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Stort bakslag för V

2026 10 15

Under flera årtionden har Vänsterpartiet agerat stödparti åt Socialdemokraterna.

Inför årets riksdagsval skulle det bli annorlunda, löd beskedet. Vänsterpartiet kräver en plats i regeringen och det finns ingenting som tyder på att V skulle backa och ytterligare en gång bli stödparti åt en S-ledd regering.

Igår gläntade möjligen Magdalena Andersson (S) något på dörren för att gå V till mötes.

– Det finns åtgärder som Vänsterpartiet behöver vidta för att kunna sitta i en regering. Och det är en av de saker som vi diskuterar med Vänsterpartiet, sade hon till TV4, utan att gå in på vilka åtgärder det handlar om.

Uppgifter: stort bakslag

Nu kommer nya uppgifter i regeringsfrågan.

Socialdemokraternas innersta krets har ett “kompakt motstånd” att släppa in Vänsterpartiet i en regering, erfar Expressen. En kalldusch och ett stort bakslag för Nooshi Dadgostar (V), som i så fall hittills har misslyckats med att mjuka upp S-ledningen.

Tidningen hänvisar till två faktorer som gjort att Socialdemokraterna sätter hårt mot hårt. Det handlar dels om att Dadgostar och vice ordförande Ida Gabrielsson (V) inte bedöms mogna för ministerposter. Dels handlar det om att partiet förföljts av problem med antisemtism och V-politiker som hyllat terrororganisationen Hamas.

Ifrågasätter S-beskedet

Ida Gabrielsson sade igår att Andersson ännu inte hävdat att S kan tänka sig en fyrpartiregering. Hon avfärdar därför S-ledarens uttalande om att Vänsterpartiet måste “vidta åtgärder”.

– Därför har vi inte kommit så långt i diskussionen, att man sagt att ”det här behöver ni jobba med eller det här måste ni kompromissa på, sade V-toppen i TV4 igår.

Läs mer: Varannan svensk är orolig

Dadgostar: Inse verkligheten

På torsdagen hålls en statsministeromröstning med Magdalena Andersson i huvudrollen. MP, V och C har förklarat att de kommer rösta rött. Inför beskedet om att en omröstning ska hållas efterlyste Dadgostar återigen regeringsförhandlingar mellan alla fyra partier.

– Tyvärr finns det fortfarande partier som inte accepterar den parlamentariska verklighet som valresultatet innebär. För att processen ska kunna föras framåt krävs nu ett tydligt ledarskap som inser den parlamentariska realiteten, framhöll hon till SVT i veckan.

Läs mer: Aktie rusar 80 procent – Trump ligger bakom

Foto: Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen