NY RAPPORT: Militära utgifter har nått rekordnivåer

2022 04 25

Världens militära utgifter har ökat under 2021 och överstiger nu ett värde av 2 000 miljarder dollar.

Det innebär att militärutgifterna i världen har nått rekordnivåer.

Det visar ny data från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) som publicerades på måndagen.

Fem länder sticker ut

Enligt rapporten stod fem länder för 62 procent av de totala utgifterna.

Det handlar om USA, Kina, Indien, Storbritannien och Ryssland.

Rekordnivåer

Världens militära utgifter fortsatte att öka under 2021 och noterade en toppnotering på 2 113 miljarder dollar, konstaterar SIPRI.

– Även mitt under covid-19-pandemins ekonomiska nedgång nådde världens militärutgifter rekordnivåer, säger Diego Lopes da Silva, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion och tillägger:

– På grund av inflationen noterades en inbromsning i den reala tillväxttakten. I nominella termer ökade emellertid militärutgifterna med 6,1 procent.

USA

De amerikanska militärutgifterna uppgick till 801 miljarder dollar under 2021. En minskning med 1,4 procent från 2020.

Samtidigt ökade finansieringen av militär forskning och utveckling (FoU) med 24 procent från 2012 till 2021.

Fokuserar på ett tekniskt övertag

– Ökningen av utgifterna för FoU under tioårsperioden 2012–21 tyder på att USA fokuserar på nästa generations teknologier, säger Alexandra Marksteiner, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion

– Den amerikanska regeringen har upprepade gånger betonat behovet av att bevara den amerikanska militärens tekniska övertag över de strategiska konkurrenterna, konstaterar hon.

Ryssland          

Rysslands militära utgifter såg en kraftig ökning i samband med mobiliseringen inför invasionen av Ukraina.

Landet ökade sina militärutgifter med 2,9 procent till 65,9 miljarder dollar. För tredje året i rad ökade militärutgifterna och nådde 4,1 procent av BNP 2021, rapporterar SIPRI.

– Höga olje- och gasinkomster hjälpte Ryssland att öka sina militära utgifter 2021. De ryska militärutgifterna minskade mellan 2016 och 2019 som ett resultat av låga energipriser i kombination med sanktioner som svar på Rysslands annektering av Krim 2014, säger Lucie Béraud-Sudreau, chef för SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion.

Kina

Kina har världens näst högsta militära utgifter och de fortsätter att öka. De ansatte 293 miljarder dollar till sin militär 2021. En ökning med 4,7 procent från föregående år.

Ökningen innebär att Kina har ökat sina militärutgifter 27 år i rad.

Närliggande länder som Japan och Australien har även ökat sina utgifter, rapporterar SIPRI.

Japan har ökat sina militära utgifter med 7,3 procent till 53,1 miljarder dollar och Australien har ökat sina utgifter med 4 procent till 31,8 miljarder dollar.

Övrig utveckling:

  • Under 2021 ökade Irans militärbudget för första gången på fyra år, till 24,6 miljarder dollar. Finansieringen av det Islamiska revolutionsgardet ökade fortsatt under 2021, en ökning med 14 procent jämfört med 2020, och stod för 34 procent av Irans totala militärutgifter.
  • Åtta europeiska Natomedlemmar nådde 2021 alliansens mål att lägga 2 procent eller mer av BNP på sina väpnade styrkor. Det är en medlem färre än 2020, men en ökning från två 2014.
  • Nigeria ökade sina militärutgifter med 56 procent 2021 till 4,5 miljarder dollar. Ökningen kom som svar på flera säkerhetsutmaningar såsom våldsam extremism och separatistiska uppror.
  • Tyskland, det central- och västeuropeiska landet med de tredje högsta militärutgifterna, spenderade 56 miljarder dollar på sin militär 2021, vilket motsvarade 1,3 procent av BNP. På grund av inflationen var militärutgifterna 1,4 procent lägre jämfört med 2020.
  • Under 2021 uppgick Qatars militärutgifter till 11,6 miljarder dollar, vilket innebar att landet hade de femte högsta militärutgifterna i Mellanöstern. Landets militärutgifter 2021 var 434 procent högre än 2010, när utgiftsdata publicerades senast.
  • Indiens militärutgifter på 76,6 miljarder dollar rankades som de tredje högsta i världen. De ökade med 0,9 procent jämfört med 2020 och med 33 procent sedan 2012. I ett försök att stärka den inhemska vapenindustrin var 64 procent av militärbudgeten 2021 öronmärkta för förvärv av egenproducerade vapen
  • Ukraina har stärkt sitt försvar mot Ryssland och därigenom ökat militärutgifterna med 72 procent sedan annekteringen av Krim 2014. Utgifterna minskade 2021 till 5,9 miljarder dollar, men stod fortsatt för 3,2 procent av landets BNP.
  • Källa: Stockholm International Peace Research Institute

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Kan bli allvarligt” – ovanlig vädervarning i Sverige

2025 12 17

Ett oväntat väderfenomen har drabbat Sverige.

Vintern har hittills varit ovanligt mild i stora delar av landet.

I Götaland har temperaturerna klättrat över 10-gradersstrecket vid flera tillfällen i december.  

– Det är ovanligt varmt för den här tiden på året, även i södra Sverige. Det börjar närma sig värmerekord för december, säger SMHI:s meteorolog Max Schildt till DN.

Varningen: ”Kan bli allvarligt”

Schildt kopplar den milda vintern till den globala uppvärmningen.

– Det milda vädret är ett tydligt tecken på klimatförändringar, säger han till tidningen.

Christian Pedersen, seniorforskare vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), delar slutsatsen och varnar för att ihållande varma vintrar kommer får konsekvenser för ekosystemet över tid.

– Om arter som normalt vandrar söderut väljer att stanna kvar och sedan överraskas av iskyla, då kan det bli allvarligt. Då är det för sent att lämna, och de kan få problem med både temperaturen och att hitta föda i konkurrens med arter som är anpassade till en vanlig vinter, säger han till Dagbladet.

För växter och träd kan situationen bli ännu allvarligare, varnar experten.  Längre perioder av värme kan locka växter ur sin dvala, vilket gör att de börjar växa för tidigt och förbrukar den energi de behöver för våren. 

– Om milt väder följs av plötslig kyla kan cellvävnaden skadas, träd kan utveckla frostsprickor och rötter blir mer exponerade, särskilt när det råder brist på snö, säger Pedersen.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

”Ringverkningar”

Naturexperten Martin Eggen, verksam vid den ornitologiska föreningen BirdLife, berättar att smådjur kan påverkas extra hårt av instabila vintrar.

– Milt väder följt av kyla och isbildning på marken kan göra det svårt att få tag på föda, både för fåglar och smågnagare, säger han till Dagbladet.

Smådjurens problem kan dessutom ge ringverkningar, varnar experten.

– Smågnagare är en viktig resurs i många ekosystem, och när de har problem påverkar det arter som är beroende av dem, exempelvis ugglor och rovfåglar.

LÄS OCKSÅ: Michelle Obama sätter ned foten: “Till skillnad från vissa andra…” 

Foto: Nordseher

Text: Redaktionen

15dec25

”Öppen krigsförklaring” – Orban fly förbannad

2025 12 16

Ungerns premiärminister Viktor Orban är förbannad på sina kollegor i EU.

Detta eftersom flera EU-ledare trycker på för att konfiskera Rysslands frysta tillgångar i Europa. Pengarna föreslås användas som en förskottsbetalning av ett ryskt krigsskadestånd till Ukraina.

Orban rasar 

Förslaget får den ryssvänlige Orban att gå i taket.

Han anklagar EU för att dra in Europa i ett storkrig mot Ryssland.

– Detta steg är liktydigt med en öppen krigsförklaring, en som kommer att mötas med vedergällning från rysk sida, dundrar Orban i ett inlägg på X.

Vidare skriver premiärministern att hans europeiska kollegor ”vill fortsätta kriget och till och med utvidga det”.

– Detta krig kommer inte att lösas på slagfältet. Och eftersom det inte finns någon lösning vid frontlinjen, då måste vi följa det president Trump gör: förhandla. Det är därför Ungern inte stöder konfiskering av frysta ryska tillgångar och inte heller att pengar eller vapen ska skickas till Ukraina, skriver Orban.

Nytt beslut har klubbats

EU har nyligen beslutat att man inte längre kommer behöva ompröva beslutet om att frysa de ryska tillgångarna varje halvår.

Beskedet välkomnas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Mycket bra att EU:s medlemsländer idag har nått en överenskommelse om att inte längre ompröva de frysta ryska centralbankstillgångarna förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina, framhåller han i ett inlägg på X.

LÄS MER: Ukraina säger nej till USA

”Vad Sverige tycker vet alla”

I samma inlägg skriver Kristersson att EU måste fatta beslut om att de ryska pengarna ska ställas till Ukrainas förfogande.

– Vad Sverige tycker vet alla. Men ingenting är klart förrän allt är klart, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen