NY RAPPORT: Militära utgifter har nått rekordnivåer

2022 04 25

Världens militära utgifter har ökat under 2021 och överstiger nu ett värde av 2 000 miljarder dollar.

Det innebär att militärutgifterna i världen har nått rekordnivåer.

Det visar ny data från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) som publicerades på måndagen.

Fem länder sticker ut

Enligt rapporten stod fem länder för 62 procent av de totala utgifterna.

Det handlar om USA, Kina, Indien, Storbritannien och Ryssland.

Rekordnivåer

Världens militära utgifter fortsatte att öka under 2021 och noterade en toppnotering på 2 113 miljarder dollar, konstaterar SIPRI.

– Även mitt under covid-19-pandemins ekonomiska nedgång nådde världens militärutgifter rekordnivåer, säger Diego Lopes da Silva, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion och tillägger:

– På grund av inflationen noterades en inbromsning i den reala tillväxttakten. I nominella termer ökade emellertid militärutgifterna med 6,1 procent.

USA

De amerikanska militärutgifterna uppgick till 801 miljarder dollar under 2021. En minskning med 1,4 procent från 2020.

Samtidigt ökade finansieringen av militär forskning och utveckling (FoU) med 24 procent från 2012 till 2021.

Fokuserar på ett tekniskt övertag

– Ökningen av utgifterna för FoU under tioårsperioden 2012–21 tyder på att USA fokuserar på nästa generations teknologier, säger Alexandra Marksteiner, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion

– Den amerikanska regeringen har upprepade gånger betonat behovet av att bevara den amerikanska militärens tekniska övertag över de strategiska konkurrenterna, konstaterar hon.

Ryssland

Rysslands militära utgifter såg en kraftig ökning i samband med mobiliseringen inför invasionen av Ukraina.

Landet ökade sina militärutgifter med 2,9 procent till 65,9 miljarder dollar. För tredje året i rad ökade militärutgifterna och nådde 4,1 procent av BNP 2021, rapporterar SIPRI.

– Höga olje- och gasinkomster hjälpte Ryssland att öka sina militära utgifter 2021. De ryska militärutgifterna minskade mellan 2016 och 2019 som ett resultat av låga energipriser i kombination med sanktioner som svar på Rysslands annektering av Krim 2014, säger Lucie Béraud-Sudreau, chef för SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion.

Kina

Kina har världens näst högsta militära utgifter och de fortsätter att öka. De ansatte 293 miljarder dollar till sin militär 2021. En ökning med 4,7 procent från föregående år.

Ökningen innebär att Kina har ökat sina militärutgifter 27 år i rad.

Närliggande länder som Japan och Australien har även ökat sina utgifter, rapporterar SIPRI.

Japan har ökat sina militära utgifter med 7,3 procent till 53,1 miljarder dollar och Australien har ökat sina utgifter med 4 procent till 31,8 miljarder dollar.

Övrig utveckling:

Under 2021 ökade Irans militärbudget för första gången på fyra år, till 24,6 miljarder dollar. Finansieringen av det Islamiska revolutionsgardet ökade fortsatt under 2021, en ökning med 14 procent jämfört med 2020, och stod för 34 procent av Irans totala militärutgifter.
Åtta europeiska Natomedlemmar nådde 2021 alliansens mål att lägga 2 procent eller mer av BNP på sina väpnade styrkor. Det är en medlem färre än 2020, men en ökning från två 2014.
Nigeria ökade sina militärutgifter med 56 procent 2021 till 4,5 miljarder dollar. Ökningen kom som svar på flera säkerhetsutmaningar såsom våldsam extremism och separatistiska uppror.
Tyskland, det central- och västeuropeiska landet med de tredje högsta militärutgifterna, spenderade 56 miljarder dollar på sin militär 2021, vilket motsvarade 1,3 procent av BNP. På grund av inflationen var militärutgifterna 1,4 procent lägre jämfört med 2020.
Under 2021 uppgick Qatars militärutgifter till 11,6 miljarder dollar, vilket innebar att landet hade de femte högsta militärutgifterna i Mellanöstern. Landets militärutgifter 2021 var 434 procent högre än 2010, när utgiftsdata publicerades senast.
Indiens militärutgifter på 76,6 miljarder dollar rankades som de tredje högsta i världen. De ökade med 0,9 procent jämfört med 2020 och med 33 procent sedan 2012. I ett försök att stärka den inhemska vapenindustrin var 64 procent av militärbudgeten 2021 öronmärkta för förvärv av egenproducerade vapen
Ukraina har stärkt sitt försvar mot Ryssland och därigenom ökat militärutgifterna med 72 procent sedan annekteringen av Krim 2014. Utgifterna minskade 2021 till 5,9 miljarder dollar, men stod fortsatt för 3,2 procent av landets BNP.
Källa: Stockholm International Peace Research Institute

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tvärvändning om elpriset – då får hushållen jubla

2026 11 12

Elpriset kommer att ändras totalt nästa vinter.

Det råder rekorddyra elpriser i södra Sverige. Riktigt dyrt väntas det bli även i december.

Men redan nästa december kan det bli så mycket som 75 procent billigare, menar Claes Hemberg, energiekonom på Nibe.

– Nästa vinter kan vi nog komma ned till normala priser igen, det vill säga i december var det förra året 65 öre, vi kanske kan komma ned dit igen istället för 265 som det ser ut att bli just nu, säger experten till SR.

Blir betydligt billigare

Anledningen till de höga elpriserna stavas gas. Gaspriset har ökat i Europa som en konsekvens av konflikten vid Hormuzsundet. Men då europeiska länder istället sökt alternativa leverantörer, till exempel från Norge och USA, kommer de nya avtalen att leda till kraftigt sjunkande elpriser.

Då spelar det knappt någon roll vad som händer i Hormuzsundet.

– Samtidigt ser vi att vi bygger mycket vindkraft och solenergi i Europa och det kommer också hjälpa till att priserna fortsätter ned, säger Claes Hemberg.

Läs också: Pausa genast – de rödgröna uppmanas

Jubel redan i januari

Hushållen behöver dock förhoppningsvis inte vänta ett helt år innan det vänder. Redan i januari kan elpriset dyka kraftigt, åtminstone om väderfenomenet El Niño ser till att värma upp Europa.

– Förväntningarna är att början av vintern kommer vara mildare än vanligt, vilket kommer göra att efterfrågan på gas i Europa inte blir lika hög, säger Elin Akinci, elmarknadsanalytiker vid ELS Analysis, till SvD.

Hon poängterar att den senare delen av vintern kan bli blåsigare, vilket är positivt för vindkraften.

– Visserligen tenderar det att bli kallare under andra halvan av vintern, men början väntas som sagt bli mildare.

Läs mer: S jublar – stor miljardsatsning i Sverige

Foto: A. Piacquadio resp Tomas Ärlemo/Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

I dagarna fastställde den nuvarande övergångsregeringen en ny skattehöjning inför nästa år.

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen