NY RAPPORT: Militära utgifter har nått rekordnivåer

2022 04 25

Världens militära utgifter har ökat under 2021 och överstiger nu ett värde av 2 000 miljarder dollar.

Det innebär att militärutgifterna i världen har nått rekordnivåer.

Det visar ny data från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) som publicerades på måndagen.

Fem länder sticker ut

Enligt rapporten stod fem länder för 62 procent av de totala utgifterna.

Det handlar om USA, Kina, Indien, Storbritannien och Ryssland.

Rekordnivåer

Världens militära utgifter fortsatte att öka under 2021 och noterade en toppnotering på 2 113 miljarder dollar, konstaterar SIPRI.

– Även mitt under covid-19-pandemins ekonomiska nedgång nådde världens militärutgifter rekordnivåer, säger Diego Lopes da Silva, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion och tillägger:

– På grund av inflationen noterades en inbromsning i den reala tillväxttakten. I nominella termer ökade emellertid militärutgifterna med 6,1 procent.

USA

De amerikanska militärutgifterna uppgick till 801 miljarder dollar under 2021. En minskning med 1,4 procent från 2020.

Samtidigt ökade finansieringen av militär forskning och utveckling (FoU) med 24 procent från 2012 till 2021.

Fokuserar på ett tekniskt övertag

– Ökningen av utgifterna för FoU under tioårsperioden 2012–21 tyder på att USA fokuserar på nästa generations teknologier, säger Alexandra Marksteiner, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion

– Den amerikanska regeringen har upprepade gånger betonat behovet av att bevara den amerikanska militärens tekniska övertag över de strategiska konkurrenterna, konstaterar hon.

Ryssland          

Rysslands militära utgifter såg en kraftig ökning i samband med mobiliseringen inför invasionen av Ukraina.

Landet ökade sina militärutgifter med 2,9 procent till 65,9 miljarder dollar. För tredje året i rad ökade militärutgifterna och nådde 4,1 procent av BNP 2021, rapporterar SIPRI.

– Höga olje- och gasinkomster hjälpte Ryssland att öka sina militära utgifter 2021. De ryska militärutgifterna minskade mellan 2016 och 2019 som ett resultat av låga energipriser i kombination med sanktioner som svar på Rysslands annektering av Krim 2014, säger Lucie Béraud-Sudreau, chef för SIPRI:s forskningsprogram för militärutgifter och vapenproduktion.

Kina

Kina har världens näst högsta militära utgifter och de fortsätter att öka. De ansatte 293 miljarder dollar till sin militär 2021. En ökning med 4,7 procent från föregående år.

Ökningen innebär att Kina har ökat sina militärutgifter 27 år i rad.

Närliggande länder som Japan och Australien har även ökat sina utgifter, rapporterar SIPRI.

Japan har ökat sina militära utgifter med 7,3 procent till 53,1 miljarder dollar och Australien har ökat sina utgifter med 4 procent till 31,8 miljarder dollar.

Övrig utveckling:

  • Under 2021 ökade Irans militärbudget för första gången på fyra år, till 24,6 miljarder dollar. Finansieringen av det Islamiska revolutionsgardet ökade fortsatt under 2021, en ökning med 14 procent jämfört med 2020, och stod för 34 procent av Irans totala militärutgifter.
  • Åtta europeiska Natomedlemmar nådde 2021 alliansens mål att lägga 2 procent eller mer av BNP på sina väpnade styrkor. Det är en medlem färre än 2020, men en ökning från två 2014.
  • Nigeria ökade sina militärutgifter med 56 procent 2021 till 4,5 miljarder dollar. Ökningen kom som svar på flera säkerhetsutmaningar såsom våldsam extremism och separatistiska uppror.
  • Tyskland, det central- och västeuropeiska landet med de tredje högsta militärutgifterna, spenderade 56 miljarder dollar på sin militär 2021, vilket motsvarade 1,3 procent av BNP. På grund av inflationen var militärutgifterna 1,4 procent lägre jämfört med 2020.
  • Under 2021 uppgick Qatars militärutgifter till 11,6 miljarder dollar, vilket innebar att landet hade de femte högsta militärutgifterna i Mellanöstern. Landets militärutgifter 2021 var 434 procent högre än 2010, när utgiftsdata publicerades senast.
  • Indiens militärutgifter på 76,6 miljarder dollar rankades som de tredje högsta i världen. De ökade med 0,9 procent jämfört med 2020 och med 33 procent sedan 2012. I ett försök att stärka den inhemska vapenindustrin var 64 procent av militärbudgeten 2021 öronmärkta för förvärv av egenproducerade vapen
  • Ukraina har stärkt sitt försvar mot Ryssland och därigenom ökat militärutgifterna med 72 procent sedan annekteringen av Krim 2014. Utgifterna minskade 2021 till 5,9 miljarder dollar, men stod fortsatt för 3,2 procent av landets BNP.
  • Källa: Stockholm International Peace Research Institute

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 november 2025

UPPMANINGEN TILL SD: Hämnas

2025 11 26

SD:s väljare skickar en tydlig signal till partiet.

Relationen mellan Tidöpartierna, inte minst mellan SD och L, har varit kaotisk den senaste tiden.

Detta har väckt reaktioner bland SD-väljare – som nu vill att partiet hämnas.

Vill att SD hämnas

Liberalerna säger tvärnej till att släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet.

SD:s väljare vill att Åkessons parti ska svara på detta – genom att ge igen med samma mynt, enligt en ny undersökning från DN/Ipsos.

Undersökningen visar att SD-väljare vill att partiet ska säga nej till att ge L ministerposter i en framtida regering.

Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Populär julmat rusar i pris - 1 200 procent dyrare

Tidöväljare föredrar SD

Enligt undersökningen har SD-väljares sympati för L minskat sedan förra valet, och L-ledaren Simona Mohamssons bestämda nej till SD-ministrar tycks irritera många sverigedemokrater.

Mätningen visar dessutom att Tidöväljare överlag hellre vill se SD i regeringen än L.

Bland L-väljarna själva säger dock majoriteten nej till SD i regeringen. Fler L-väljare är villiga att släppa fram S än att släppa fram SD.

Tungt för Mohamsson

Liberalerna har det dock väldigt tufft i opinionen just nu.

En mätning från Novus som släpptes i morse visar att förtroendet för partiledaren Simona Mohamsson ligger på 4 procent, vilket ger henne en bottenplacering i förtroenderankingen trots att det är en ökning med en procentenhet jämfört med oktobermätningen.

Samtidigt har förtroendet för Jimmie Åkesson ökat, framför allt bland väljare som röstar på regeringspartierna.

29 procent av väljarna har förtroende för Åkesson, vilket innebär att han har det tredje största förtroendet efter Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M).

– Uppgången för Åkesson är bland regeringspartiernas sympatisörer, där nu 47 procent har förtroende för honom. I oktober var det 35 procent av regeringspartiernas sympatisörer som hade förtroende för honom, skriver Novus i sin analys.

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Kreml går emot USA – bistra ordvalet avslöjar

2025 11 26

USA har gjort ”enorma framsteg” i förhandlingarna om ett fredsavtal i Ukraina.

Det framhöll Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt under tisdagen.

– Under den senaste veckan har USA gjort enorma framsteg mot ett fredsavtal genom att föra både Ukraina och Ryssland till förhandlingsbordet, skrev hon i ett inlägg på X.

Kreml ger helt annan beskrivning

President Trump har gjort liknande uttalanden om fredsförhandlingarna.  

Men den amerikanska optimismen delas inte av Ryssland.

Det framgår av ett färskt uttalande från Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Han kallar framstegen i förhandlingarna för ”blygsamma”.

Peskov utdelar det svala omdömet i samband med att han kommenterar det läckta samtalet mellan USA:s särskilda sändebud, Steve Witkoff, och Vladimir Putins utrikespolitiska rådgivare, Jurij Usjakov.

– De röster som nu kräver Witkoffs avskedande syftar sannolikt främst till att störa de blygsamma framstegen som gjorts för att nå en överenskommelse genom förhandlingar, säger Peskov enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

LÄS MER: Ukrainska elitstyrkor slår tillbaka 

Trump och Kreml slår tillbaka mot kritiken  

I det läckta samtalet ger Witkoff råd till sin ryske motpart om hur denne bäst kan sälja in Rysslands ståndpunkter till president Trump. Efter läckan har Witkoff anklagats för att stå på Kremls sida och röster har höjts för hans avgång.

Dmitrij Peskov avfärdar kritiken.

Han hänvisar till president Trump som kallat samtalet för en ”standardgrej” under en förhandlingsprocess.

– Som president Trump själv sagt, detta är något som ingår i en förhandlares dagliga arbete, säger Peskov.  

LÄS OCKSÅ:

Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen