NY RAPPORT: Katastrofen närmar sig

2022 04 04

Klimatutsläppen måste minska senast 2025 annars närmar sig världen en klimatkatastrof.

Det konstaterar FN:s generalsekreterare Antonio Guterres efter att FN:s klimatpanel IPCC:s nya rapport om global uppvärmning offentliggjorts i dag.

Högsta nivån någonsin

Människans utsläpp av koldioxid har nått en rekordnivå och kurvan pekar rakt uppåt. Inom tre år måste trenden brytas.

Annars kommer vi misslyckas med Parisavtalets mål, att begränsa den globala uppvärmningen till först 2 och sedan 1,5 grader, skriver IPCC i rapporten.

För att nå målet måste utsläppen halveras till 2030, konstaterar klimatpanelen.

På väg mot en klimatkatastrof

Enligt FN:s generalsekreterare Antonio Guterres så håller tiden på att rinna ut.

– Vi är på väg mot en klimatkatastrof, säger han på en presskonferens på måndagen, kort efter att rapportens sista del publicerats.

Han kritiserar världsledare och företag för att inte agera.

De ljuger

– Den senaste IPPC-rapporten är en litania av brutna löften. Vissa regerings- och företagsledare säger en sak, men gör en annan. De ljuger. Det är dags att sluta bränna upp vår planet, skriver Antonio Guterres på Twitter.

Stora investeringar krävs

I sin rapport konstaterar IPCC att det krävs stora investeringar i system som kan göra det möjligt för världen att klara klimatmålen. Sådana investeringar måste öka tre till sex gånger, enligt rapporten.

Kapital finns, men regeringar måste planera och underlätta för en sådan utveckling.  

Flera aspekter

– Det finns ett behov att skruva upp investeringar i förnybar energi, el- och transportinfrastruktur, energieffektivisering mm, säger Lars J. Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet och författare till IPCC-rapportens kapitel 11, till SVT och tillägger:

– Det räcker inte med forskning och innovation. Det är också viktigt med marknadsskapande åtgärder. Exempelvis minska risker med investeringar, bygga ut system för bättre återvinning och stärka elnäten.

Cement, stål och plats

 I världsindustri kan en ökning av material som cement, stål och plast tydas. Material som står för stora utsläpp.

– Man måste dämpa efterfrågan på de här materialen. De måste användas effektivare och återvinningen förbättras och vi behöver fossilfria råvaror till kemiindustrin, säger Lars J. Nilsson, till SVT.

Foto: C. LeBoutillier

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

15Sep2025

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen