NY RAPPORT AVSLÖJAR: Diktaturen går Putins ärenden

2022 04 01

De nära banden mellan ryska och kinesiska statliga medier gör att rysk propaganda blixtsnabbt sprids i Kina.

Det uppger den Taiwanbaserade cyberövervakningsgruppen Doublethink Labs  i en rapport som The Guardian har tagit del av.

Förstärker Rysslands bild

Bland annat förstärker kinesiska statliga källor desinformation om ukrainsk ”nazism”. Bilden av att Ukraina är ”nazifierat” är en dominerande uppfattning hos flera medborgare i Kina, enligt rapporten.

Enligt författarna är det inte konstigt, då den kinesiska staten kontrollerar informationsflödet från medier i landet och har valt att tillåta att rysk propaganda sprids i en löpande fart.

Avtal mellan länderna

Gruppen från Taiwan har analyserat flera olika aspekter i sin rapport.

Innehållsdelningen mellan Ryssland och Kinas statliga medier från mitten av februari till slutet av mars, beslut av personer som arbetar med att censurera information, inflytelserika sociala medie-konton och regeringsdirektiv om censur i Kina.

Tillsammans pekade allt på en enda sak. Kina arbetar hårt för att driva på allmänhetens stöd för Rysslands anfallskrig, trots att landet utåt sätt har deklarerat en neutral status.

Propagandan eskalerade

Innan invasion inleddes förekom det väldigt lite nyheter och diskussioner om Rysslands påstådda behov av att ”avnazifiera” Ukraina. Men i samma stund som ryska soldater korsade gränsen började propagandan flöda i Kina, uppger  Doublethink Labs.

Utnyttjar varandra

Gruppen konstaterar att samarbetet mellan kinesisk och rysk media gör att parterna på ett enkelt sätt kan använda varandra som källor och på så sätt ”utvidga varandras vinklar”.

– Tendensen är tydlig: en sida skapar och den andra expandera och förvränger informationen på ett sätt som gör den fördelaktig för båda länderna, skriver de i rapporten.

Skapar en gemensam fiende

I sin rapport avslöjar de även att Kina har använt sig av rysk propaganda i sina egna konflikter.

– Kinesiska källor har förstärkt rysk desinformation om Ukraina och har kopplat ukrainskt påstådd nazism till protesterna i Hongkong för att förstärka och uppmuntra solidariteten mellan kineser och ryssar - med syfte att skapa en gemensam fiende i sken av ”utländska styrkor som stör inre angelägenheter”.

Anti USA

En annan gemensam drivkraft länderna emellan är en anti-amerikansk agenda. Därför har inte bara den ryska propaganda om ”avnazifiering av Ukraina” fått starkt fotfäste i Kina.

Även den ryska diktatorn Vladimir Putins anförande om att en östlig Nato-expansion hotar Rysslands säkerhet har fått ett enormt genomslag i Kina. Anti-amerikanska stämningar är höga i landet och den kinesiska staten gör sitt bästa för att den stämningen inte ska avta.

Kinas bild av konflikten

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Kina hamnat i en svår sits. Utåt sätt har landet hävdat en neutral hållning, men har samtidigt vägrat att benämna Rysslands handling för en ”invasion”. Bara veckor före invasionen undertecknade Vladimir Putin och Kinas ledare Xi Jinping ett avtal som de själva beskrev som ett ”gränslöst partnerskap”.

Kina har dock kämpat hårt för att undvika straffsanktioner från omvärlden på grund av sin nära relation till Ryssland. De har försökt skapa en bild av konflikten, där USA och Nato är den drivande faktorn, och Kina framställs som en neutral medlare.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen