30 januari 2026

NY RAPPORT AVSLÖJAR: Diktaturen går Putins ärenden

2022 04 01

De nära banden mellan ryska och kinesiska statliga medier gör att rysk propaganda blixtsnabbt sprids i Kina.

Det uppger den Taiwanbaserade cyberövervakningsgruppen Doublethink Labs  i en rapport som The Guardian har tagit del av.

Förstärker Rysslands bild

Bland annat förstärker kinesiska statliga källor desinformation om ukrainsk ”nazism”. Bilden av att Ukraina är ”nazifierat” är en dominerande uppfattning hos flera medborgare i Kina, enligt rapporten.

Enligt författarna är det inte konstigt, då den kinesiska staten kontrollerar informationsflödet från medier i landet och har valt att tillåta att rysk propaganda sprids i en löpande fart.

Avtal mellan länderna

Gruppen från Taiwan har analyserat flera olika aspekter i sin rapport.

Innehållsdelningen mellan Ryssland och Kinas statliga medier från mitten av februari till slutet av mars, beslut av personer som arbetar med att censurera information, inflytelserika sociala medie-konton och regeringsdirektiv om censur i Kina.

Tillsammans pekade allt på en enda sak. Kina arbetar hårt för att driva på allmänhetens stöd för Rysslands anfallskrig, trots att landet utåt sätt har deklarerat en neutral status.

Propagandan eskalerade

Innan invasion inleddes förekom det väldigt lite nyheter och diskussioner om Rysslands påstådda behov av att ”avnazifiera” Ukraina. Men i samma stund som ryska soldater korsade gränsen började propagandan flöda i Kina, uppger  Doublethink Labs.

Utnyttjar varandra

Gruppen konstaterar att samarbetet mellan kinesisk och rysk media gör att parterna på ett enkelt sätt kan använda varandra som källor och på så sätt ”utvidga varandras vinklar”.

– Tendensen är tydlig: en sida skapar och den andra expandera och förvränger informationen på ett sätt som gör den fördelaktig för båda länderna, skriver de i rapporten.

Skapar en gemensam fiende

I sin rapport avslöjar de även att Kina har använt sig av rysk propaganda i sina egna konflikter.

– Kinesiska källor har förstärkt rysk desinformation om Ukraina och har kopplat ukrainskt påstådd nazism till protesterna i Hongkong för att förstärka och uppmuntra solidariteten mellan kineser och ryssar - med syfte att skapa en gemensam fiende i sken av ”utländska styrkor som stör inre angelägenheter”.

Anti USA

En annan gemensam drivkraft länderna emellan är en anti-amerikansk agenda. Därför har inte bara den ryska propaganda om ”avnazifiering av Ukraina” fått starkt fotfäste i Kina.

Även den ryska diktatorn Vladimir Putins anförande om att en östlig Nato-expansion hotar Rysslands säkerhet har fått ett enormt genomslag i Kina. Anti-amerikanska stämningar är höga i landet och den kinesiska staten gör sitt bästa för att den stämningen inte ska avta.

Kinas bild av konflikten

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Kina hamnat i en svår sits. Utåt sätt har landet hävdat en neutral hållning, men har samtidigt vägrat att benämna Rysslands handling för en ”invasion”. Bara veckor före invasionen undertecknade Vladimir Putin och Kinas ledare Xi Jinping ett avtal som de själva beskrev som ett ”gränslöst partnerskap”.

Kina har dock kämpat hårt för att undvika straffsanktioner från omvärlden på grund av sin nära relation till Ryssland. De har försökt skapa en bild av konflikten, där USA och Nato är den drivande faktorn, och Kina framställs som en neutral medlare.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen