NY RAPPORT AVSLÖJAR: Diktaturen går Putins ärenden

2022 04 01

Det uppger den Taiwanbaserade cyberövervakningsgruppen Doublethink Labs  i en rapport som The Guardian har tagit del av.

Förstärker Rysslands bild

Bland annat förstärker kinesiska statliga källor desinformation om ukrainsk ”nazism”. Bilden av att Ukraina är ”nazifierat” är en dominerande uppfattning hos flera medborgare i Kina, enligt rapporten.

Enligt författarna är det inte konstigt, då den kinesiska staten kontrollerar informationsflödet från medier i landet och har valt att tillåta att rysk propaganda sprids i en löpande fart.

Avtal mellan länderna

Gruppen från Taiwan har analyserat flera olika aspekter i sin rapport.

Innehållsdelningen mellan Ryssland och Kinas statliga medier från mitten av februari till slutet av mars, beslut av personer som arbetar med att censurera information, inflytelserika sociala medie-konton och regeringsdirektiv om censur i Kina.

Tillsammans pekade allt på en enda sak. Kina arbetar hårt för att driva på allmänhetens stöd för Rysslands anfallskrig, trots att landet utåt sätt har deklarerat en neutral status.

Propagandan eskalerade

Innan invasion inleddes förekom det väldigt lite nyheter och diskussioner om Rysslands påstådda behov av att ”avnazifiera” Ukraina. Men i samma stund som ryska soldater korsade gränsen började propagandan flöda i Kina, uppger  Doublethink Labs.

Utnyttjar varandra

Gruppen konstaterar att samarbetet mellan kinesisk och rysk media gör att parterna på ett enkelt sätt kan använda varandra som källor och på så sätt ”utvidga varandras vinklar”.

– Tendensen är tydlig: en sida skapar och den andra expandera och förvränger informationen på ett sätt som gör den fördelaktig för båda länderna, skriver de i rapporten.

Skapar en gemensam fiende

I sin rapport avslöjar de även att Kina har använt sig av rysk propaganda i sina egna konflikter.

– Kinesiska källor har förstärkt rysk desinformation om Ukraina och har kopplat ukrainskt påstådd nazism till protesterna i Hongkong för att förstärka och uppmuntra solidariteten mellan kineser och ryssar - med syfte att skapa en gemensam fiende i sken av ”utländska styrkor som stör inre angelägenheter”.

Anti USA

En annan gemensam drivkraft länderna emellan är en anti-amerikansk agenda. Därför har inte bara den ryska propaganda om ”avnazifiering av Ukraina” fått starkt fotfäste i Kina.

Även den ryska diktatorn Vladimir Putins anförande om att en östlig Nato-expansion hotar Rysslands säkerhet har fått ett enormt genomslag i Kina. Anti-amerikanska stämningar är höga i landet och den kinesiska staten gör sitt bästa för att den stämningen inte ska avta.

Kinas bild av konflikten

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Kina hamnat i en svår sits. Utåt sätt har landet hävdat en neutral hållning, men har samtidigt vägrat att benämna Rysslands handling för en ”invasion”. Bara veckor före invasionen undertecknade Vladimir Putin och Kinas ledare Xi Jinping ett avtal som de själva beskrev som ett ”gränslöst partnerskap”.

Kina har dock kämpat hårt för att undvika straffsanktioner från omvärlden på grund av sin nära relation till Ryssland. De har försökt skapa en bild av konflikten, där USA och Nato är den drivande faktorn, och Kina framställs som en neutral medlare.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2023– Source: EP

Text: Redaktionen