30 januari 2026

NY RAPPORT AVSLÖJAR: Diktaturen går Putins ärenden

2022 04 01

De nära banden mellan ryska och kinesiska statliga medier gör att rysk propaganda blixtsnabbt sprids i Kina.

Det uppger den Taiwanbaserade cyberövervakningsgruppen Doublethink Labs  i en rapport som The Guardian har tagit del av.

Förstärker Rysslands bild

Bland annat förstärker kinesiska statliga källor desinformation om ukrainsk ”nazism”. Bilden av att Ukraina är ”nazifierat” är en dominerande uppfattning hos flera medborgare i Kina, enligt rapporten.

Enligt författarna är det inte konstigt, då den kinesiska staten kontrollerar informationsflödet från medier i landet och har valt att tillåta att rysk propaganda sprids i en löpande fart.

Avtal mellan länderna

Gruppen från Taiwan har analyserat flera olika aspekter i sin rapport.

Innehållsdelningen mellan Ryssland och Kinas statliga medier från mitten av februari till slutet av mars, beslut av personer som arbetar med att censurera information, inflytelserika sociala medie-konton och regeringsdirektiv om censur i Kina.

Tillsammans pekade allt på en enda sak. Kina arbetar hårt för att driva på allmänhetens stöd för Rysslands anfallskrig, trots att landet utåt sätt har deklarerat en neutral status.

Propagandan eskalerade

Innan invasion inleddes förekom det väldigt lite nyheter och diskussioner om Rysslands påstådda behov av att ”avnazifiera” Ukraina. Men i samma stund som ryska soldater korsade gränsen började propagandan flöda i Kina, uppger  Doublethink Labs.

Utnyttjar varandra

Gruppen konstaterar att samarbetet mellan kinesisk och rysk media gör att parterna på ett enkelt sätt kan använda varandra som källor och på så sätt ”utvidga varandras vinklar”.

– Tendensen är tydlig: en sida skapar och den andra expandera och förvränger informationen på ett sätt som gör den fördelaktig för båda länderna, skriver de i rapporten.

Skapar en gemensam fiende

I sin rapport avslöjar de även att Kina har använt sig av rysk propaganda i sina egna konflikter.

– Kinesiska källor har förstärkt rysk desinformation om Ukraina och har kopplat ukrainskt påstådd nazism till protesterna i Hongkong för att förstärka och uppmuntra solidariteten mellan kineser och ryssar - med syfte att skapa en gemensam fiende i sken av ”utländska styrkor som stör inre angelägenheter”.

Anti USA

En annan gemensam drivkraft länderna emellan är en anti-amerikansk agenda. Därför har inte bara den ryska propaganda om ”avnazifiering av Ukraina” fått starkt fotfäste i Kina.

Även den ryska diktatorn Vladimir Putins anförande om att en östlig Nato-expansion hotar Rysslands säkerhet har fått ett enormt genomslag i Kina. Anti-amerikanska stämningar är höga i landet och den kinesiska staten gör sitt bästa för att den stämningen inte ska avta.

Kinas bild av konflikten

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Kina hamnat i en svår sits. Utåt sätt har landet hävdat en neutral hållning, men har samtidigt vägrat att benämna Rysslands handling för en ”invasion”. Bara veckor före invasionen undertecknade Vladimir Putin och Kinas ledare Xi Jinping ett avtal som de själva beskrev som ett ”gränslöst partnerskap”.

Kina har dock kämpat hårt för att undvika straffsanktioner från omvärlden på grund av sin nära relation till Ryssland. De har försökt skapa en bild av konflikten, där USA och Nato är den drivande faktorn, och Kina framställs som en neutral medlare.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


20 juni 2026

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Möjligheten att betala i matbutiken förbättras.

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


21 juni 2026

Ny avgift införs första juli – blir dyrare att handla

2026 06 21

Snart blir det dyrare att beställa varor från länder utanför EU.

På senare år har kinesiska e-handelsjättar som Shein och Temu fullkomligt exploderat.

För att stötta inhemsk handel har EU tagit fram ett nytt regelverk som i praktiken innebär att det blir dyrare för svenskar att beställa varor från länder utanför EU.

Detta i form av en ny tullavgift som kommer att gälla från och med den första juli.

Ny tullavgift

Från och med den första juli införs en tullavgift på 3 euro – knappt 33 kronor – när man beställer en vara värd upp till 150 euro, alltså 1 645 kronor.

Det här gäller när man handlar på nätet och varan skickas från ett land utanför EU. 

– Har du beställt före den 1 juli? Om dina varor kommer till EU och anmäls för import efter den 30 juni tas en tullavgift ut, oavsett när du gjorde din beställning, förklarar Tullverket.

Allt utanför EU

Den nya tullavgiften gäller för alla länder utanför EU. 

Tullavgiften betalas per vara och hur stor tullavgiften blir beror på om man köper olika eller likadana varor. 

– Beställer du flera varor med ett sammanlagt värde över 150 euro betalar du en procentuell tullavgift baserat på varornas värde, fortsätter Tullverket.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Tre offentliga skäl

Tullverket anger tre offentliga skäl till EU:s nya regler:

- Minska mängden småpaket till EU och Sverige vilka ger fler transporter, mer förpackningar och mer avfall.

- Minska risken att privatpersoner får hem produkter som kan vara brandfarliga, giftiga, felmärkta eller osäkra.

- Företag inom EU ska konkurrera på rättvisa villkor med företag utanför EU.

Ersätts 2028

Tullavgiften kommer att gälla inom hela unionen.

Avgiften är tillfällig och ersätts med en procentuell tullavgift från den 1 juli 2028. 

– Om varan till exempel har gått sönder under transporten och du har reklamerat den, kan den som är deklarant ansöka om att få tillbaka avgifter från Tullverket, framhåller myndigheten.

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: Rupixen.com

Text: Redaktionen