30 januari 2026

NY RAPPORT AVSLÖJAR: Diktaturen går Putins ärenden

2022 04 01

De nära banden mellan ryska och kinesiska statliga medier gör att rysk propaganda blixtsnabbt sprids i Kina.

Det uppger den Taiwanbaserade cyberövervakningsgruppen Doublethink Labs  i en rapport som The Guardian har tagit del av.

Förstärker Rysslands bild

Bland annat förstärker kinesiska statliga källor desinformation om ukrainsk ”nazism”. Bilden av att Ukraina är ”nazifierat” är en dominerande uppfattning hos flera medborgare i Kina, enligt rapporten.

Enligt författarna är det inte konstigt, då den kinesiska staten kontrollerar informationsflödet från medier i landet och har valt att tillåta att rysk propaganda sprids i en löpande fart.

Avtal mellan länderna

Gruppen från Taiwan har analyserat flera olika aspekter i sin rapport.

Innehållsdelningen mellan Ryssland och Kinas statliga medier från mitten av februari till slutet av mars, beslut av personer som arbetar med att censurera information, inflytelserika sociala medie-konton och regeringsdirektiv om censur i Kina.

Tillsammans pekade allt på en enda sak. Kina arbetar hårt för att driva på allmänhetens stöd för Rysslands anfallskrig, trots att landet utåt sätt har deklarerat en neutral status.

Propagandan eskalerade

Innan invasion inleddes förekom det väldigt lite nyheter och diskussioner om Rysslands påstådda behov av att ”avnazifiera” Ukraina. Men i samma stund som ryska soldater korsade gränsen började propagandan flöda i Kina, uppger  Doublethink Labs.

Utnyttjar varandra

Gruppen konstaterar att samarbetet mellan kinesisk och rysk media gör att parterna på ett enkelt sätt kan använda varandra som källor och på så sätt ”utvidga varandras vinklar”.

– Tendensen är tydlig: en sida skapar och den andra expandera och förvränger informationen på ett sätt som gör den fördelaktig för båda länderna, skriver de i rapporten.

Skapar en gemensam fiende

I sin rapport avslöjar de även att Kina har använt sig av rysk propaganda i sina egna konflikter.

– Kinesiska källor har förstärkt rysk desinformation om Ukraina och har kopplat ukrainskt påstådd nazism till protesterna i Hongkong för att förstärka och uppmuntra solidariteten mellan kineser och ryssar - med syfte att skapa en gemensam fiende i sken av ”utländska styrkor som stör inre angelägenheter”.

Anti USA

En annan gemensam drivkraft länderna emellan är en anti-amerikansk agenda. Därför har inte bara den ryska propaganda om ”avnazifiering av Ukraina” fått starkt fotfäste i Kina.

Även den ryska diktatorn Vladimir Putins anförande om att en östlig Nato-expansion hotar Rysslands säkerhet har fått ett enormt genomslag i Kina. Anti-amerikanska stämningar är höga i landet och den kinesiska staten gör sitt bästa för att den stämningen inte ska avta.

Kinas bild av konflikten

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Kina hamnat i en svår sits. Utåt sätt har landet hävdat en neutral hållning, men har samtidigt vägrat att benämna Rysslands handling för en ”invasion”. Bara veckor före invasionen undertecknade Vladimir Putin och Kinas ledare Xi Jinping ett avtal som de själva beskrev som ett ”gränslöst partnerskap”.

Kina har dock kämpat hårt för att undvika straffsanktioner från omvärlden på grund av sin nära relation till Ryssland. De har försökt skapa en bild av konflikten, där USA och Nato är den drivande faktorn, och Kina framställs som en neutral medlare.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


17 nov 2026

Slår igen dörren för V – ny mätning

2026 11 17

Socialdemokraterna har presenterat ett regeringsalternativ utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Partiledningen och Nooshi Dadgostar (V) har dock inte vikt en tum i partiets regeringskrav.

Nu har S-väljarna sagt sitt.

Nära hälften av dem, 47 procent, säger nej till Vänsterpartiet i regeringen, visar en ny mätning från SvD/Demoskop. Av S-väljarna är 28 procent positiva till vänsterpartister på ministerposter i en S-ledd regering medan 25 är tveksamma.

Mätningen talar sitt tydliga språk, menar Demoskops opinionschef Johan Martinsson.

– Det är ett ganska slående resultat. Det är inte bara sossarnas ledning med Andersson och Ygeman det handlar om, utan det är också väljarna som är rätt ovilliga att ta in V i en regering, säger han till SvD.

C-väljarna slår igen dörren

Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist har både före och efter valet hållit en benhård röd linje till Vänsterpartiet. Så sent som igår gick hon ut och lovade en regering utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Hon tycks ha sitt parti bakom sig. Bland Centerns väljare är siffrorna än mer förkrossande. 77 procent säger nej till V i regeringen och enbart 10 procent är för.

Mer positivt är det dock för Vänstern bland Miljöpartiet. 60 procent av MP-väljarna vill se V i regeringen tillsammans med MP.

– MP:s väljare är väldigt långt ut till vänster numera, de är nuförtiden ganska lika i sina åsikter. Så det i sig är inte så konstigt att miljöpartister vill se V i regering, säger Johan Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Stort stöd i V

Inom Vänsterpartiet finns det samtidigt ett starkt stöd för partiets hållning i regeringsfrågan. 74 procent anser att V gör rätt i att ställa krav på ministerposter för att släppa fram Magdalena Andersson. Blott 7 procent är emot kravet.

– Det är ett överväldigande stöd för det här inom Vänsterpartiet. Och nu är vi ändå ganska sent i regeringsbildningsprocessen, säger Johan Martinsson till SvD.

Noterbart är också att 7 procent av Tidöväljarna tycker att V ska ingå i regeringen. 35 procent anser att Dadgostar gör rätt i att ställa krav på ministerposter.

– Det ena alternativet kan ju vara att Tidöpartiernas väljare tycker att det är bra att Vänsterpartiet ställer krav för att det försvårar för en Anderssson-regering och ökar sannolikheten för ett nyval, säger Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Foto: Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


16 nov 26

3 000 kronor på väg till många hushåll

2026 11 17

Elpriserna sticker i väg ordentligt under veckan.

I södra Sverige kan priserna nå över 300 öre per kilowattimme, enligt energiföretaget Fjordkrafts senaste marknadsrapport.

Noteringen är omkring 200 procent högre än den högsta prognostiserade prisnivån för de norra elområdena SE1 och SE2, där elpriset väntas nå en topp på cirka 100 öre per kilowattimme.

Prisuppgången har flera orsaker.

– Vi har flera faktorer som samverkar just nu. Vindkraften väntas ligga klart under det normala samtidigt som kärnkraftsproduktionen har minskat. Det bidrar till att hålla uppe priserna, med särskilt tydliga pristoppar i södra Sverige, säger Hans Johansson, kraftförvaltare och energiexpert på Fjordkraft Företag.

Smällen: 11 000 kronor

Enligt energiekonomen Claes Hemberg kan villaägare i södra Sverige räkna med en elräkning på omkring 11 000 kronor för november.

– I södra delarna kan elfakturan klättra till 11 000 kronor. Det beror på höga elpriser, men också på att vi använder mer el när det är kallare ute, skriver han på sin blogg.

3 000 kronor på väg

Hushållen kommer att kompenseras för den dyra fakturan. Regeringens högkostnadsskydd aktiveras om snittpriset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Enligt Hemberg kan därför många hushåll förvänta sig flera tusen kronor i stöd.

– En fördel är elpristaket, som gör att staten tar hand om all el över 150 öre. Det kan ge ett elstöd på 3 000 kronor för en vanlig villa i Skåne och Småland, uppger energiekonomen.

Läs också: Många pensionärer missar viktigt bidrag

LISTA: Veckans förväntade elpriser

- SE1 – 21–100 öre/kWh

- SE2 – 21–100 öre/kWh

- SE3 – 120–271 öre/kWh

- SE4 – 191–305 öre/kWh

Källa: Fjordkraft

Andra läser: EU ger Ukraina rekordbesked

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen