Ny prognos om svensk ekonomi – “en väldigt dramatisk utveckling”

2023 03 30

Reallönerna tros minska kraftigt under de kommande åren.

Konjunkturinstitutets (KI) nya prognos visar att tre år av lågkonjunktur väntar Sverige, där tio år av löneökningar kommer att försvinna till följd av inflationen.

Svensk ekonomi kommer att minska

Lågkonjunkturen spås vara kvar till år 2026 och den svenska ekonomin kommer att minska med 0,6 procent under det kommande året.

– Inflationen har börjat ticka ner lite. Men tittar vi på inflationen exklusive energi så ser vi att den gått upp och kommer vara hög under hela 2023. Det dröjer till andra kvartalet 2024 innan den kommer ner till 2 procent, säger prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl, till Svenska Dagbladet.

Konjunkturinstitutet tror att styrräntan kommer sänkas om ett år, men det är först efter en höjning till 3,75 procent till sommaren.

Det blir dyrare

Räntehöjningen innebär att företag kommer genomföra flera prishöjningar, enligt KI-prognosen.

Trots lågkonjunkturen så går arbetsmarknaden bra. Dock så väntas arbetslösheten stiga och vara som högst i början av nästa år, enligt KI.

– Reallönerna minskar väldigt kraftigt. Mätt mot KPI kommer reallönerna minska med 10 procent under 2023 och 2024. Det tar tillbaka reallönerna till nivån som var 2013. Det är en väldigt dramatisk utveckling, säger generaldirektör Albin Kainelainen, till SvD.

Minskad konsumtion

Till följd av hushållens försämrade ekonomi minskar köpkraften.

– Hushållens reala disponibla inkomster minskar i år och hushållen drar därför markant ner på konsumtionen, skriver KI i ett pressmeddelande.

Inte läge än

Enligt Albin Kainelainen är det ännu inte läge för politiken att gå in med stora stimulanser för hushållen.

– Så länge som inflationen är så hög som den är nu och så länge Riksbanken är i en fas där man höjer räntan så finns det inget utrymme för stora ofinansierade politiska åtgärder. Däremot behöver regeringen alltid göra så gott man kan med mindre riktade åtgärder, säger han.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Viktigt meddelande från Skatteverket

2026 04 09

Skatteverket går ut med en varning till svenskarna.

Miljontals svenskar har deklarerat – och miljontals svenskar väntar på att återbäringen ska komma.

Men mitt i återbäringstider försöker bedragare lura folk på pengar.

Skatteverket går ut nu med en varning om att mängder av bedrägeriförsök sker just nu, rapporterar TV4.

Skatteverket varnar

30 miljarder kronor kommer att delas ut till tre miljoner svenskar.

I snitt rör det sig om en återbäring på 10 000 kronor.

Men Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, varnar för att bedragare nu pumpar ut bluff-sms och bluffmejl.

– Bedragarna drar nytta av att människor sitter och väntar på digitala besked om att pengarna kommit in, säger han till kanalen.

“De är sluga”

Det är enligt myndigheten viktigt att känna till att Skatteverket aldrig efterfrågar kontouppgifter via sms eller mejl.

– Vi kommunicerar via säkra digitala brevlådor. Vi skulle aldrig mejla och fråga om kontouppgifter eller lösa en utbetalning så, säger Schauman.

Men han beskriver bedragarna som “sluga” – och varnar för att det kan dyka upp bluffmejl och bluff-sms som ser ut att komma från myndigheten.

Läs mer: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Det ska du göra

Om du har fått ett bluffmejl eller sms som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt och ett försök till bedrägeri ska du:

- inte klicka på länkar eller skanna QR-koder

- inte öppna bilagor

- inte svara på meddelandet.

“Radera det”

Skatteverket går ut med en tydlig uppmaning till vad som är bäst att göra för den som har fått ett misstänkt bluffmejl eller bluff-sms.

– Vi rekommenderar att du raderar mejlet eller meddelandet, uppmanar myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast genom våra e-tjänster som du loggar in i med din e-legitimation.

Läs mer: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto: Magnus D

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump kommer att ställas inför riksrätt

2026 04 08

USA:s president Donald Trump kommer sannolikt att ställas inför riksrätt.

Det visar de senaste oddsen från spelbolaget Polymarket.

Enligt oddsen är det 66 procents sannolikhet att presidenten ställs inför riksrätt innan hans mandatperiod löper ut, rapporterar Newsweek.

Efter hotfulla uttalandet

Oddsen har sjunkit efter att Trump under tisdagskvällen hotat att förinta den iranska civilisationen om landet inte öppnar Hormuzsundet igen.

– En hel civilisation kommer att dö i natt, skrev presidenten på Truth Social.

Utspelet fick demokraten och ledamoten av USA:s representanthus, John B. Larsson, att lämna in en ansökan om riksrätt mot Trump.

Svaret: ”Patetiskt”

Vita huset reagerar kraftfullt på riksrättsansökan.

– Det är patetiskt. Demokraterna har talat om att ställa president Trump inför riksrätt redan innan han svors in i ämbetet. Demokraterna i kongressen är galna, svaga och ineffektiva, vilket är anledningen till att deras väljarsiffror är historiskt låga, säger Vita husets talesperson David Ingle till Newsweek.

Förutspår riksrätt efter mellanårsvalet

Topprepublikanen Ted Cruz bedömer att Trump kommer att ställas inför riksrätt efter mellanårsvalet i november.

– Du kommer att förlora representanthuset, du kommer att förlora senaten och du kommer att tillbringa de kommande två åren med att bli ställd inför riksrätt varje dag, ska senatorn ha sagt till president Trump, enligt ljudinspelningar som Axios har tagit del av.

LÄS MER: JD Vance rasar mot Zelenskyj – “skandalöst“

Det här gäller

För att en president ska ställa inför riksrätt krävs det att en ansökan godkänns med en enkel majoritet i kammaren.

Under processen utreder representanthuset om presidenten har begått allvarliga brott som kan motivera åtal. För att fälla presidenten behöver två tredjedelar av kammaren rösta för åtal.

Om presidenten fälls kan senaten avsätta honom från ämbetet.

Under sin första mandatperiod ställdes Trump inför riksrätt två gånger.

– Den har rättegångsliknande former men är ingen rättegång i den mening som vi är vana vid. Det görs inte en juridisk bedömning där lagboken i första hand är underlag, säger Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till SVT.

– I stället blir det mer en bedömning om anklagelserna är ett brott mot konstitutionen.

LÄS OCKSÅ: Ukrainsk fullträff – krossar Putins ”sista färja”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen