Ny prognos om svensk ekonomi – “en väldigt dramatisk utveckling”

2023 03 30

Reallönerna tros minska kraftigt under de kommande åren.

Konjunkturinstitutets (KI) nya prognos visar att tre år av lågkonjunktur väntar Sverige, där tio år av löneökningar kommer att försvinna till följd av inflationen.

Svensk ekonomi kommer att minska

Lågkonjunkturen spås vara kvar till år 2026 och den svenska ekonomin kommer att minska med 0,6 procent under det kommande året.

– Inflationen har börjat ticka ner lite. Men tittar vi på inflationen exklusive energi så ser vi att den gått upp och kommer vara hög under hela 2023. Det dröjer till andra kvartalet 2024 innan den kommer ner till 2 procent, säger prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl, till Svenska Dagbladet.

Konjunkturinstitutet tror att styrräntan kommer sänkas om ett år, men det är först efter en höjning till 3,75 procent till sommaren.

Det blir dyrare

Räntehöjningen innebär att företag kommer genomföra flera prishöjningar, enligt KI-prognosen.

Trots lågkonjunkturen så går arbetsmarknaden bra. Dock så väntas arbetslösheten stiga och vara som högst i början av nästa år, enligt KI.

– Reallönerna minskar väldigt kraftigt. Mätt mot KPI kommer reallönerna minska med 10 procent under 2023 och 2024. Det tar tillbaka reallönerna till nivån som var 2013. Det är en väldigt dramatisk utveckling, säger generaldirektör Albin Kainelainen, till SvD.

Minskad konsumtion

Till följd av hushållens försämrade ekonomi minskar köpkraften.

– Hushållens reala disponibla inkomster minskar i år och hushållen drar därför markant ner på konsumtionen, skriver KI i ett pressmeddelande.

Inte läge än

Enligt Albin Kainelainen är det ännu inte läge för politiken att gå in med stora stimulanser för hushållen.

– Så länge som inflationen är så hög som den är nu och så länge Riksbanken är i en fas där man höjer räntan så finns det inget utrymme för stora ofinansierade politiska åtgärder. Däremot behöver regeringen alltid göra så gott man kan med mindre riktade åtgärder, säger han.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen