NY PROGNOS: Miljöpartiet och Liberalerna balanserar på målsnöret

2022 06 29

Trots dystra opinionssiffror för MP spås förutsättningar för en slutspurt mot fyraprocentsspärren.

Men det är ändå sannolikt att Miljöpartiet precis snubblar på gränsen till att få behålla sina platser i riksdagen. Det visar en ny prognos från Svenska Dagbladet.

En spåkula till framtiden

Tidningen har tillsammans med Newsworthy samt Lunds och Uppsala universitet analyserat SCB:s stora mätning i maj, samt valresultaten de senaste 20 åren och de allra färskaste väljarbarometern.

Kombinationen innebär en spåkula där SvD ger en kvalificerad gissning huruvida Miljöpartiet och Liberalerna, som kämpar i opinionen, klarar riksdagsspärren på fyra procent.

Nästan 50/50

Sannolikheten att MP når fyra procent uppskattas just nu till 44 procent. För L ligger sannolikheten på 53 procent.

– Med tanke på tidigare valresultat, och det faktum att partier som legat under fyra procent ofta lyckats spurta, ser vi det som sannolikt att MP ska kunna närma sig spärren. Frågan är om man når ända fram. Liberalerna har legat över spärren i ett par mätningar nu, men det är för tidigt att ta ut någon seger, säger Jens Finnäs, grundare av Newsworthy.

1 000 simuleringar

Den bedömda sannolikheten är ett resultat av 1 000 simuleringar.

– Vi lägger även in annan information, som hur det sett ut tidigare val och vad som brukar hända i opinionen under perioden från SCB:s majmätning och fram till valet. Nu har vi helt enkelt mer information för att kunna göra en prognos för valdagen, säger Jonas Wallin, docent i statistik vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, till SvD.

Under- och överskattningar

I bedömningen har även faktorer som stödröster tagits med. Modellen har nämligen tagit hänsyn till “historiska spurteffekter” för de mindre partierna.

Den har också analyserat opinionsinstitutens pricksäkerhet, som visar att MP och V ofta överskattas medan S underskattas.

Andersson spås bli statsminister

Prognoserna ger även svar på många andra frågor, som exempelvis sannolikheten kring vem som blir nästa statsminister.

Av 1 000 simuleringar vann Magdalena Andersson (S) 576 stycken, medan Ulf Kristersson (M) vann 424 simuleringar.

Fortsatt lyft för L

I en färsk opinionsmätning från DN/Ipsos fick Miljöpartiet enbart 3 procent, medan Liberalernas lyft fortsätter och parkerar på fem procent.

– Liberalerna befinner sig i en positiv spiral där opinionsvindarna blåser betydligt varmare än tidigare. Det här visar att det går att påverka opinionsläget på bara några månaders sikt, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Röster från M

Moderaterna tappar samtidigt från 22 till 20 procent, röster som tros ha spillt över på just Liberalerna.

Se den senaste opinionsmätningen här.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Liberalerna

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

USA går med på Rysslands krav

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Går med på Rysslands krav

Senare under kvällen uppger källor för Financial Times att USA kräver att Ukrainas armé ska halveras i storlek samt att landet ska ge upp hela Donbasregionen i östra Ukraina till Ryssland.

Enligt källorna har Trumpadministrationen vikt sig för Rysslands önskemål. Kreml har tidigare krävt att Donbas ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området. Putinregimen har också krävt att Ukraina ska demilitariseras.

I slutet av sommaren rapporterade Reuters, med hänvisning till högt uppsatta källor i Kreml, att den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver fem saker för ett fredsavtal. Här är kravlistan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Zelenskyj har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats

Foto: Official White House Ohoto by Daniel Torok

Text: Redaktionen