Ny mur i Europa – ska stoppa migranter

Ny mur i Europa – ska stoppa migranter

2022 01 27

En mur som sträcker sig 186 kilometer längst Polens gräns har börjat byggas – muren ska avskräcka migranter från att ta sig in.

Tusentals migranter, främst från Mellanöstern och Afrika, korsade och försökte korsa gränsen mellan Belarus och Polen förra året. Muren ska sträcka sig runt hälften av gränsen.

Förväntas klar i juni

I tisdags påbörjades bygget. Den 5,5 meter höga och 186 kilometer långa muren förväntas bli klar i juni och kostanden kring arbetet förväntas ligga på 353 miljoner euro.

Den tillfälliga muren

För att redan nu förhindra migranter har det byggts upp en tillfällig mur av taggtråd.

- Det tillfälliga stängslet har redan hjälpt oss mycket eftersom det gav oss tid att förbereda oss medan en grupp migranter var på väg att attackera, att öppna en passage, tid att mobilisera tillräckligt med medel och personal för att förhindra det, förklarar Krystyna Jakimik-Jarosz, en av gränspolisens talespersoner för Euronews.

Konsekvenserna kan bli stora

Bygget har väckt oro bland människorätts- och miljöaktivister. En konsekvensens kan vara att migranter som flyr från konfliktsituationer inte kommer att kunna söka asyl. Bygget kan även skapa negativa effekter på djurlivet i skogsområdet vid gränsen.

- Vår avsikt är att skadan ska vara så liten som möjligt, sade Anna Michalska, en av gränspolisens talespersoner till polska nyhetsbyrån PAP på tisdagen.

Övervakning vid muren

Enligt Krystyna Jakimik-Jarosz kommer den nya muren vara utrustad med övervakningskameror och rörelsedetektorer för att förhindra smuggling.

Försök till korsning

Trots den tillfälliga muren har det förekommit flera korsningsförsök. En grupp på 14 personer lyckades skära av taggtrådsstängslet och komma in i Polen. Ett dussin migranter har dött vid gränsen.

Avstängd område

Den polska regeringen har även infört ett undantagstillstånd vid gränsen. Vilket bland annat innebär att journalister inte får vistas i gränsområdet.

Avvisar migranter vid gränsen

Flera människorättsorganisationer klandrar även Polen för att ha avvisat migranter utan att pröva deras asylskäl. Men Belarus har samtidigt anklagats för att dra migranterna till gränsen för att påverka EU.

Foto: Straz Graniczna

Text: Redaktionen

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen