Ny motgång för Ryssland – stort missnöje bland soldater

2022 12 03

Ryska soldater får inte betalt som utlovat och är kritiska till utbildningen.

Kriget i Ukraina går inte alls som Vladimir Putin hade förväntat sig.

I början av invasionen hade han hoppats att det inte skulle ta mer än tre dagar, nu är kriget inne på sin tionde månad.

Nu kommer uppgifter om att ett hundratal ryska soldater från Moskva som nyligen rekryterats inte fått betalt överhuvudtaget, uppger den oberoende ryska nyhetsförmedlaren Astra.

Ännu en bataljon stationerad i Belarus innehållande hundratals soldater har inte fått betalt som de ska och har även riktat kritik mot utbildningen.

Har strejkat

I början av november strejkade över hundra soldater i Uljanovsk.

Soldaterna var nyrekryterade och vägrade ta sig till Ukraina om de inte fick betalt som de skulle, uppger Business Insider.

– Vi riskerar våra egna liv för att dö för eran säkerhet och ert fredliga liv, skrev soldaterna i ett meddelande.

Rekryterna hade utlovats en summa på 195 000 ryska rubel, motsvarande drygt 30 000 svenska kronor.

Vägrade träna

Ett antal soldater vägrade även att träna till följd av den uteblivna betalningen i Uljanovsk.

– Vi vägrar delta i den speciella militäroperationen och vi kommer söka rättvisa tills vi har fått de pengar vår regering har lovat oss, fortsatte rekryterna.

Ryska tjänstemän har utlovat löner som är mer än dubbelt så höga som det nationella genomsnittet i Ryssland.

Har inte råd

Utbetalningarna till de mobiliserade trupperna kan kosta Kreml uppemot tre biljoner rubler, motsvarande 330 miljarder svenska kronor det kommande halvåret.

Detta kan leda till stora problem för Ryssland, som lider svårt ekonomiskt efter västvärldens hårda sanktioner.

Överens om pristak

Under fredagen kom EU-länderna överens om ett pristak på rysk olja.

Priset får nu inte överstiga 60 dollar per fat från och med måndag, rapporterar CNN.

Även G7-länderna USA, Kanada, Japan och Storbritannien har för avsikt att tillämpa pristaket.

– Dagens överenskommelse om ett pristak på oljan är ett steg i rätt riktning, men det är inte tillräckligt, säger Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu om beskedet.

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen