NY MÄTNING: Vinden har vänt – igen

2022 08 17

Riksdagsvalet 2022 ser ut att bli en kamp på målsnöret.

Det indikerar den senaste mätningen från Aftonbladet/Demoskop.

För tredje gången i rad skiftar majoriteten mellan blocken.

I Demoskops senaste mätning hade högerblocket greppet och fick över 50 procent av rösterna.

Men nu har vinden vänt – igen.  

De rödgröna partierna får 49,7 procent av rösterna. Ulf Kristerssons regeringsunderlag landar på 49 procent.

– Det är relativt små rörelser, men i och med att Socialdemokraternas nedåtgående trend är bruten och att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tappar så har läget svängt, säger Karin Nelson, vd på Demoskop.

Det kan bli helt avgörande

I ett extremt tajt läge tror statsvetare Linn Mårdstam att kommande partiledardebatter kan bli helt avgörande för valutgången den 11 september.

–  Dels så är den här valrörelsen kortare än tidigare, vilket gör att debatterna som är under tiden kan exponeras mer. Beroende på hur väl partiledarna gör sig kan det spela in, då partiledarförtroendet spelar allt större roll, säger hon till Aftonbladet.

I gårdagens partliderdebatt i Expressen TV kammade högerpartierna hem vinsten.

Kantar/Sifo lät tittarna få säga sitt och resultatet innebär en storslam för högerblocket. Ulf Kristersson (M) vann debatten, tätt följd av Johan Pehrson (L), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD).

I Demoskops mätning får dock högerblocket se sig besegrade av Magdalena Anderssons regeringsunderlag.

Hela mätningen

Här är Demoskops nya mätning för 17 augusti jämfört med 4 augusti.                                                     

🔴Vänsterpartiet                    7,4         -0,3
🔴Socialdemokraterna     29,6        +0,9
🟢Miljöpartiet                          5,2        +0,4
🟢Centern                                  7,5        +0,3
🔵Liberalerna                           4,9         -0,8
🔵Moderaterna                     19,9        -0,4
🔵Kristdemokraterna           5,8        -1,1
🔵Sverigedemokraterna   18,4       +0,7
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,7         +1,3
🔴🟢 S+V+MP                        42,2          +1,0
🟢      Centern                             7,5          +0,3
🔵🔵 M+KD+SD+L              49,0          -1,6
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C = 176
🔴🟢 S+V+MP = 149
🔵🔵 M+KD+SD+L = 173
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V eller extra val.
 
◾Mätningen är genomförd   6 augusti – 16 augusti.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Foto: Moderaterna o Ninni Andersson Regeringskansliet

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan har kraschat

2026 06 17

Ukraina har förlorat ett bombplan.

På onsdagsförmiddagen kommer uppgifter om att ett ukrainskt stridsflygplan av typen Su-24 har kraschat.

Det rör sig om ett bombplan som av oklar anledning har störtat i Khmelnytskyi oblast i de västra delarna av Ukraina.

Både piloten och navigatören dog i kraschen, rapporterar Kyiv Independent.

Har kraschat

Kraschen inträffade i samband med att flygplanet utförde ett uppdrag i Khmelnytskyj oblast, enligt det ukrainska flygvapnet. 

I Khmelnytskyj oblast ligger flygbasen Starokostjantyniv, där 7:e taktiska flygbrigaden är stationerad. 

Flygvapnet bekräftar

Det är i nuläget oklart varför planet kraschade.

En utredning har inletts för att ta reda på omständigheterna.

Räddningsteam och blåljuspersonal har tagit sig till platsen, men det finns inga uppgifter om civila dödsfall.

Flygvapnet har identifierat piloterna som dödades i kraschen som major Bohdan Hryhorovych Zaharulko och löjtnant Bohdan Oleksandrovych Babenko. 

– Vi beklagar djupt sorgen och framför våra uppriktiga kondoleanser till familjerna till Zaharulko och Babenko, som försvarade vårt land till sina sista andetag, framhåller det ukrainska flygvapnet.

Läs mer: Ryssarna inför nytt förbud på Krym

Ryskt plan kraschade

På måndagen kraschade ett ryskt strategiskt bombplan av typen Tupolev Tu-22M3. 

Kraschen ska ha inträffat i samband med ett övningsuppdrag i Irkutsk-regionen i Sibirien.

Filmklipp som sprids på sociala medier visar hur bombflygplanet dyker rakt ner i marken, följt av en tjock rökpelare som stiger från nedslagsplatsen, rapporterar Moscow Times.

Sköt ut sig

Vad som fick planet att störta finns det i nuläget inga uppgifter om.

Enligt Rysslands försvarsdepartement sköt piloterna ut sig ur planet innan det kraschade.

– Besättningen sköt ut sig, framhåller departementet.

De menar vidare att piloterna lever och att de inte ska ha ådragit sig några allvarligare skador.

Totalt ska fyra personer ha befunnit sig på planet när det störtade.

Läs mer: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Arkivfoto: Av Ministry of Defense of Ukraine - 13265958_1000579916684556_6485272826634306626_n, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen