NY MÄTNING: Vänsterpartiet ökar rejält i huvudstaden

2021 12 07

Den nya mätningen från Ipsos visar att Miljöpartiet är fortsatt vågmästare i Stockholms kommunpolitik – precis som partiet blev efter valet 2018 då De Gröna valde att stödja Alliansen i form av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern och Liberalerna.

Stor vinnare och stor förlorare

Om Vänsterpartiet är den stora vinnaren så råder det inga tvivel om vilket parti som är den stora förloraren.

– Liberalerna har tappat hälften av sitt väljarstöd sedan valet 2018, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Partiet fick 10,1 % i valet 2018 men landar på nu 5 % i Ipsosmätningen som använder sig av avrundade siffror

November 2021

Här är Ipsos mätning för november 2021 jämfört med valresultatet i Stockholms stad 2018. 

                                                       Nov      Valet 2018

Feministiskt Initiativ         1      -2,7

Vänsterpartiet                   18      +5,1

Socialdemokraterna     24        +2,0

Miljöpartiet                          8         -0,6

Centern                                  9        +1,1

Liberalerna                           5         -5,1

Moderaterna                     21       +0,0

Kristdemokraterna           4       -1,4

SD                                            9         +1,0

 

 

 V är väldigt starka i Stockholms södra förorter men även på Södermalm. Frågan om nej till friare hyressättning i nyproducerade hyreslägenheter har varit en stark fråga för partiet i huvudstadsområdet.

S ökar mest av alla partier efter Vänsterpartiet men det hjälper inte om man inte får över Miljöpartiet som idag styr tillsammans med Alliansen.

Fi tappar kraftigt och deras tre mandat i Stockholms stadshus hänger löst. Ett litet parti i opposition har svårt att få genomslag i kommunpolitiken.

MP har en nyckelposition som vågmästare och skulle detta bli valresultat har partiet möjlighet att välja den sida som erbjuder partiet den bästa uppgörelsen.

C står för en liten ökning och ligger ungefär på samma nivå som partiet gör nationellt.

L tappar kraftigt i Stockholms kommunpolitiska mätning men ligger ändå klart över de nationella mätningarna som avser rikspolitiken. Stockholm är liberalare än landsbygden.

M är det klart största partiet i den styrande fem partikoalitionen i Stockholms kommun. Med tanke på Miljöpartiets vågmästarroll är relationen med MP en nyckelfråga för Moderaterna samtidigt som partiet behöver profilera sig som ett parti som står i kontrast till Socialdemokraterna. Stockholms kommunpolitik är dock liberalare än rikspolitiken och det märks även på Moderaternas Stockholmsprofil - vilket kan gynna partiet i huvudstaden.

KD har liksom i rikspolitiken tappat sedan förra valet och är sannolikt i behov av en positiv valvind i rikspolitiken då det är svårt att få genomslag som litet parti kommunalt.

SD är ett betydligt mindre parti i Stockholm än vad partiet är i landet som helhet och det kan bland annat kopplas till att partiet är betydligt starkare på landsbygden. Partiet har heller inte så kända lokala profiler i Stockholms kommunpolitik.

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen