1 sep 2026

NY MÄTNING: Vänsterpartiet ökar rejält i huvudstaden

2021 12 07

Med en ökning på hela 5 procentenheter klättrar Vänsterpartiet upp till 18 procent i Stockholm stad.

Den nya mätningen från Ipsos visar att Miljöpartiet är fortsatt vågmästare i Stockholms kommunpolitik – precis som partiet blev efter valet 2018 då De Gröna valde att stödja Alliansen i form av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern och Liberalerna.

Stor vinnare och stor förlorare

Om Vänsterpartiet är den stora vinnaren så råder det inga tvivel om vilket parti som är den stora förloraren.

– Liberalerna har tappat hälften av sitt väljarstöd sedan valet 2018, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Partiet fick 10,1 % i valet 2018 men landar på nu 5 % i Ipsosmätningen som använder sig av avrundade siffror

November 2021

Här är Ipsos mätning för november 2021 jämfört med valresultatet i Stockholms stad 2018. 

                                                       Nov      Valet 2018

🔴Feministiskt Initiativ         1      -2,7
🔴Vänsterpartiet                   18      +5,1
🔴Socialdemokraterna     24        +2,0
🟢Miljöpartiet                          8         -0,6
🟢Centern                                  9        +1,1
🔵Liberalerna                           5         -5,1
🔵Moderaterna                     21       +0,0
🔵Kristdemokraterna           4       -1,4
🔵SD                                            9         +1,0
 
 

Ipsos har under perioden 16 - 26 november ställt frågan "Om det var kommunalval idag, vilket parti skulle du då rösta på?” och har därefter ställt följdfrågan ”Men vilket parti lutar det mest mot för dig?”.

ANALYS PARTI FÖR PARTI
 

🔴 V är väldigt starka i Stockholms södra förorter men även på Södermalm. Frågan om nej till friare hyressättning i nyproducerade hyreslägenheter har varit en stark fråga för partiet i huvudstadsområdet.

🔴 S ökar mest av alla partier efter Vänsterpartiet men det hjälper inte om man inte får över Miljöpartiet som idag styr tillsammans med Alliansen.

🔴 Fi tappar kraftigt och deras tre mandat i Stockholms stadshus hänger löst. Ett litet parti i opposition har svårt att få genomslag i kommunpolitiken.

🟢 MP har en nyckelposition som vågmästare och skulle detta bli valresultat har partiet möjlighet att välja den sida som erbjuder partiet den bästa uppgörelsen.

🟢 C står för en liten ökning och ligger ungefär på samma nivå som partiet gör nationellt.

🔵 L tappar kraftigt i Stockholms kommunpolitiska mätning men ligger ändå klart över de nationella mätningarna som avser rikspolitiken. Stockholm är liberalare än landsbygden.

🔵 M är det klart största partiet i den styrande fem partikoalitionen i Stockholms kommun. Med tanke på Miljöpartiets vågmästarroll är relationen med MP en nyckelfråga för Moderaterna samtidigt som partiet behöver profilera sig som ett parti som står i kontrast till Socialdemokraterna. Stockholms kommunpolitik är dock liberalare än rikspolitiken och det märks även på Moderaternas Stockholmsprofil - vilket kan gynna partiet i huvudstaden.

🔵 KD har liksom i rikspolitiken tappat sedan förra valet och är sannolikt i behov av en positiv valvind i rikspolitiken då det är svårt att få genomslag som litet parti kommunalt.

🔵 SD är ett betydligt mindre parti i Stockholm än vad partiet är i landet som helhet och det kan bland annat kopplas till att partiet är betydligt starkare på landsbygden. Partiet har heller inte så kända lokala profiler i Stockholms kommunpolitik.


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen