NY MÄTNING: Regeringspartiets uppåtgående trend är bruten

2022 05 06

Väljarnas förtroende för statsminister Magdalena Andersson (S) har minskat, men är fortfarande på en hög nivå.

Det indikerar den senaste förtroendemätningen från SVT/Novus.

Statsministern backar från 59 till 54 procent i mätningen där väljarna tillfrågas om de har förtroende för riksdagens partiledare.

Behåller förstaplatsen

Trots tappet är Magdalena Andersson fortfarande den partiledare som har högst förtroende hos de svenska väljarna.

Ner till tvåan Ulf Kristersson skiljer det 20 procentenheter.

En fortsatt hög siffra.

– Den är hög för de senaste mandatperioderna. Den senaste som hade den siffran, över 50 procent, var Fredrik Reinfeldt, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus till SVT.

Tappat förtroende bland S-väljare

En av anledningarna bakom statsministerns höga förtroende är att flera väljare från andra partier än Socialdemokraterna uppger att de känner ett förtroende för henne. Bland annat flera väljare från högerkanten.

Hennes senaste tapp beror snarare på att väljare åt vänster har tappat förtroende för henne, konstaterar Torbjörn Sjöström.

Inga stora förändringar

Förutom statsministerns tapp minskar även väljarnas förtroende för Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD) och Ulf Kristersson (M).

Det är de enda förändringar som är statistiskt säkerhetsställda sedan Novus senaste mätning.

Samma låga förtroende

Noterbart är att Liberalernas nytillsatte partiledare Johan Pehrson noterar samma låga förtroendesiffror som hans företrädare Nyamko Sabuni. Endast sju procent av väljarna uppger att de känner ett förtroende för L-ledaren.

Hela mätningen

Magdalena Andersson (S): 54 procent (-5)

Ulf Kristersson (M): 34 procent (-2)

Jimmie Åkesson (SD): 26 procent (-2)

Ebba Busch (KD): 24 procent (-3)

Annie Lööf (C): 18 procent (-4)

Nooshi Dadgostar (V): 22 procent (-1)

Johan Pehrson (L): 7 procent (+0)

Per Bolund (MP): 7 procent (+1)

Märta Stenevi (MP): 6 procent (+0)

Foto: Moderaterna SD Annie Lööf resp. Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Katastrofprognos för Sverige – ”Värsta sedan 90-talet”

2023 12 01

Sverige befinner sig i en recession.

Det visade nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, i onsdags.

Sveriges BNP sjönk med 0,3 procent under tredje kvartalet. Eftersom BNP även minskade under andra kvartalet har Sverige därmed uppfyllt kriterierna för recession.

Larmet: "Värsta sedan 90-talet"

Nu kommer ett nytt larm om den svenska ekonomin.

Antalet konkurser fortsätter att öka från redan rekordhöga nivåer.

Det uppger kreditupplysningsföretaget UC i en ny rapport.

I november ökade antalet konkurser med 9 procent jämfört med motsvarande period i fjol. På årsbasis har antalet konkurser ökat med 29 procent.

Nu slår UC larm.

– Enligt våra beräkning så kommer konkurserna under 2023 totalt sett vara det högsta antalet sedan finanskrisen på 90-talet om utvecklingen fortsätter i samma takt, framhåller företaget.

UC hänvisar till att byggindustrin driver på de höga nivåerna.

Under november månad ökade konkurserna med hela 24 procent i byggbranschen.

”Tickande bomb”

– Trots att Riksbankens räntebesked gynnar både marknaden och hushållen är lågkonjunkturen och den recession Sverige befinner sig i något vi behöver leva med ett bra tag framöver.

– Vi vet heller inte än exakt vilka effekterna blir framöver till följd av ökande arbetslöshet och en fortsatt osäkerhet kring den svenska kronan, samtidigt som skatteanstånden som ska återbetalas är en tickande bomb, säger UC:s vd Gabriella Göransson i ett uttalande.

Den ”tickande bomb” som Göransson pekar på är det tillfälliga skattestånd som många företag tog del av under coronapandemin.

De senaste året har företagens skulder till staten växt i en hastig takt.

Skuldberget har ökat från 33 till 45 miljarder kronor på ett år, rapporterar Di.

Svensk Näringsliv bedömer att 14 miljarder kronor av skatteintäkterna riskerar att gå upp i rök, om inte återbetalningstiden drastiskt förlängs.

– Får vi en högt tilltagande arbetslöshet är detta inte bara något som fördjupar och förlänger lågkonjunkturen ytterligare, utan som också kommer öka på antalet konkurser, säger Gabriella Göransson.

Foto: Scott Graham

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen