NY MÄTNING: Svenskarnas val – folkomrösta inte om Nato

2022 05 05

En majoritet vill inte att Sverige ska ha en folkomröstning om att gå med i Nato eller inte.

62 procent. Så stor andel av svenskarna vill inte se en folkomröstning kring ett eventuellt svenskt medlemskap i militäralliansen Nato.

Svenskarna som är osäkra över ett medlemskap ökar också, visar en ny mätning från Novus enligt SVT.

Efter V:s krav

Undersökningen har utförts direkt efter att Vänsterpartiets ordförande och partiledare Nooshi Dadgostar krävt just en folkomröstning huruvida Sverige ska ansöka till Nato eller inte.

– Det här är ett beslut som innebär så långt gående åtaganden, och som enligt vår bedömning kommer göra Sverige otryggare, säger Nooshi Dadgostar till SVT.

“Hårresande”

Vänsterledaren kritiserar även Socialdemokraterna för att ha gett svenska folket falska löften då de gick till val med att säga nej till Nato.

– Jag har aldrig varit med om det i mitt politiska liv. Där är en så stor och viktig och central fråga för Sverige hastas fram på det här sättet. Det är inte rimligt. Svenska folket måste få veta vad det finns för fördelar men också risker så att vi kan få ett förankrat beslut. En folkomröstning skulle kunna ske i år så det är även det en snabb tidsplan. Men att göra det här på två-tre veckor är helt hårresande, tillägger hon.

Majoritet vill inte rösta

Enligt mätningen har inte svenska folket samma krav som Vänsterpartiet på en folkomröstning. 62 procent av de tillfrågade uppger att det inte bör röstas om Nato.

29 procent uppger att de vill att en folkomröstning ska äga rum medan nio procent är osäkra.

Osäkra socialdemokrater ökar

Mätningen visar också att andelen som inte har bestämt sig för om de vill se Sverige i Nato har ökat, från 22 procent till 27 procent.

Främst är det de socialdemokratiska sympatisörer som är osäkra. Där har statistiskt säkerställd uppgång från 26 till 35 procent noterats.

Eventuellt besked nästa vecka

Ett svenskt besked om Nato kan komma så tidigt som redan nästa helg. Tidigare har Socialdemokraterna kommunicerat att 24 maj är datumet då deras säkerhetsanalytiska rapport ska vara avlagd.

Under gårdagen bekräftade dock partiets pressekreterare Tobias Baudin att partistyrelsen kallat till nytt möte redan 15 maj då det också kan fattas beslut i frågan, uppgav Aftonbladet.

Samma helg som Finland

Det är i så fall samma helg som Finland uppges lämna sitt besked om Natoansökan.

– Den helgen är det mycket troligt att svenska Socialdemokraterna också fattar beslut. Landar både S i Finland och Sverige i att de är för ett medlemskap så kommer båda länderna att gå vidare utan några större dröjsmål, säger en källa till Aftonbladet som uppges ha insyn.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen