NY MÄTNING: Svenskarnas val – folkomrösta inte om Nato

2022 05 05

En majoritet vill inte att Sverige ska ha en folkomröstning om att gå med i Nato eller inte.

62 procent. Så stor andel av svenskarna vill inte se en folkomröstning kring ett eventuellt svenskt medlemskap i militäralliansen Nato.

Svenskarna som är osäkra över ett medlemskap ökar också, visar en ny mätning från Novus enligt SVT.

Efter V:s krav

Undersökningen har utförts direkt efter att Vänsterpartiets ordförande och partiledare Nooshi Dadgostar krävt just en folkomröstning huruvida Sverige ska ansöka till Nato eller inte.

– Det här är ett beslut som innebär så långt gående åtaganden, och som enligt vår bedömning kommer göra Sverige otryggare, säger Nooshi Dadgostar till SVT.

“Hårresande”

Vänsterledaren kritiserar även Socialdemokraterna för att ha gett svenska folket falska löften då de gick till val med att säga nej till Nato.

– Jag har aldrig varit med om det i mitt politiska liv. Där är en så stor och viktig och central fråga för Sverige hastas fram på det här sättet. Det är inte rimligt. Svenska folket måste få veta vad det finns för fördelar men också risker så att vi kan få ett förankrat beslut. En folkomröstning skulle kunna ske i år så det är även det en snabb tidsplan. Men att göra det här på två-tre veckor är helt hårresande, tillägger hon.

Majoritet vill inte rösta

Enligt mätningen har inte svenska folket samma krav som Vänsterpartiet på en folkomröstning. 62 procent av de tillfrågade uppger att det inte bör röstas om Nato.

29 procent uppger att de vill att en folkomröstning ska äga rum medan nio procent är osäkra.

Osäkra socialdemokrater ökar

Mätningen visar också att andelen som inte har bestämt sig för om de vill se Sverige i Nato har ökat, från 22 procent till 27 procent.

Främst är det de socialdemokratiska sympatisörer som är osäkra. Där har statistiskt säkerställd uppgång från 26 till 35 procent noterats.

Eventuellt besked nästa vecka

Ett svenskt besked om Nato kan komma så tidigt som redan nästa helg. Tidigare har Socialdemokraterna kommunicerat att 24 maj är datumet då deras säkerhetsanalytiska rapport ska vara avlagd.

Under gårdagen bekräftade dock partiets pressekreterare Tobias Baudin att partistyrelsen kallat till nytt möte redan 15 maj då det också kan fattas beslut i frågan, uppgav Aftonbladet.

Samma helg som Finland

Det är i så fall samma helg som Finland uppges lämna sitt besked om Natoansökan.

– Den helgen är det mycket troligt att svenska Socialdemokraterna också fattar beslut. Landar både S i Finland och Sverige i att de är för ett medlemskap så kommer båda länderna att gå vidare utan några större dröjsmål, säger en källa till Aftonbladet som uppges ha insyn.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trumps plan misslyckades – diktatorn gick inte att nå

2025 06 21

I ett spel bakom kulisserna har Donald Trump försökt få till en deal.

Situationen i Mellanöstern är fortsatt allvarlig, och Trumpadministrationen har de senaste dagarna jobbat frenetiskt för att hantera situationen.

President Donald Trump har inte uteslutit ett amerikanskt militärt ingrepp mot Iran.

Samtidigt har han jobbat bakom kulisserna för en annan lösning, rapporterar Axios.

Gick inte att nå

Donald Trump har, tillsammans med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan, jobbar för att få till ett direkt möte mellan amerikanska och iranska representanter i Istanbul den här veckan.

Detta samtidigt som attackerna mellan Israel och Iran har fortsatt.

Men ansträngningarna för att få till ett möte och en uppgörelse mellan USA och Iran har misslyckats, bland annat av en specifik anledning, enligt tidningen.

– Försöket kollapsade när Irans högsta ledare – som höll sig gömd på grund av rädsla för mord – inte kunde nås för att godkänna den, uppger tidningen.

Uppgifterna kommer från tre amerikanska tjänstemän och en källa som har direkt kännedom om händelseförloppet, enligt tidningen.

Erdoğan ska ha hört av sig till Trump på måndagen och föreslagit ett möte mellan USA och Iran dagen efter i Istanbul. Trump gav beskedet att han kunde skicka vicepresident Vance och det speciella sändebudet Steve Witkoff.

Förslaget fördes sedan vidare till Irans utrikesminister. Men när denne sedan försökte nå landets högsta ledare, Ayotallah Ali Khamenei, för ett godkännande, gick denne inte att få tag på.

När Turkiet och USA fick veta detta blev mötet inställt, enligt tidningens källor.

Trump angelägen

Donald Trump har enligt källorna varit mycket angelägen om att få till ett direkt möte med Irans regim.

Den amerikanska presidenten har även erbjudit sig att medverka personligen vid ett sådant möte.

Förhoppningen har varit att länderna ska uppnå en ny överenskommelse om Irans kärnprogram.

Donald Trump har fortfarande inte uteslutit möjligheten att agera militärt mot Iran, men hoppas att slippa det. Även inom Trumps egen MAGA-rörelsen finns det många som är emot ett amerikanskt ingripande mot Iran.

Donald Trump har sagt att han kan komma att fatta ett beslut ”inom två veckor”. Kritiker har påpekat att presidenten ofta nämner den tidsperioden och att det inte alltid betyder så mycket.

Foto: White House Official Photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: EU:s stora försvarsplan kan vara olaglig

2025 06 21

En rapport varnar för problem med EU:s stora försvarssatsning.

EU har börjat satsa stort på försvar och säkerhet som svar på Rysslands aggressioner och USA:s krav på att Europa ska ta större eget ansvar.

Men det kan finnas ett allvarligt problem med EU:s försvarssatsning. Den kan vara olaglig, enligt en rapport.

Kan vara olaglig

I EU:s stora på försvar, säkerhet och beredskap, ingår bland annat fonden Safe. Safe står för Security Action for Europe. 150 miljarder euro som lånats upp av EU ska kunna lånas ut till EU-länder för bland annat försvarsupphandling.

Men satsningen kan vara olaglig, rapporterar Politico.

I en rapport från tyska Bundestag, där initiativet granskas ur ett juridiskt perspektiv, konstaterar man att Safe riskerar att bryta mot EU-fördrag, enligt tidningen. Den hemliga rapporten, som tidningen dock har tagit del av, publicerades den 30 april.

–I samband med inrättandet av Safe uppstår även frågor om huruvida detta instrument är förenligt med unionsrättens förbud mot användning av EU-medel för operativa åtgärder med militära eller försvarsmässiga konsekvenser, står det i analysen, enligt tidningen.

Har godkänts

Rapporten har dock hittills inte medfört några hinder för satsningen, och det är osannolikt att det kommer att ändra den tyska regeringens politik, enligt tidningen.

Men enligt den juridiska analysen så är det alltså långt ifrån självklart att EU:s stora försvarssatsning är i linje med EU:s fördrag.

Safe godkändes förra månaden av EU:s medlemsländer, men har vållat mycket diskussion.

Enligt en klausul får bara 35 procent av vapnen som köps kommas från länder bortom EU, Ukraina och länder som EU har ett särskilt avtal med. Dessa regler har dock varit omstridda.

EU lär fortsätta med sin stora försvarssatsning, pressat av både läget i Ukraina och USA:s krav på att Europa ska ta större ansvar för sin egen säkerhet.

Men enligt den tyska rapporten kan delar av satsningen alltså vara olaglig. Rapportförfattarna varnar också för att satsningen riskerar att vara ekonomiskt ineffektiv, enligt tidningen.

Foto: European Parliament resp Nato

Text: Redaktionen