NY MÄTNING: Svenskarnas val – folkomrösta inte om Nato

2022 05 05

En majoritet vill inte att Sverige ska ha en folkomröstning om att gå med i Nato eller inte.

62 procent. Så stor andel av svenskarna vill inte se en folkomröstning kring ett eventuellt svenskt medlemskap i militäralliansen Nato.

Svenskarna som är osäkra över ett medlemskap ökar också, visar en ny mätning från Novus enligt SVT.

Efter V:s krav

Undersökningen har utförts direkt efter att Vänsterpartiets ordförande och partiledare Nooshi Dadgostar krävt just en folkomröstning huruvida Sverige ska ansöka till Nato eller inte.

– Det här är ett beslut som innebär så långt gående åtaganden, och som enligt vår bedömning kommer göra Sverige otryggare, säger Nooshi Dadgostar till SVT.

“Hårresande”

Vänsterledaren kritiserar även Socialdemokraterna för att ha gett svenska folket falska löften då de gick till val med att säga nej till Nato.

– Jag har aldrig varit med om det i mitt politiska liv. Där är en så stor och viktig och central fråga för Sverige hastas fram på det här sättet. Det är inte rimligt. Svenska folket måste få veta vad det finns för fördelar men också risker så att vi kan få ett förankrat beslut. En folkomröstning skulle kunna ske i år så det är även det en snabb tidsplan. Men att göra det här på två-tre veckor är helt hårresande, tillägger hon.

Majoritet vill inte rösta

Enligt mätningen har inte svenska folket samma krav som Vänsterpartiet på en folkomröstning. 62 procent av de tillfrågade uppger att det inte bör röstas om Nato.

29 procent uppger att de vill att en folkomröstning ska äga rum medan nio procent är osäkra.

Osäkra socialdemokrater ökar

Mätningen visar också att andelen som inte har bestämt sig för om de vill se Sverige i Nato har ökat, från 22 procent till 27 procent.

Främst är det de socialdemokratiska sympatisörer som är osäkra. Där har statistiskt säkerställd uppgång från 26 till 35 procent noterats.

Eventuellt besked nästa vecka

Ett svenskt besked om Nato kan komma så tidigt som redan nästa helg. Tidigare har Socialdemokraterna kommunicerat att 24 maj är datumet då deras säkerhetsanalytiska rapport ska vara avlagd.

Under gårdagen bekräftade dock partiets pressekreterare Tobias Baudin att partistyrelsen kallat till nytt möte redan 15 maj då det också kan fattas beslut i frågan, uppgav Aftonbladet.

Samma helg som Finland

Det är i så fall samma helg som Finland uppges lämna sitt besked om Natoansökan.

– Den helgen är det mycket troligt att svenska Socialdemokraterna också fattar beslut. Landar både S i Finland och Sverige i att de är för ett medlemskap så kommer båda länderna att gå vidare utan några större dröjsmål, säger en källa till Aftonbladet som uppges ha insyn.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen