NY MÄTNING: Svenskarnas val – folkomrösta inte om Nato

2022 05 05

En majoritet vill inte att Sverige ska ha en folkomröstning om att gå med i Nato eller inte.

62 procent. Så stor andel av svenskarna vill inte se en folkomröstning kring ett eventuellt svenskt medlemskap i militäralliansen Nato.

Svenskarna som är osäkra över ett medlemskap ökar också, visar en ny mätning från Novus enligt SVT.

Efter V:s krav

Undersökningen har utförts direkt efter att Vänsterpartiets ordförande och partiledare Nooshi Dadgostar krävt just en folkomröstning huruvida Sverige ska ansöka till Nato eller inte.

– Det här är ett beslut som innebär så långt gående åtaganden, och som enligt vår bedömning kommer göra Sverige otryggare, säger Nooshi Dadgostar till SVT.

“Hårresande”

Vänsterledaren kritiserar även Socialdemokraterna för att ha gett svenska folket falska löften då de gick till val med att säga nej till Nato.

– Jag har aldrig varit med om det i mitt politiska liv. Där är en så stor och viktig och central fråga för Sverige hastas fram på det här sättet. Det är inte rimligt. Svenska folket måste få veta vad det finns för fördelar men också risker så att vi kan få ett förankrat beslut. En folkomröstning skulle kunna ske i år så det är även det en snabb tidsplan. Men att göra det här på två-tre veckor är helt hårresande, tillägger hon.

Majoritet vill inte rösta

Enligt mätningen har inte svenska folket samma krav som Vänsterpartiet på en folkomröstning. 62 procent av de tillfrågade uppger att det inte bör röstas om Nato.

29 procent uppger att de vill att en folkomröstning ska äga rum medan nio procent är osäkra.

Osäkra socialdemokrater ökar

Mätningen visar också att andelen som inte har bestämt sig för om de vill se Sverige i Nato har ökat, från 22 procent till 27 procent.

Främst är det de socialdemokratiska sympatisörer som är osäkra. Där har statistiskt säkerställd uppgång från 26 till 35 procent noterats.

Eventuellt besked nästa vecka

Ett svenskt besked om Nato kan komma så tidigt som redan nästa helg. Tidigare har Socialdemokraterna kommunicerat att 24 maj är datumet då deras säkerhetsanalytiska rapport ska vara avlagd.

Under gårdagen bekräftade dock partiets pressekreterare Tobias Baudin att partistyrelsen kallat till nytt möte redan 15 maj då det också kan fattas beslut i frågan, uppgav Aftonbladet.

Samma helg som Finland

Det är i så fall samma helg som Finland uppges lämna sitt besked om Natoansökan.

– Den helgen är det mycket troligt att svenska Socialdemokraterna också fattar beslut. Landar både S i Finland och Sverige i att de är för ett medlemskap så kommer båda länderna att gå vidare utan några större dröjsmål, säger en källa till Aftonbladet som uppges ha insyn.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen