NY MÄTNING: Stora förändringar för flera partier

2022 12 04

Socialdemokraterna ökar nu mycket kraftigt jämfört med valresultatet.

Det framgår av Novus nya mätning för december månad som presenteras i dag.

Magdalena Andersson poppis

Magdalena Anderssons (S) parti klättrar upp till hela 34,2 procent och är därmed 14,5 procentenheter större än näst största partiet som är Moderaterna.

Enligt Novus är Magdalena Anderssons höga popularitet en del av förklaringen.

– Ulf Kristersson som nu borde ha pluspoäng för statsministerposten ligger inte i närheten av förtroendet som väljarna har för Magdalena Andersson, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

SD går sämst av alla

Samtidigt ökar Moderaterna jämfört med valresultatet.

Det är istället de andra tre högerpartierna som faller rejält i mätningen.

Sämst går det för Sverigedemokraterna som tappar med 1,6 procentenheter.

Även Kristdemokraterna och Liberalerna faller och Liberalerna ligger nu återigen under spärren.

Ebba Buschs (KD) parti ligger också betänkligt nära 4-procentspärren.

Även för Centern innebär mätningen ett dystert besked och partiet fortsätter nedåt i opinionen.

Valkvällen

På den rödgröna sidan ökar Vänsterpartiet samtidigt som Miljöpartiet faller.

Sammantaget skulle det bli en brakseger för Magdalena Anderssons (S) regeringsalternativ bestående av S-V-MP-C om det vore val i dag.

På valkvällen fick de rödgröna 48,9 procent mot M-KD-SD-L som fick 49,6. Men i Novus nya mätning får de rödgröna hela 51,8.

Här är Novus nya mätning för december jämfört med valresultatet:

Vänsterpartiet 7,5 +0,7

Socialdemokraterna 34,2 +3,9

Miljöpartiet 4,0 -1,1

Centern 6,1 -0,6

Liberalerna 3,6 -1,0

Moderaterna 19,7 +0,6

Kristdemokraterna 4,5 -0,8

Sverigedemokraterna 18,9 -1,6

S+V+MP+C 51,8 +2,9

M+KD+SD+L 46,7 -2,8

Skiljer hela 33 mandat

Sammantaget leder nu den rödgröna oppositionen med hela 33 mandat över det styrande regeringsunderlaget sett till den nya mätningen. Det kan jämföras med valresultatet som gav 176 mandat till M-KD-L-SD jämfört med 173 för de rödgröna.

S+V+MP+C = 126 + 28 + 15 + 22 = 191

S+V+MP = 126 + 28 + 15 = 169

M+KD+SD+L = 72 + 17 + 69 + 0 = 158

ANALYS

M-KD-L-SD-styret misslyckades rejält med sin nya budget sett ur opinionsperspektiv.

Istället för att få beröm för att man satsade nästan 7 miljarder på sänkt bränsleskatt uppstod en debatt om att man inte uppfyllde sina vallöften.

SD och KD lovade kraftiga sänka bränslepriser på 10 respektive 9 kronor för dieseln men det blev bara 40 öre i budgeten.

Paradfrågorna borta

M:s och SD:s stora paradfrågor i valet – minskad migration och hårdare tag mot brottsligheten – har dessutom lyst med sin frånvaro till stor del sedan valet.

Parallellt med detta för Magdalena Andersson och S en skicklig oppositionspolitik vilket bidrar till regeringens tuffa start på mandatperioden.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

I dagarna fastställde den nuvarande övergångsregeringen en ny skattehöjning inför nästa år.

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tvärvändning om elpriset – då får hushållen jubla

2026 11 12

Elpriset kommer att ändras totalt nästa vinter.

Det råder rekorddyra elpriser i södra Sverige. Riktigt dyrt väntas det bli även i december.

Men redan nästa december kan det bli så mycket som 75 procent billigare, menar Claes Hemberg, energiekonom på Nibe.

– Nästa vinter kan vi nog komma ned till normala priser igen, det vill säga i december var det förra året 65 öre, vi kanske kan komma ned dit igen istället för 265 som det ser ut att bli just nu, säger experten till SR.

Blir betydligt billigare

Anledningen till de höga elpriserna stavas gas. Gaspriset har ökat i Europa som en konsekvens av konflikten vid Hormuzsundet. Men då europeiska länder istället sökt alternativa leverantörer, till exempel från Norge och USA, kommer de nya avtalen att leda till kraftigt sjunkande elpriser.

Då spelar det knappt någon roll vad som händer i Hormuzsundet.

– Samtidigt ser vi att vi bygger mycket vindkraft och solenergi i Europa och det kommer också hjälpa till att priserna fortsätter ned, säger Claes Hemberg.

Läs också: Pausa genast – de rödgröna uppmanas

Jubel redan i januari

Hushållen behöver dock förhoppningsvis inte vänta ett helt år innan det vänder. Redan i januari kan elpriset dyka kraftigt, åtminstone om väderfenomenet El Niño ser till att värma upp Europa.

– Förväntningarna är att början av vintern kommer vara mildare än vanligt, vilket kommer göra att efterfrågan på gas i Europa inte blir lika hög, säger Elin Akinci, elmarknadsanalytiker vid ELS Analysis, till SvD.

Hon poängterar att den senare delen av vintern kan bli blåsigare, vilket är positivt för vindkraften.

– Visserligen tenderar det att bli kallare under andra halvan av vintern, men början väntas som sagt bli mildare.

Läs mer: S jublar – stor miljardsatsning i Sverige

Foto: A. Piacquadio resp Tomas Ärlemo/Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen