NY MÄTNING: Så tycker svenska folket om Nato – Stor omsvängning

2022 03 04

Svenska folket säger tydligt ja till att gå med i försvarsalliansen Nato.

Det framgår av en helt ny mätning som Demoskop nu presenterar.

Kraftig ökning

JA-sidan ökar kraftigt i mätningen och får nästan dubbelt så stort stöd som NEJ-sidan. Mätinstitutet Demoskop konstaterar att det är den högsta siffran någonsin för JA-sidan i deras mätningar.

Ser vad som hänt med Ukraina

– Vårt eget säkerhetsläge är påverkat, och man ser vad som har hänt med Ukraina som inte är med i Nato, säger Demoskops vd Karin Nelsson till Aftonbladet.

Tusentals människor har dödats i Ukraina sedan den ryska diktaturen gått till anfallskrig med syfte att krossa landets demokrati och förvandla Ukraina till en rysk lydstat a la Belarus.

Majoritet för ja

Mätningen visar att nu vill en majoritet av svenska folket gå med i Nato. Mätningen som genomfördes 25 februari till 1 mars ger följande resultat med förra månadens utfall som förändringsvärde:

🟢 JA     51 %    (+9)

🔴 NEJ   27 %  (-10)

Partierna är delade

Frågan som ställdes var "Tycker du eller tycker du inte att Sverige ska vara medlem i försvarsalliansen NATO?".

De åtta svenska partierna är delade när det gäller svenskt Nato-medlemskap.

Fyra mot fyra

De partier som säger ja är Centern, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

På nej-sidan återfinns Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Nato-option het potatis

En het fråga har på sistone varit den så kallade Nato-optionen vilket är något som Finland redan har och som utgörs av möjligheten till ett snabbspår till Natomedlemskap om exempelvis situationen i omvärlden snabbt skulle förändras.

Förutom de fyra partier som redan säger ja till Nato så är även Sverigedemokraterna positiva till Nato-option.

Ökad information

Demoskops Karin Nelson bedömer att den ökade kunskapen kring Nato har fått JA-sidan att öka.

– Många ser vad som händer just nu, att ingen hjälper Ukraina militärt. Men många är rädda att vi inte är tillräckligt starka för att stå emot en rysk invasion, säger Karin Nelsson.

ANALYS

Ett av NEJ-sidans starkaste argument har nu till stora delar fallit och det är argumentet att det är bra för freden och säkerheten att hålla sig utanför Nato.

Läget i Ukraina indikerar att det är precis tvärtom. Hade Ukraina hunnit bli medlemmar i Nato så hade Putinregimen och Ryssland aldrig vågat anfalla. Men på grund av att Ukraina ännu inte gått med i Nato så gick Ryssland till anfall.

USA, Storbritannien och de andra Natoländerna är dessutom tydliga med att de säger nej till militärt ingripande i Ukraina just med anledning av att landet inte är medlem i Nato.

Tre länder

Förutom Ukraina så finns det ytterligare tre länder i Europa som inte är med i Nato och som dessutom gränsar till Ryssland eller till ett annat icke-Natoanslutet land som i sin tur gränsar till Ryssland – och det är Finland, Sverige och Moldavien.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


9 feb 2026

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen. 

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Nödstopp” i Ryssland – ”katastrofalt för alla”

2026 02 10

En rysk stad har drabbts av ett akut stopp.

Runt 100 000 människor i Belgorod står utan rinnande vatten.

Detta efter att elnätet havererat i samband med ukrainska attacker mot regional infrastruktur, rapporterar oberoende Moscow Times.

Nödstopp i staden

Ryska myndigheter rapporterar att två vattenpumpar i Belgorod tvingats stänga efter att kraftledningarna slagits ut av ukrainska drönare och missiler.

Detta har resulterat i att stora delar av stadens vattenförsörjning stannat av.

– Ungefär 100 000 kunder är utan vatten i de centrala och norra delarna av staden, säger Belgorods borgmästare, Valentin Demidov.

LÄS MER: Ryskt krav på Europa – ”Blir inget fredsavtal annars”

Kraftig påverkan

Regionen har under de senaste veckorna drabbats av upprepade attacker som också har slagit ut el, värme och gas under minusgrader, vilket förvärrar situationen för invånarna.

Belgorods regionsguvernör Vyacheslav Gladkov uppger att omkring 84 000 människor i regionens huvudstad fortfarande är utan värme, gas eller elektricitet efter tidigare flygangrepp.

Ryska myndigheter har beskrivit effekterna som katastrofala för många hushåll, särskilt där infrastrukturen redan är svag.

Hundratals byggnader med centralvärme måste tömmas på hela värmesystemet innan driften kan återupptas på ett säkert sätt.

– Om vi inte gör det här kommer skadorna eller konsekvenserna att bli nästan katastrofala för varje invånare som bor i den här delen av staden, säger Gladkov i ett videomeddelande.

Fortsatt osäkerhet i staden

Tjänstemän arbetar för att återställa både elektricitet och vattenförsörjning, men det är oklart hur snabbt hela systemet kan vara i funktion igen.

Tidigare rapporter har visat att Belgorod‑regionens energisystem redan varit utsatt för intensiva attacker och att återkommande avbrott har skapat stora problem för bostäder, skolor och sjukhus.

De senaste el‑ och värmeavbrotten i Belgorodregionen har inträffat samtidigt som den ryska militären har genomfört egna riktade attacker mot Ukrainas elnät i temperaturer under noll.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har anklagat Moskva för att ”försöka använda kylan som ett terrorverktyg.”

LÄS MER: Börsbolag i konkurs

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen