NY MÄTNING: Så tycker svenska folket om Nato

2022 12 07

Nästan 70 procent av svenska folket är positiva till Nato.

Det indikerar den andra delen av Statistikmyndigheten SCB:s partisympatiundersökning som släpptes i dag.

Totalt uppger 67,8 procent av väljarna att de är ganska eller mycket positivt inställda till Nato.

Det är en ökning med 5,3 procentenheter jämfört med SCB:s mätning i maj. Förändringen är statistisk säkerhetsställd.

– Jämfört med undersökningen i maj har andelen väljare som uppger att de är mycket positiva ökat. Andelen som svarar att de inte vet eller inte vill svara på frågan har samtidigt minskat. Dessa förändringar är statistiskt säkerställda, säger Leonora Uddhammar, statistiker på SCB.

Andelen som är mycket positiva till Nato har ökat med drygt sex procentenheter.

– I den andra mätningen i november uppger 28,9 procent att de är mycket positiva till ett svenskt medlemskap i Nato. I maj svarade 22,6 procent av väljarna att de var mycket positivt inställda till Nato, framhåller SCB.

Novembermätningen indikerar även att män är mer positivt inställda till en Natoanslutning än kvinnor.

Så svarade svenska folket

- 28,9 procent uppger att de är mycket positiva till ett svenskt medlemskap i Nato

- 38,9 procent uppger att de är ganska positiva till ett svenskt medlemskap i Nato

- 13,0 procent uppger att de är ganska negativa till ett svenskt medlemskap i Nato

- 8.9 procent uppger att de är mycket negativa till ett svenskt medlemskap i Nato

- 10,2 procent uppger att de inte vet eller vill svara på frågan

EU-sympatier

SCB:s undersökning redovisar även väljarkårens EU-sympatier.

Andelen som uppger att de i huvudsak är för Sveriges medlemskap i EU är 60,3 procent. Andelen som uppger att de är mot Sveriges medlemskap i EU uppmäts till 13,5 procent.

Hela 26,3 procent svarar att de  saknar uppfattning i frågan.

– Jämfört med maj 2022 har andelen som uppger att de är för EU-medlemskapet minskat, medan andelen som är mot EU-medlemskapet och andelen som saknar uppfattning i frågan har ökat. Dessa förändringar är statistiskt säkerställda, framhåller SCB

Fakta: Partisympatiundersökningen

- Frågan om inställningen till Nato är en del i partisympatiundersökningen – partisympatier november 2022.

- Partisympatiundersökningen visar i vilka demografiska grupper de politiska partierna har sitt starkaste stöd.

- SCB genomför partisympatiundersökningen (PSU) två gånger varje år, i maj och november. PSU för november genomfördes under perioden 27 oktober–24 november.

Foto: Nato 

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen