NY MÄTNING: Så tycker svenska folket om Nato

2022 12 07

Nästan 70 procent av svenska folket är positiva till Nato.

Det indikerar den andra delen av Statistikmyndigheten SCB:s partisympatiundersökning som släpptes i dag.

Totalt uppger 67,8 procent av väljarna att de är ganska eller mycket positivt inställda till Nato.

Det är en ökning med 5,3 procentenheter jämfört med SCB:s mätning i maj. Förändringen är statistisk säkerhetsställd.

– Jämfört med undersökningen i maj har andelen väljare som uppger att de är mycket positiva ökat. Andelen som svarar att de inte vet eller inte vill svara på frågan har samtidigt minskat. Dessa förändringar är statistiskt säkerställda, säger Leonora Uddhammar, statistiker på SCB.

Andelen som är mycket positiva till Nato har ökat med drygt sex procentenheter.

– I den andra mätningen i november uppger 28,9 procent att de är mycket positiva till ett svenskt medlemskap i Nato. I maj svarade 22,6 procent av väljarna att de var mycket positivt inställda till Nato, framhåller SCB.

Novembermätningen indikerar även att män är mer positivt inställda till en Natoanslutning än kvinnor.

Så svarade svenska folket

- 28,9 procent uppger att de är mycket positiva till ett svenskt medlemskap i Nato

- 38,9 procent uppger att de är ganska positiva till ett svenskt medlemskap i Nato

- 13,0 procent uppger att de är ganska negativa till ett svenskt medlemskap i Nato

- 8.9 procent uppger att de är mycket negativa till ett svenskt medlemskap i Nato

- 10,2 procent uppger att de inte vet eller vill svara på frågan

EU-sympatier

SCB:s undersökning redovisar även väljarkårens EU-sympatier.

Andelen som uppger att de i huvudsak är för Sveriges medlemskap i EU är 60,3 procent. Andelen som uppger att de är mot Sveriges medlemskap i EU uppmäts till 13,5 procent.

Hela 26,3 procent svarar att de  saknar uppfattning i frågan.

– Jämfört med maj 2022 har andelen som uppger att de är för EU-medlemskapet minskat, medan andelen som är mot EU-medlemskapet och andelen som saknar uppfattning i frågan har ökat. Dessa förändringar är statistiskt säkerställda, framhåller SCB

Fakta: Partisympatiundersökningen

- Frågan om inställningen till Nato är en del i partisympatiundersökningen – partisympatier november 2022.

- Partisympatiundersökningen visar i vilka demografiska grupper de politiska partierna har sitt starkaste stöd.

- SCB genomför partisympatiundersökningen (PSU) två gånger varje år, i maj och november. PSU för november genomfördes under perioden 27 oktober–24 november.

Foto: Nato 

Text: Redaktionen

31 juli 2026

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 08 01

Flera svenska städer plågas av så kallade vansinneskörningar.

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

– Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

– I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

31 juli 2026

“Förrädare” – Putins egna rasar mot Ryssland

2026 07 31

Tidigare i juli kammade Vladimir Putin hem en stor propagandaseger för Ryssland.

Från och med 2028 välkomnas ryska idrottare tillbaka till OS, löd det kontroversiella beskedet från Internationella Olympiska Kommittén, IOK.

Beslutet hyllades av Putins talesperson Dmitrij Peskov.

– Ett viktigt steg, sade Kremltoppen enligt The Moscow Times.

Putins egna rasar mot "sveket"

Reaktionerna, och kritiken, har varit massiv. Västvärlden och Ukraina har protesterat högljutt. 

– Det är ett bedrövligt beslut. Det normaliserar det här anfallskriget som Ryssland bedriver mot Ukraina, har Sveriges idrottsminister Jakob Forssmed (KD) sagt till SVT.

Att väst vädrar sitt missnöje är inte särskilt förvånande. Men nu hörs skarp kritik från ett mer oväntat håll: Putins egna anhängare.

Den ryska olympiska kommittén har nämligen exkluderat idrottsorganisationer i ukrainskt territorium. Det innebär att idrottare i ryskockuperade Donetsk, Luhansk, Zaporizhzhia och Kherson inte kommer att få tävla för Ryssland.

Regioner som diktatorn 2022 utropade som en del av den ryska nationen.

– Människor som bor i Luhansk och Donetsk, Kherson och Zaporizhzhia blir våra medborgare. För alltid. Och Ryssland kommer inte att förråda dem, sade Putin på en pressträff då.

"Gav upp"

Exkluderingen av de fyra regionerna betraktas av annars Kremlvänliga journalister och bloggare som en eftergift och ett svek, rapporterar Politico.

– Den ryska olympiska kommittén gav upp en del av landets territorium bara för att kunna komma till OS, framhåller bland annat den kända krigsvänliga journalisten Dmitirj Stesjin, enligt den amerikanska tidningen.

Andra läser: “Vi har inte tillräckligt” – krisbesked från Ryssland

"Förrädare"

Rysslands idrottsminister, Michail Degtyarev, har blivit särskild måltavla för raseriet. Det var han som förde förhandlingarna med IOK där de ryska kompromisserna blev ett faktum.

– Detta är en samarbetshandling med fienden och en antistatlig subversion. Det är inte den ryska olympiska kommittén utan en kommitté av förrädare, framför prokrigskanalen Telegram InfoWar.

– Så, den ryska olympiska kommittén har skriftligen bekräftat sin vägran att stödja idrott i Donetsk, Luhansk och Krim? Vad är då kamrat Degtyarevs mycket omtalade seger? frågar sig militärbloggaren Dmitrij Konanykhsin, enligt Politico.

Ukraina har överklagat IOK:s beslut till idrottens skiljedomstol, CAS. 

Andra läser: F16-plan i luften

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen