NY MÄTNING: Så tycker svenska folket om Nato

2022 12 07

Nästan 70 procent av svenska folket är positiva till Nato.

Det indikerar den andra delen av Statistikmyndigheten SCB:s partisympatiundersökning som släpptes i dag.

Totalt uppger 67,8 procent av väljarna att de är ganska eller mycket positivt inställda till Nato.

Det är en ökning med 5,3 procentenheter jämfört med SCB:s mätning i maj. Förändringen är statistisk säkerhetsställd.

– Jämfört med undersökningen i maj har andelen väljare som uppger att de är mycket positiva ökat. Andelen som svarar att de inte vet eller inte vill svara på frågan har samtidigt minskat. Dessa förändringar är statistiskt säkerställda, säger Leonora Uddhammar, statistiker på SCB.

Andelen som är mycket positiva till Nato har ökat med drygt sex procentenheter.

– I den andra mätningen i november uppger 28,9 procent att de är mycket positiva till ett svenskt medlemskap i Nato. I maj svarade 22,6 procent av väljarna att de var mycket positivt inställda till Nato, framhåller SCB.

Novembermätningen indikerar även att män är mer positivt inställda till en Natoanslutning än kvinnor.

Så svarade svenska folket

- 28,9 procent uppger att de är mycket positiva till ett svenskt medlemskap i Nato

- 38,9 procent uppger att de är ganska positiva till ett svenskt medlemskap i Nato

- 13,0 procent uppger att de är ganska negativa till ett svenskt medlemskap i Nato

- 8.9 procent uppger att de är mycket negativa till ett svenskt medlemskap i Nato

- 10,2 procent uppger att de inte vet eller vill svara på frågan

EU-sympatier

SCB:s undersökning redovisar även väljarkårens EU-sympatier.

Andelen som uppger att de i huvudsak är för Sveriges medlemskap i EU är 60,3 procent. Andelen som uppger att de är mot Sveriges medlemskap i EU uppmäts till 13,5 procent.

Hela 26,3 procent svarar att de  saknar uppfattning i frågan.

– Jämfört med maj 2022 har andelen som uppger att de är för EU-medlemskapet minskat, medan andelen som är mot EU-medlemskapet och andelen som saknar uppfattning i frågan har ökat. Dessa förändringar är statistiskt säkerställda, framhåller SCB

Fakta: Partisympatiundersökningen

- Frågan om inställningen till Nato är en del i partisympatiundersökningen – partisympatier november 2022.

- Partisympatiundersökningen visar i vilka demografiska grupper de politiska partierna har sitt starkaste stöd.

- SCB genomför partisympatiundersökningen (PSU) två gånger varje år, i maj och november. PSU för november genomfördes under perioden 27 oktober–24 november.

Foto: Nato 

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen