NY MÄTNING: Socialdemokraterna ökar kraftigt – Magdalena Andersson-effekt

2021 12 17

Socialdemokraterna ökar för fjärde sifomätningen i rad och slår nu till med hela 31,1 %.

Magdalena Andersson (S) lyfter nu Socialdemokraterna till allt högre nivåer och så här några dagar före jul drämmer Socialdemokraterna till med hela 31,1 procent i Sifos mätning för december. 

Imponerande klättring

Socialdemokraterna bjuder på en imponerande klättring under hösten och dagens besked innebär att partiet stått för höstens stora raket i mätningarna. En jämförelse med mätningarna efter sommaren visar att det rör sig om en uppgång på hela 7 procentenheter. S har ökat från 24,1 i augusti till 31,1 procent nu i december.

Månad för månad

Så här ser Socialdemokraternas utveckling i Sifo ut under hösten:

▪24,1 %  Augusti

▪26,1 %  September

▪26,6 %  Oktober

▪28,9 %  November

▪31,1 %  December

– Den största tillströmningen av väljare till S kommer från soffan, sedan från Centerpartiet, Vänsterpartiet och Moderaterna. Man tar från lite olika håll och alltså även över blockgränsen, säger Sifos opinionschef Toivo Sjörén till SvD.

Fiasko för Miljöpartiet

För Miljöpartiet som har lämnat regeringen är mätningen ett rejält bottennapp. Partiet tappar 0,4  procentenheter och faller ner till 3,2 procent. Partiet börjar närma sig Liberalernas nivåer och det börjar nu bli riktigt kritiskt för De Gröna. 

Ett parti som ligger under 3,5 procent får en allt större utmaning med att locka stödröster i en valspurt. Samtidigt ligger MP högre i andra mätningar.

Liberalerna i kris

Liberalernas katastrofala läge i opinionen fortsätter men partiet registrerar i alla fall en uppgång på 0,5 i Sifos decembermätning. Med mindre än 9 månader till valet är goda råd nu dyra för Nyamko Sabunis parti som legat under spärren i en lång rad av mätningar. 

KD klättrar uppåt

Kristdemokraterna ligger istället på den andra sidan spärrgränsen och ökar med 0,5 procentenheter vilket skulle ge 19 mandat i riksdagen om det vore val i dag enligt Sifo. Partiet är på väg uppåt i flera mätningar vilket är ett glatt besked även för Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson (SD) som båda är i samma lag som KD och inte vill att partiet faller ur riksdagen.

Centerpartiet vågmästare

Centerpartiet är mätningens stora förlorare och tappar med en dryg procentenhet. Trots detta är dock Annie Lööfs parti vågmästare med sina 7,0 %. Centerledaren har avslutat året med att säga ja till Magdalena Andersson (S) som statsminister men nej till S-MP-budgeten vilket gjorde att M-KD-SD-budgeten gick igenom och vann budgetomröstningen.

Här är Sifos mätning för december jämfört med november:

                                                       Dec      Nov

🔴Vänsterpartiet                    9,7       +0,4
🔴Socialdemokraterna     31,1       +2,2
🟢Miljöpartiet                          3,2       -0,4
🟢Centern                                  7,0        -1,1
🔵Liberalerna                           2,8       +0,5
🔵Moderaterna                     20,0      -1,0
🔵Kristdemokraterna           5,1      +0,5
🔵SD                                            19,7       -0,6
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  51,0        +1,1
🔴🟢 S+V+MP                        44,0        +2,2
🟢      Centern                             7,0        -1,1
🔵🔵 M+KD+SD+L              47,6        -0,6
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       117 + 37 + 0 + 26 = 180       
🔴🟢 S+V+MP              117 + 37 + 0 = 154
🟢      Centern                26 = 26
🔵🔵 M+KD+SD+L    76 + 19 + 74 + 0 = 169
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.
 
Extra val möjligt
Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.
 
ANALYS PARTI FÖR PARTI

🔴 V ligger fortsatt högt men når inte upp till 10 procent i denna mätning. Partiet har fått en extra utmaning från S i samband med att Magdalena Andersson tagit över Socialdemokraterna och hennes profil är sannolikt populärare bland många V-väljare än Stefan Löfvens profil. Men i denna mätning ökar ändå V en aning. 

🔴 S är på kraftig frammarsch med sin nya partiledare Magdalena Andersson som nu tagit över som Sveriges nya statsminister. För er som har läst mina opinionsanalyser de senaste månaderna är detta ingen överraskning. Magdalena Andersson lyfter partiet med sin tydligare och mer direkta ledarstil.

Att S nu är själva i regeringen efter att MP lämnat gör att statsministern kan köra betydligt en renare S-politik vilket torde stärka partiet hos en hel del väljare. Samtidigt är det inte ovanligt att nya partiledare får ett tillfälligt lyft som efterhand kan avta.

🟢 MP befinner sig i en betydande kris och riskerar att falla ur riksdagen 2022. Denna mätning är en rejäl kalldusch för De Gröna som inte alls har gynnats i opinionen av sitt besked att lämna regeringen. Samtidigt har MP skaffat sig en friare roll utanför regeringen vilket är ett plus inför valkampanjen - men så här långt har partiet inte lyckats använda sin friare roll på något sätt som väljarna uppskattar. Istället är det botten ur för partiet.

🟢 C har tappat efter regeringsturbulensen där partiet sade ja till Magdalena Andersson (S) som ny statsminister men nej till hennes nya budget. Det blev svårt för väljarna att hänga med på Centerns resonemang och många inom S-V-MP-sidan upplevde sannolikt att Centern var opålitliga och otydliga. Samtidigt är Centerns stöd helt nödvändigt för Socialdemokraternas möjlighet att styra landet.

Annie Lööfs parti har en nyckelposition avseende regeringsfrågan 2022 men partiet riskerar ändå att framstå som ett osäkert kort för väljarna som sannolikt vill veta vilken statsministerkandidat man stödjer. Samtidigt är det en gyllene chans för Centern att befästa sin roll som vågmästarparti. Det är en kritisk fas för partiet framöver.

🔵 L gör ett lyft i denna mätning och partiet har blivit allt bättre på att få utrymme i den mediala debatten. Nyamko Sabuni har navigerat skickligt i den pågående frågan om utbränt kärnbränsle och är det parti som gynnats mest av frågan om ett eventuellt slutförvar.

Samtidigt ligger partiet fortsatt på katastrofala nivåer i mätningarna och krisen blir större ju närmare valet kommer. En ökning behöver komma före valets slutspurt om man ska öka chansen till stödröster. Så här långt har Liberalerna visat sig svaga på att finna enskilda frågor som lyfter partiet - kanske är kärnbränslefrågan en vändpunkt.

🔵 M kan se tillbaka på ett starkt år för partiet i opinionen men nu kommer flera signaler på att partiet får en svag avslutning på året. Även i Novusmätningen backade Ulf Kristerssons parti som tycks ställas mot en betydligt starkare utmanare i form av Magdalena Andersson som S-ledare jämfört med Stefan Löfven.

Moderaterna har samtidigt en fördel i att M-KD-SD-sidans enighet ter sig större än S-V-MP-C-sidans och Centern har tydligt markerat att man inte är med på noterna om V ska vara med i samma lag.

🔵 KD har nu skakat av sig de gamla kriserna och ser ut att möjligen ha påbörjat en klättring uppåt i mätningarna. Partiets stillsammare läge och fokus på sjukvården, landsbygden och tryggheten kan vara en vinnande melodi. För partiet är varje tiondel uppåt värdefull efter ett år av svajiga mätningar.

🔵 SD tappar en aning i denna mätning och har haft en relativt lugn period på sistone. Partiet är nästan förbi Moderaterna och ha chans att bli största parti inom högersidan. SD har samordnat sig allt mer med M och KD och det projektet har på många sätt betydligt större betydelse än huruvida SD får 18 eller 22 % i valet 2022.  

◾Mätningen är genomförd  5 - 16 december.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen