NY MÄTNING: Partiets succésiffror – Högsta stödet på åtta år

2022 03 11

Kriget i Ukraina och den rådande säkerhetskrisen påverkar de svenska väljarnas stöd för Socialdemokraterna. Regeringspartiet noterar det högsta stödet på åtta år.

Det visar Aftonbladets/Demoskops nya mätning.

Högsta stödet på åtta år

Magdalena Andersson (S) har all anledning att dra på smilbanden. Socialdemokraterna noterar 32,4 procent av väljarnas stöd i Demoskops nya mätning. Det är en ökning med 4,2 procentenheter sedan den förra mätningen, som gjordes i början av februari.

Siffran är det högsta stödet som Socialdemokraterna noterat sedan april 2014, då partiet befann sig i opposition, rapporterar Aftonbladet.

Dystra siffror för ytterkantspartierna

Både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna tappar i väljarstöd. Vänsterpartiet tappar hela 2,6 procentenheter och sjunker till, för deras del, låga 7,4 procent.

Även Sverigedemokraterna tappar väljarstöd. Sedan förra mätningen har de tappat 1,7 procentenheter och noterar ett stöd på 17,5 procent.

Fortfarande under spärren

Krispartierna Miljöpartiet och Liberalerna placerar sig fortfarande under spärren. Värst ser situationen ut för Nyamko Sabunis parti. Miljöpartiet noterar inga större förändringar, men Liberalerna faller med 1,0 procentenheter ner till endast 2,2 procent.

Här är Demoskops mätning för mars jämfört med februari:

Mars Feb

Vänsterpartiet 7,4 -2,6

Socialdemokraterna 32,4 +4,2

Miljöpartiet 2,9 +0,1

Centern 7,5 -0,4

Liberalerna 2,2 -1,0

Moderaterna 22,0 +0,0

Kristdemokraterna 6,5 +0,9

Sverigedemokraterna 17,5 -1,7

S+V+MP+C 50,2 +1,3

S+V+MP 42,7 +1,7

Centern 7,5 -0,4

M+KD+SD+L 48,2 -1,8

Mandatfördelning

S+V+MP+C 121 + 28 + 0 + 28 = 177

S+V+MP 121 + 28 + 0 = 149

Centern 28 = 28

M+KD+SD+L 82 + 24 + 66 + 0 = 172

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Extra val möjligt

Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.

ANALYS PARTI FÖR PARTI

V faller nu tungt i opinionen och man gör det på eget grepp. När Nooshi Dadgostar inte var med på mötet klubbade partiledningen som enda parti igenom ett nej till vapenstöd till Ukraina vilket fick svidande kritik.

Nooshi gick in och styrde upp så att partiet ändrade sig inför eventuellt kommande vapenleveranser men skadan var redan skedd. Det är mycket allvarligt för ett parti med kommunistiskt förflutet att svaja i stora utrikespolitiska frågor där svenska folket har ett brinnande engagemang.

Partiets stora uppgångunder 2021 riskerar nu att delvis raderas ut.

S fick ett lyft vid coronapandemin och får nu ett nytt lyft vid Ukrainakriget. Stora kriser och katastrofer brukar gynna sittande regeringar då väljarna sluter upp.

Magdalena Anderssons rakare stil jämfört med Stefan Löfven går hem i stugorna och särskilt vid allvarliga händelser som krig. Stora försvarssatsningar innebär sannolikt att S parerar högeroppositionen effektivt.

MP befinner sig med exakt 6 månader kvar till valet i en stor kris och riskerar att falla ur riksdagen 2022. Partiet är i behov av en stor kraftsamling men har svårt för att komma ut i media.

Skenande bränslepriser har försvårat partiets läge. Ett annat problem är de båda språkrörens låga förtroendesiffror.

C har haft svår att profilera sig i Ukrainafrågan då allt medialt fokus i stora kriser och katastrofer lätt hamnar på det styrande regeringspartiet.

Samtidigt är Centerns stöd helt nödvändigt för Socialdemokraternas möjlighet att styra landet.

Annie Lööfs parti har en nyckelposition avseende regeringsfrågan 2022 men partiet riskerar ändå att framstå som ett osäkert kort för väljarna som sannolikt vill veta vilken statsministerkandidat man stödjer. Samtidigt är det en gyllene chans för Centern att befästa sin roll som vågmästarparti. Det är en kritisk fas för partiet framöver.

L har försvarsfrågan som en av sina stora paradfrågor men har ändå mycket svårt att nå ut. Partiet har nu nått ett läge där nästan endast mycket stora utspel med betydande medial genomslagskraft har chans att lyfta partiet.

M står sig väl i den nya mätningen och befinner sig nu i ett slags stabiliserande läge. Samtidigt ger Natofrågan möjlighet för Moderaterna att profilera sig och plocka nya väljare.

En övervikt av svenska folket vill enligt flera nya mätningar gå med i Nato vilket även M vill – men inte S. Det ger ökad potential.

KD har en stark förvarsprofil och Natoprofil och partiet har nu ökat i flera olika mätningar. Det behövs dock fler ökningar för att kunna fastställa en säker trend. Prognosen ser dock god ut för Ebba Bush och partiet.

SD tappar rejält i mätningen och det kan ha att göra med partiledarens ovilja att välja mellan den ryska diktatorn Putin och USA:s demokratiskt valda president Biden i SVT:s 30 minuter nyligen.

Uttalandet gjordes med sämsta möjliga tajming och skadade partiet i opinionen. SD:s omsvängning i Natofrågan kan på sikt ha möjlighet att reparera skadan.

SD har samordnat sig allt mer med M och KD och det projektet har på många sätt betydligt större betydelse än huruvida SD får 18 eller 22 % i valet 2022.

Mätningen är genomförd 1 – 9 mars.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen

”Kommer stoppa det” – stort bakslag för Trump

2026 01 12

USA:s president har skapat mycket uppståndelse sedan han tillträdde ämbetet för ungefär ett år sedan.

Den senaste tiden har frågan om Grönland återigen blivit högaktuell.

Speciellt när den amerikanske presidenten hotat med ett militärt angrepp för att få igenom sin önskan om att införliva den gigantiska ön under amerikansk flagg.

Kritiseras

Trumps agerande de senaste veckorna har väckt stor uppmärksamhet internationellt, men också i de egna leden.

Och nu går presidentens republikanske partikollega, senatorn Rand Paul, ut och kritiserar agerandet.

– Låt oss säga att du vill köpa Grönland, och jag bestrider inte att det kanske är något vi skulle vilja, att köpa Grönland. Men man kommer inte dit genom att göra de som bor där arga och förnedra dem och säga: Vi ska marschera in med marinsoldater och ta om ni inte säljer det till oss, säger Rand Paul till ABC News.

– Det gör dem inte särskilt villiga att sälja till oss.

Stort motstånd

Den republikanske senatorn menar att strategin är helt fel.

Och att det inte finns någon, varken på Grönland eller i senaten i Washington, som står bakom tillvägagångssättet.

– Om ditt mål på något sätt är att vi ska skaka sabeln och sedan säljer de till oss, tror jag att det har motsatt effekt, säger Rand Paul.

– Jag tror att det skulle vara svårt att hitta någon på Grönland som är för det, men det skulle också vara svårt att hitta någon i Washington som är för en militär invasion, oavsett vilket parti man tillhör.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Kommer stoppa det”

Senatorn är förvissad om att ett militärt angrepp kommer stoppas.

– Jag tror att det kommer att finnas tillräckligt med press och att man kommer stoppa det, säger Rand Paul med hänvisning till en amerikansk lag som begränsar presidentens makt att sätta in militära styrkor utomlands utan kongressens godkännande.

– Det är därför denna debatt är så viktig. Det handlar om Venezuela. Det handlar om Grönland. Det handlar om Colombia. Det handlar om Kuba. Det handlar om huruvida folket får bestämma om vi går i krig.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen