NY MÄTNING: Oppositionens glädjebesked – Partiet ökar markant

2022 02 18

Fortsatt jämn mandatfördelning mellan vänster- och högersidan.

Det visar den nya väljarbarometern från SvD/Sifos, som även understryker att Kristdemokraterna har slagläge inför valet i höst.

Ebbas glädjebesked 

Ebba Busch har all anledning att dra på smilbanden. Hennes parti, KD, ökar mest av samtliga i Sifos nya mätning från februari. Kristdemokraterna ökar med 0,9 procentenheter. Ett välkomnande besked för KD, som för fyra år sedan fick ynka 2,8 procent i samma mätning. Kristdemokraternas uppgång bidrar till stor del till att mandatfördelningen är jämn mellan regeringen och oppositionen. 

Socialdemokraterna tappar

Magdalena Andersson (S) må vara den partiledare som har högst förtroende bland svenska folket. Men i senaste mätningen från Sifo sjunker Socialdemokraternas väljarstöd från 31,1 till 29,6 procent.  Trots att väljarstödet har minskat noterar S fortfarande ett bättre resultat än valet 2018 och är med klar marginal Sveriges största parti. 

Dystra siffror 

För riksdagens minsta partier, Miljöpartiet och Liberalerna, är det alltjämt ett tufft läge. Båda partierna befinner sig under spärren, men MP kan glädja sig åt att partiet har ökat med 0,6 procentenheter och är endast 0,4 procentenheter från att klara riksdagsspärren. 

Inga stora förändringar

I övrigt har det inte skett några stora förändringar bland väljarstödet. En förklaring till detta kan vara att senaste månaden till stor del har präglats av utrikespolitik, där den eskalerande konflikten mellan Ryssland och Ukraina tagit stort fokus. Inrikespolitiska frågor har hamnat i skymundan, när Putins soldater har placerats ut vid den ukrainska gränsen. 

Fem ynka mandat 

Fem stycken. Det är så få mandat som skiljer oppositionen (M, KD, SD, L) från regeringen med stöd av C, V och MP.  Valet 2022 blir sannerligen en rysare. Avgörande för utgången kan bli om MP eller L lyckas ta sig över riksdagsspärren och  därmed bidrar med välbehövliga mandat till vardera sida.

Störst chans för MP

I nuläget ser det ut som att Miljöpartiet har störst chans att åstadkomma detta och kanske kan MP:s val att ställa sig utanför regeringen löna sig, då Per Bolunds och Märta Stenevis parti kan fokusera på sakfrågor som är viktigast för MP. 

Moderaterna näst största parti

Moderaterna befäster sin roll som landets näst största parti. Ulf Kristerssons parti noterar exakt samma resultat som föregående mätning och håller fortfarande Jimmie Åkesson och SD på avstånd. 

Här är Sifos mätning för februari jämfört med januari:

                                                        Feb         Jan

🔴Vänsterpartiet                   10,1       +0,5
🔴Socialdemokraterna      29,6        -1,5
🟢Miljöpartiet                           3,6        +0,6
🟢Centern                                   6,9         -0,1
🔵Liberalerna                            2,7         -0,2
🔵Moderaterna                     20,9        +0,0
🔵Kristdemokraterna           5,3        +0,9 
🔵SD                                            19,3         +0,1
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  50,2        -0,5
🔴🟢 S+V+MP                        43,3        -0,4
🟢      Centern                             6,9        -0,1
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,2        +0,0
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       113+ 38+ 0 + 26= 177
🔴🟢 S+V+MP             113+ 38+ 0 = 151
🟢      Centern                26 = 26
🔵🔵 M+KD+SD+L    79+ 20+ 73+ 0 = 172
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.
 
Extra val möjligt
Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.
 

◾Mätningen är genomförd  7  februari till 17 februari.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen