NY MÄTNING: Oppositionens glädjebesked – Partiet ökar markant

2022 02 18

Fortsatt jämn mandatfördelning mellan vänster- och högersidan.

Det visar den nya väljarbarometern från SvD/Sifos, som även understryker att Kristdemokraterna har slagläge inför valet i höst.

Ebbas glädjebesked 

Ebba Busch har all anledning att dra på smilbanden. Hennes parti, KD, ökar mest av samtliga i Sifos nya mätning från februari. Kristdemokraterna ökar med 0,9 procentenheter. Ett välkomnande besked för KD, som för fyra år sedan fick ynka 2,8 procent i samma mätning. Kristdemokraternas uppgång bidrar till stor del till att mandatfördelningen är jämn mellan regeringen och oppositionen. 

Socialdemokraterna tappar

Magdalena Andersson (S) må vara den partiledare som har högst förtroende bland svenska folket. Men i senaste mätningen från Sifo sjunker Socialdemokraternas väljarstöd från 31,1 till 29,6 procent.  Trots att väljarstödet har minskat noterar S fortfarande ett bättre resultat än valet 2018 och är med klar marginal Sveriges största parti. 

Dystra siffror 

För riksdagens minsta partier, Miljöpartiet och Liberalerna, är det alltjämt ett tufft läge. Båda partierna befinner sig under spärren, men MP kan glädja sig åt att partiet har ökat med 0,6 procentenheter och är endast 0,4 procentenheter från att klara riksdagsspärren. 

Inga stora förändringar

I övrigt har det inte skett några stora förändringar bland väljarstödet. En förklaring till detta kan vara att senaste månaden till stor del har präglats av utrikespolitik, där den eskalerande konflikten mellan Ryssland och Ukraina tagit stort fokus. Inrikespolitiska frågor har hamnat i skymundan, när Putins soldater har placerats ut vid den ukrainska gränsen. 

Fem ynka mandat 

Fem stycken. Det är så få mandat som skiljer oppositionen (M, KD, SD, L) från regeringen med stöd av C, V och MP.  Valet 2022 blir sannerligen en rysare. Avgörande för utgången kan bli om MP eller L lyckas ta sig över riksdagsspärren och  därmed bidrar med välbehövliga mandat till vardera sida.

Störst chans för MP

I nuläget ser det ut som att Miljöpartiet har störst chans att åstadkomma detta och kanske kan MP:s val att ställa sig utanför regeringen löna sig, då Per Bolunds och Märta Stenevis parti kan fokusera på sakfrågor som är viktigast för MP. 

Moderaterna näst största parti

Moderaterna befäster sin roll som landets näst största parti. Ulf Kristerssons parti noterar exakt samma resultat som föregående mätning och håller fortfarande Jimmie Åkesson och SD på avstånd. 

Här är Sifos mätning för februari jämfört med januari:

                                                        Feb         Jan

🔴Vänsterpartiet                   10,1       +0,5
🔴Socialdemokraterna      29,6        -1,5
🟢Miljöpartiet                           3,6        +0,6
🟢Centern                                   6,9         -0,1
🔵Liberalerna                            2,7         -0,2
🔵Moderaterna                     20,9        +0,0
🔵Kristdemokraterna           5,3        +0,9 
🔵SD                                            19,3         +0,1
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  50,2        -0,5
🔴🟢 S+V+MP                        43,3        -0,4
🟢      Centern                             6,9        -0,1
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,2        +0,0
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       113+ 38+ 0 + 26= 177
🔴🟢 S+V+MP             113+ 38+ 0 = 151
🟢      Centern                26 = 26
🔵🔵 M+KD+SD+L    79+ 20+ 73+ 0 = 172
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.
 
Extra val möjligt
Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.
 

◾Mätningen är genomförd  7  februari till 17 februari.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen