NY MÄTNING: Oppositionens glädjebesked – Partiet ökar markant

2022 02 18

Fortsatt jämn mandatfördelning mellan vänster- och högersidan.

Det visar den nya väljarbarometern från SvD/Sifos, som även understryker att Kristdemokraterna har slagläge inför valet i höst.

Ebbas glädjebesked 

Ebba Busch har all anledning att dra på smilbanden. Hennes parti, KD, ökar mest av samtliga i Sifos nya mätning från februari. Kristdemokraterna ökar med 0,9 procentenheter. Ett välkomnande besked för KD, som för fyra år sedan fick ynka 2,8 procent i samma mätning. Kristdemokraternas uppgång bidrar till stor del till att mandatfördelningen är jämn mellan regeringen och oppositionen. 

Socialdemokraterna tappar

Magdalena Andersson (S) må vara den partiledare som har högst förtroende bland svenska folket. Men i senaste mätningen från Sifo sjunker Socialdemokraternas väljarstöd från 31,1 till 29,6 procent.  Trots att väljarstödet har minskat noterar S fortfarande ett bättre resultat än valet 2018 och är med klar marginal Sveriges största parti. 

Dystra siffror 

För riksdagens minsta partier, Miljöpartiet och Liberalerna, är det alltjämt ett tufft läge. Båda partierna befinner sig under spärren, men MP kan glädja sig åt att partiet har ökat med 0,6 procentenheter och är endast 0,4 procentenheter från att klara riksdagsspärren. 

Inga stora förändringar

I övrigt har det inte skett några stora förändringar bland väljarstödet. En förklaring till detta kan vara att senaste månaden till stor del har präglats av utrikespolitik, där den eskalerande konflikten mellan Ryssland och Ukraina tagit stort fokus. Inrikespolitiska frågor har hamnat i skymundan, när Putins soldater har placerats ut vid den ukrainska gränsen. 

Fem ynka mandat 

Fem stycken. Det är så få mandat som skiljer oppositionen (M, KD, SD, L) från regeringen med stöd av C, V och MP.  Valet 2022 blir sannerligen en rysare. Avgörande för utgången kan bli om MP eller L lyckas ta sig över riksdagsspärren och  därmed bidrar med välbehövliga mandat till vardera sida.

Störst chans för MP

I nuläget ser det ut som att Miljöpartiet har störst chans att åstadkomma detta och kanske kan MP:s val att ställa sig utanför regeringen löna sig, då Per Bolunds och Märta Stenevis parti kan fokusera på sakfrågor som är viktigast för MP. 

Moderaterna näst största parti

Moderaterna befäster sin roll som landets näst största parti. Ulf Kristerssons parti noterar exakt samma resultat som föregående mätning och håller fortfarande Jimmie Åkesson och SD på avstånd. 

Här är Sifos mätning för februari jämfört med januari:

                                                        Feb         Jan

Vänsterpartiet                   10,1       +0,5

Socialdemokraterna      29,6        -1,5

Miljöpartiet                           3,6        +0,6

Centern                                   6,9         -0,1

Liberalerna                            2,7         -0,2

Moderaterna                     20,9        +0,0

Kristdemokraterna           5,3        +0,9 

SD                                            19,3         +0,1

 

S+V+MP+C                  50,2        -0,5

S+V+MP                        43,3        -0,4

      Centern                             6,9        -0,1

M+KD+SD+L              48,2        +0,0

 

Mandatfördelning

 

S+V+MP+C       113+ 38+ 0 + 26= 177

S+V+MP             113+ 38+ 0 = 151

      Centern                26 = 26

M+KD+SD+L    79+ 20+ 73+ 0 = 172

 

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Mätningen är genomförd  7  februari till 17 februari.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen