NY MÄTNING: Natofrågan – Ena sidan ökar

2022 04 12

Nästan varannan svensk vill gå med i Nato.

Det indikerar en ny mätning från Novus.

Samtidigt har nej-sidan fått en liten uppgång.

– Andelen som inte vet har minskat till förmån för nej-sidan, konstaterar Novus vd Torbjörn Sjöström.

Ungefär samma nivå

Undersökningen indikerar att svenska folkets inställning till Nato inte har förändrats nämnvärt sedan samma fråga ställdes förra veckan.

Opinionsstödet för ett svenskt medlemskap i Nato ligger på 45 procent. En liten minskning sedan förra mätningen, men inget som statistiskt kan säkerställas.

Liten statistiskt säkerställd uppgång

33 procent av svenska folket säger nej till Nato. Det är en liten statistisk säkerställd uppgång.

Enligt Torbjörn Sjöström är det främst osäkra väljare inom L, SD och C, samt väljare som inte vet vilket parti de ska rösta på, som har ändrat åsikt och blivit mer negativt inställda till en svensk Natoansökan.

Över hälften säger ja

I Finland genomfördes en liknande mätning av nyhetskanalen Yle i mitten av mars. Då svarade över 60 procent av finländarna att de vill att Finland ska gå med i Nato.

Om Sverige väljer att gå med i Nato ökar det finska stödet ännu mer. Hela 77 procent uppger då att Finland bör gå med i militäralliansen, rapporterar Yle.

En liknande trend kan tydas i Sverige.

Stor skillnad

I slutet av mars indikerade en Novus-mätning att 63 procent av svenska folket vill gå med i Nato om Finland går med.

– Det är tydligt att stödet för ett svenskt Nato-medlemskap skulle öka till en klar majoritet om Finland bestämmer sig för att skicka in en ansökan. Det finns inget som tyder på att den lilla ökningen på nejsidan skulle påverka detta, säger Torbjörn Sjöström till SVT.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


2nov2025

JUST NU: Skarpt villkor från Kreml – till Japan

2025 11 02

Ryssland meddelar att man kan tänka sig att diskutera ett fredsavtal, med ett villkor till Japan.

När andra världskriget avslutades så undertecknades aldrig det officiella fredsfördraget av Japan och Ryssland.

Kreml lyfter nu möjligheten att underteckna avtalet, men bara på ett villkor.

– Ryssland går med på att diskutera ett fredsavtal med Japan som officiellt avslutar andra världskriget, men bara om landet överger sin antiryska hållning, säger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova, rapporterar finska Iltalehti med hänvisning till ryska medier.

Blev aldrig undertecknat

Anledningen till att Japan och Ryssland aldrig har undertecknat något officiellt fredsavtal är en tvist om fyra öar norr om Japan.

Sovjetunionen och Japan stred på motsatta sidor under kriget.

– I slutet av kriget tog sovjetiska trupper kontroll över de fyra öarna utanför Hokkaido som Japan nu anser vara olagligt ockuperade av Ryssland, uppger Iltalehti.

Skyller på Japan

Men nu handlar det lika mycket om Japans syn den pågående konflikten i Ukraina.

– Vi har vid flera tillfällen sagt att vägen till att återuppta dialogen med Japan kommer att öppnas först när Tokyo överger sin anti-ryska riktning, som syftar till att skada vårt land och dess medborgare, säger Maria Zakharova, uppger tidningen.

– Detta tillvägagångssätt, som leder till en återvändsgränd, valdes av den japanska sidan, inte av oss.

LÄS OCKSÅ: Mötet kollapsade – Kreml ger nytt drastiskt besked till Trump

Japans nya premiärminister

Japans nya premiärminister, Sanae Takaichi, har anklagat Ryssland för landets aggression mot Ukraina.

Men hon öppnar ändå för att kunna hitta en lösning och kunna skriva under fredsavtalet.

– Japan står fast vid sin politik för att lösa den territoriella frågan och sluta ett fredsavtal, säger den japanska premiärministern.

Även om relationerna mellan Japan och Ryssland är frostiga så är Japan beroende av rysk energi.

Ryssland levererar runt nio procent av den flytande naturgas som används av Japan, uppger Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: Kaos i Ryssland - flygplatser stängs efter massattack

Foto: President of Russia Office resp J. Leung

Text: Redaktionen


2nov2025

Läkare slår hål på myt om förkylning – ”motsatt effekt”

2025 11 02

Med hösten och kylan kommer ofta också förkylningstider.

Det finns många, både gamla och nyare, knep för att motverka och lindra förkylning.

– Det finns många huskurer som påstås kunna hjälpa vid en förkylning. Men det finns ingen forskning som visar att det vare sig hjälper eller förebygger förkylningar, uppger 1177.

Och många av knepen är bara myter.

– Vissa klassiska myter är uråldriga, som att vi blir förkylda av att inte ha mössa, det stämmer ju inte, säger läkaren Jesper Salén, till TV4.

”Ger motsatt effekt”

Och det finns också många andra myter som inte har någon egentlig effekt.

Ibland kan till och med de olika knepen riskera att göra det värre.

Ett exempel är att whisky lindrar förkylning.

– Det är en myt, tråkigt nog. Alkohol försämrar kroppens förmåga att läka och kan därför ge en motsatt effekt, säger Jesper Salén, till kanalen.

Andra myter

Några exempel på andra myter som inte heller stämmer är att man blir förkyld av att frysa, att febern stiger om man klär på sig för varmt eller att C-vitamin kan lindra förkylning.

Allt det är myter, enligt läkaren.

Och det är, till skillnad mot vad många tror, precis i början av sjukdomen som man smittar mest. Inte när man är som sjukast.

LÄS OCKSÅ: “Letar särskilt efter folk över 50 år” – Arbetsförmedlingen tipsar

Vila är viktigt

Det finns ändå saker som man kan göra för att lindra en förkylning, och det är inte nödvändigt att ligga nedbäddad.

– Du kan behöva vila, men det betyder inte att du måste ligga ner. Ofta är det bra att vara uppe och röra på sig, uppger 1177.

– Däremot ska du inte idrotta eller motionera om du har en infektion i kroppen.

Söka vård

De flesta förkylningar går över av sig själv och ger inte anledning till att söka vård.

Men ibland kan man behöva kontakta vårdcentralen, exempelvis om man har:

- feber i mer än fyra dygn

- feber som kommer tillbaka efter att du har varit feberfri i ett par dagar

- flera symtom från öronen, halsen, luftrören eller bihålorna

Källa: 1177

LÄS OCKSÅ: Oväntat "bankmeddelande" skickas ut till svenskarna

Foto: P. Tankilevitch

Text: Redaktionen