NY MÄTNING: Löfven och S ökar mest

2021 07 09

Socialdemokraterna ökar mest i den första mätningen att presenteras efter regeringskrisen.

Demoskopmätningen genomfördes efter att Regeringen Löfven fallit och en stor del av mätningen har också genomförts efter att många av turerna under regeringskrisen ägt rum. Det är därmed den mätning som i nuläget bäst fångar in svenska folkets reaktion på regeringskrisen:

Parti Demoskop Juli Skillnad mot juni

Vänsterpartiet 9,4 -1,9

Socialdemokraterna 25,2 +1,8

Miljöpartiet 3,5 +0,2

Centern 10,4 -0,2

Liberalerna 3,5 +0,1

Moderaterna 21,7 -0,4

Kristdemokraterna 6,1 -0,7

Sverigedemokraterna 19,3 +1,1

S+V+MP+C 48,5 -0,1

M+KD+SD+L 50,6 +0,1

ANALYS

Att V skulle ha tappat stöd under krisen är delvis en överraskning och för att få en tydlig bild av regeringskrisens påverkan på opinionen behövs fler mätningar. Det kan dock tänkas att det finns en oro hos vänsterväljare att krisen skulle kunna ha lett till M-KD-SD-styre varpå en del V-väljare kan ha gått till S som är det parti som ökar mest. Samtidigt har partiledaren Nooshi Dadgostars popularitet ökat kraftigt. Här är en snabbanalys parti för parti:

V torde ha ökat och fler mätningar behövs för att få klarhet. Kanske har en oro för att regeringskrisen skulle ge en högerregering lett till att en del V-väljare gått till S.

S kan ha framstått som ett parti som drabbades av andra partiers krav och misstroende vilket kan ha lett till en skjuts uppåt i kombination med att många väljare enligt flera mätningar delar Stefan Löfvens syn på att extraval vore fel väg att gå.

MP ligger stabilt lågt i opinionen.

C ligger fortsatt mycket högt.

L ligger stabilt lågt i opinionen..

M ligger på fortsatt stabila nivåer.

KD tappar marginellt.

SD ökar tydligt och partiet har haft en hög profil under regeringskrisen med tydligt fokus på att Regeringen Löfven borde röstas bort.

Mätningen är genomförd 29 juni - 7 juli.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men mandatmässigt ingår de inte.

Foto: Socialdemokraterna, FB

[yop_poll id="342"]

Nya körkortsregler – börjar gälla om två veckor

2026 07 17

Från och med den första augusti ska det bli lättare att övningsköra.

Ändringar i körkortslagen är på gång.

Om bara ett par veckor kommer nya regler att gälla för den som vill ta körkort.

Draget syftar till att göra det lättare att övningsköra – men möter kritik från de som anser att det kan leda till mer osäkerhet ute på vägarna.

Nya körkortsregler på gång

Regeländringen innebär att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort.

– Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

– Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare.

Från första augusti

De nya reglerna träder i kraft den första augusti och gäller för B-körkort.

Regeringen menar att introduktionsutbildningen inte fyller något större syfte.

– Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen, menas det.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Helidiotiskt”

Men alla är inte positivt inställda till de nya reglerna.

Den rutinerade körskolläraren Tommy Samuelson befarar att det kan leda till fler dödsolyckor.

– Det är helidiotiskt, säger han till GP.

– När jag är ute och kör med elever så ser jag många som beter sig dumt i trafiken, och de personerna är potentiella handledare.

“En tröskel”

Regeringen anser dock att kravet på introduktionsutbildning är ett onödigt hinder.

– Kravet på introduktionsutbildning utgör dessutom en tröskel vid privat övningskörning och kan inskränka möjligheten att smidigt kunna övningsköra privat med flera handledare, exempelvis föräldrar eller andra släktingar.

Läs mer: Ryssar flyttar akut pengar ut ur landet

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen