NY MÄTNING: Lägsta stödet på sju år

2022 05 25

Centerpartiets väljarstöd har halverats på ett år.

Det indikerar den senaste opinionsundersökningen från DN/Ipsos.

Annie Lööfs parti noterar det lägsta stödet på sju år.

På ett år har väljarstödet för Centern sjunkit från 10 procent till fem procent, enligt Ipsos majmätning.

Förlorat stöd senaste månaderna

Efter att januariavtalet sprack i juli 2021 har C stått ensamt och uppförsbacken har varit brant.

Centerpartiet har haft svårt att bryta den negativa trenden. I de tre senaste mätningarna från Ipsos har partiet tappat i väljarstöd. 

Dit går C-väljarna

C-väljare har valt att snegla åt andra håll. Framför allt har väljare lämnat för regeringspartiet Socialdemokraterna efter att Magdalena Andersson tog över som partiledare.

– Nästan var femte väljare som röstade på Centerpartiet 2018 uppger i majmätningen att de skulle rösta på Socialdemokraterna, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

Ökar i toppen

Efter en tillfällig nedgång ökar återigen stödet för Socialdemokraterna. De noterar ett väljarstöd på 32 procent i Ipsos mätning. En ökning med två procentenheter sedan aprils undersökning.

Liberalerna och Miljöpartiet är fortsatt under riksdagsspärren. Ett litet glädjeskutt för L är att partiet ökat från två till tre procent sedan Ipsos mätning i mars. Väljarstödet för L förblir oförändrat sedan aprils mätning. 

– Förändringarna är för små för att vi ska kunna tala om en trend men varje tiondel som Liberalerna närmar sig riksdagsspärren kommer säkert att tolkas som en positiv signal inom partiet, säger Nicklas Källebring till DN.

Här är Ipsos mätning för maj jämfört med april. Siffrorna är avrundade:

                                                       Maj         April

🔴Vänsterpartiet                    9,0        +0,0
🔴Socialdemokraterna        32,0     +2,0
🟢Miljöpartiet                          3,0       +0,0
🟢Centern                                  5,0       -1,0
🔵Liberalerna                           3,0       +0,0
🔵Moderaterna                     22,0      +0,0
🔵Kristdemokraterna           5,0      -1,0
🔵Sverigedemokraterna   18,0      +0,0
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,0       +1,0
🔴🟢 S+V+MP                        44,0        +2,0
🟢      Centern                             5,0        -1,0
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,0        -1,0
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.
 
Extra val möjligt
Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida. 

◾Mätningen är genomförd  10 – 22 maj.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna fanns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttryckte länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Flera av Putins lönnmördare har skjutits

2025 07 13

Lönnmördare utsända av Putinregimen uppges ha blivit skjutna.

Ukraina har skjutit ihjäl torpeder som jobbar för den ryska underrättelsetjänsten FSB.

Det hävdar den ukrainska underrättelsetjänsten SBU på söndagen.

De skjutna ryska agenterna uppges ha legat bakom mordet på en ukrainsk underrättelseofficer i Kyiv i veckan.

Skottlossning bröt ut

Den ukrainske underrättelseofficeren Ivan Voronych blev ihjälskjuten på en parkeringsplats nära sin bostad i Kyiv den 10 juli.

Mordet skedde vid 9-tiden på morgonen, lokal tid. Ivan Voronych sköts med fem skott.

Nu har ukrainska SBU slagit till mot de ryska agenter som misstänks ligga bakom mordet, rapporterar Kyiv Independent.

Skottlossning ska ha utbrutit när SBU skulle gripa de ryska agenterna.

– I morse genomförde SBU-styrkor en gripandeoperation mot den ryska federala säkerhetstjänstens agent-och-stridsgrupp, som i förväg dirigerades till Ukraina och för tre dagar sedan mördade en SBU-officer, vår vapenbroder, överste Ivan Voronych, säger SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

”Fiendens enda utsikt är döden”

Den ryska agentgruppen hade alltså skickades alltså till Ukraina av rysk underrättelsetjänst för att utföra den operation där Voronych mördades.

Själva mordet ska ha utförts av två personer, en man och en kvinna. Dessa har följt efter Voronych och kartlagt hans schema och rutter, enligt SBU. Därefter har de fått koordinater till ett hemligt gömställe där det fanns vapen.

Efter mordet på Voronych har mördarna försökt gömma sig, men SBU och polisen lyckades fastställa att de fortfarande befann sig i Kyiv Oblast, uppger den ukrainska underrättelsetjänsten.

Och när de skulle gripas uppstod alltså skottlossning, där de misstänkta ryska agenterna sköts ihjäl.

– Jag vill påminna er om att fiendens enda utsikt på Ukrainas territorium är döden, understryker SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen