NY MÄTNING: Kraftig ökning för Natostödet bland S-väljarna

2022 04 29

Bland Socialdemokraternas väljare har viljan att gå med i Nato nästan fördubblats.

Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari skakade det säkerhetspolitiska läget i Europa i grunden.

Inte minst i Sverige där frågan om att ansluta sig militäralliansen Nato blossat upp på allvar. Socialdemokraterna, som historiskt varit tydligt emot ett medlemskap, för just nu interna debatter som kan förändra den hållningen.

Fördubblat stöd

Nu visar en färsk mätning från DN/Ipsos en märkbar förändring bland Socialdemokraternas egna väljare i frågan, rapporterar Dagens Nyheter.

I december 2021 ansåg 21 procent av partiets väljare att Sverige ska gå med i Nato. När samma fråga ställs i april har den siffran nästan fördubblats och landar på 41 procent som vill se Sverige i Nato. 32 procent svarar i april att man inte vill att Sverige ansöker – en minskning med tio procentenheter.

“Från motstånd till acceptans”

På frågan om hur Sverige bör göra om Finland först går med i Nato växer samma stöd ytterligare bland S-väljarna – till 56 procent. Vid ett sådant scenario sjunker även motståndet till 23 procent, enligt DN.

– Vi ser en tydlig kantring från motstånd till acceptans bland de socialdemokratiska väljarna, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till tidningen.

MP och V:s väljare emot

För övriga partier finns det en tydlig majoritet som vill gå med i Nato bland Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Även i Sverigedemokraterna återfinns en majoritet som är för medlemskap. I Centerpartiet är drygt 40 procent för Nato.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de enda partier där ett motstånd till Natomedlemskap fortfarande dominerar, visar mätningen.

Vill se folkomröstning

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar talade i veckan om att hon vill se en folkomröstning om en svensk Natoansökan skulle bli verklighet.

– Sverige borde hålla en folkomröstning. Det här måste ske med en mycket bred förankring. Det är inte bara politikernas söner och döttrar som kan hamna på slagfältet på grund av Nato utan det är svenska folket, säger V-ledaren till SR.

Regeringen avfärdar

Ett argument som regeringen avfärdar.

– Jag tror inte alls på de här argumenten att vi inte skulle kunna medla eller jobba med nedrustning. Och vi behöver inte heller, som Vänsterledaren så populistiskt sa, ha kärnvapen på förskolorna. Det är ren desinformation och spelar Ryssland helt i händerna. Man kan precis som Tyskland, Danmark, Island och Norge bestämma om icke-stationering av kärnvapen i fredstid. Och dessutom har inte Nato några egna kärnvapen utan det är helt nationella beslut, säger Ann Linde till DN.

Lämnar besked senast 22 maj

Samtidigt pågår som sagt Socialdemokraternas interna dialog om säkerhetspolitiken. 22 maj är senast partiet ska lämna besked om sin analys, som förväntas innehålla ett beslut om Nato-ansökan.

– Dialogen ska vara klar den 12 maj och efter 12 maj inleder vi vår beslutandeprocess, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin enligt Expressen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen