NY MÄTNING: Kraftig ökning för Natostödet bland S-väljarna

2022 04 29

Bland Socialdemokraternas väljare har viljan att gå med i Nato nästan fördubblats.

Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari skakade det säkerhetspolitiska läget i Europa i grunden.

Inte minst i Sverige där frågan om att ansluta sig militäralliansen Nato blossat upp på allvar. Socialdemokraterna, som historiskt varit tydligt emot ett medlemskap, för just nu interna debatter som kan förändra den hållningen.

Fördubblat stöd

Nu visar en färsk mätning från DN/Ipsos en märkbar förändring bland Socialdemokraternas egna väljare i frågan, rapporterar Dagens Nyheter.

I december 2021 ansåg 21 procent av partiets väljare att Sverige ska gå med i Nato. När samma fråga ställs i april har den siffran nästan fördubblats och landar på 41 procent som vill se Sverige i Nato. 32 procent svarar i april att man inte vill att Sverige ansöker – en minskning med tio procentenheter.

“Från motstånd till acceptans”

På frågan om hur Sverige bör göra om Finland först går med i Nato växer samma stöd ytterligare bland S-väljarna – till 56 procent. Vid ett sådant scenario sjunker även motståndet till 23 procent, enligt DN.

– Vi ser en tydlig kantring från motstånd till acceptans bland de socialdemokratiska väljarna, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till tidningen.

MP och V:s väljare emot

För övriga partier finns det en tydlig majoritet som vill gå med i Nato bland Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Även i Sverigedemokraterna återfinns en majoritet som är för medlemskap. I Centerpartiet är drygt 40 procent för Nato.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de enda partier där ett motstånd till Natomedlemskap fortfarande dominerar, visar mätningen.

Vill se folkomröstning

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar talade i veckan om att hon vill se en folkomröstning om en svensk Natoansökan skulle bli verklighet.

– Sverige borde hålla en folkomröstning. Det här måste ske med en mycket bred förankring. Det är inte bara politikernas söner och döttrar som kan hamna på slagfältet på grund av Nato utan det är svenska folket, säger V-ledaren till SR.

Regeringen avfärdar

Ett argument som regeringen avfärdar.

– Jag tror inte alls på de här argumenten att vi inte skulle kunna medla eller jobba med nedrustning. Och vi behöver inte heller, som Vänsterledaren så populistiskt sa, ha kärnvapen på förskolorna. Det är ren desinformation och spelar Ryssland helt i händerna. Man kan precis som Tyskland, Danmark, Island och Norge bestämma om icke-stationering av kärnvapen i fredstid. Och dessutom har inte Nato några egna kärnvapen utan det är helt nationella beslut, säger Ann Linde till DN.

Lämnar besked senast 22 maj

Samtidigt pågår som sagt Socialdemokraternas interna dialog om säkerhetspolitiken. 22 maj är senast partiet ska lämna besked om sin analys, som förväntas innehålla ett beslut om Nato-ansökan.

– Dialogen ska vara klar den 12 maj och efter 12 maj inleder vi vår beslutandeprocess, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin enligt Expressen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 21

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

– Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner.

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen