NY MÄTNING: Kraftig ökning för Natostödet bland S-väljarna

2022 04 29

Bland Socialdemokraternas väljare har viljan att gå med i Nato nästan fördubblats.

Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari skakade det säkerhetspolitiska läget i Europa i grunden.

Inte minst i Sverige där frågan om att ansluta sig militäralliansen Nato blossat upp på allvar. Socialdemokraterna, som historiskt varit tydligt emot ett medlemskap, för just nu interna debatter som kan förändra den hållningen.

Fördubblat stöd

Nu visar en färsk mätning från DN/Ipsos en märkbar förändring bland Socialdemokraternas egna väljare i frågan, rapporterar Dagens Nyheter.

I december 2021 ansåg 21 procent av partiets väljare att Sverige ska gå med i Nato. När samma fråga ställs i april har den siffran nästan fördubblats och landar på 41 procent som vill se Sverige i Nato. 32 procent svarar i april att man inte vill att Sverige ansöker – en minskning med tio procentenheter.

“Från motstånd till acceptans”

På frågan om hur Sverige bör göra om Finland först går med i Nato växer samma stöd ytterligare bland S-väljarna – till 56 procent. Vid ett sådant scenario sjunker även motståndet till 23 procent, enligt DN.

– Vi ser en tydlig kantring från motstånd till acceptans bland de socialdemokratiska väljarna, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till tidningen.

MP och V:s väljare emot

För övriga partier finns det en tydlig majoritet som vill gå med i Nato bland Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Även i Sverigedemokraterna återfinns en majoritet som är för medlemskap. I Centerpartiet är drygt 40 procent för Nato.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de enda partier där ett motstånd till Natomedlemskap fortfarande dominerar, visar mätningen.

Vill se folkomröstning

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar talade i veckan om att hon vill se en folkomröstning om en svensk Natoansökan skulle bli verklighet.

– Sverige borde hålla en folkomröstning. Det här måste ske med en mycket bred förankring. Det är inte bara politikernas söner och döttrar som kan hamna på slagfältet på grund av Nato utan det är svenska folket, säger V-ledaren till SR.

Regeringen avfärdar

Ett argument som regeringen avfärdar.

– Jag tror inte alls på de här argumenten att vi inte skulle kunna medla eller jobba med nedrustning. Och vi behöver inte heller, som Vänsterledaren så populistiskt sa, ha kärnvapen på förskolorna. Det är ren desinformation och spelar Ryssland helt i händerna. Man kan precis som Tyskland, Danmark, Island och Norge bestämma om icke-stationering av kärnvapen i fredstid. Och dessutom har inte Nato några egna kärnvapen utan det är helt nationella beslut, säger Ann Linde till DN.

Lämnar besked senast 22 maj

Samtidigt pågår som sagt Socialdemokraternas interna dialog om säkerhetspolitiken. 22 maj är senast partiet ska lämna besked om sin analys, som förväntas innehålla ett beslut om Nato-ansökan.

– Dialogen ska vara klar den 12 maj och efter 12 maj inleder vi vår beslutandeprocess, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin enligt Expressen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Skatt sänks från 1 juli

2026 02 20

Regeringen går vidare med ytterligare en skattesänkning.

I somras sänktes alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier.

Nu tar regeringen nästa steg.

– Nu tar vi ytterligare ett steg mot ett friare och företagarvänligare Sverige. Genom att sänka alkoholskatten stärker vi småproducenters möjligheter att växa och bidra till ett levande och varierat näringsliv, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M), i ett uttalande.

Skattesänkningen utökas

Den tidigare sänkningen för öl kommer från den 1 juli 2026 att gälla för fler drycker, enligt regeringens förslag.

– Nu föreslås att även andra alkoholdrycker omfattas av skattelättnader. I lagrådsremissen föreslås att sänkt alkoholskatt ska gälla för vissa typer av jästa drycker som exempelvis cider och mjöd, vin, sprit samt mellanklassprodukter som portvin och sherry, uppger regeringen.

Satsar på dryckeskultur

Satsningen syftar till att öka förutsättningar för mindre aktörer inom dryckesindustrin och är en av Tidöpartiernas satsningar för att gynna svensk företagsamhet.

– Med denna satsning stärker vi svensk dryckeskultur och, tillsammans med gårdsförsäljning, även svensk besöksnäring, säger Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Upptill 50 procent

Producentens storlek ska avgöra skattenedsättningen.

För de riktigt små producenterna ska skatten sänkas med uppemot 50 procent, medan lite större producenter kan få nöja sig med en mindre sänkning.

– Nu blir det billigare att driva bryggeri, vineri eller destilleri. Det är ett viktigt steg för att stärka svenskt entreprenörskap, skapa en mer levande landsbygd och ge den lokala dryckeskulturen möjlighet att växa, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

LÄS MER: ”Sämsta någonsin” – stort larm om vindkraften

Oberoende småbryggeri

För att ett ölbryggeri ska anses vara ett oberoende småbryggeri, vilket är en förutsättning för att få ta del av skattesänkningen, krävs att de:

- är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra bryggerier.

- använder lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler som används av andra bryggerier.

- inte producerar på licens.

- producera som mest 3 000 000 liter öl per år.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natosoldater krossade av Ukraina

2026 02 19

Natosoldater har lidit ett förkrossande nederlag i en krigssimulation mot ukrainska drönaroperatörer.

Hela 16 000 Natosoldater deltog i den storskaliga militärövningen som genomfördes i Estland i maj 2025.

Trots att de var numerärt överlägsna led Natosoldaterna ett stort nederlag. De ukrainska drönarenheterna eliminerade två brigader, rapporterar Defence24.

– Enheter rörde sig utan tillräcklig maskering och placerade ut fordon och utrustning på lätt upptäckbara positioner. Ett team på omkring tio operatörer kunde inom en halv dag simulera förstörelsen av 17 pansarfordon och genomföra cirka 30 ytterligare attacker, skriver tidskriften.

Viktiga slutsatser

Enligt Defence 24:s chefredaktör Aleksander Olech behöver väst dra lärdom av övningen.

Han framhåller att den visar hur snabbt krigföring förändras och hur långsamt stora arméer anpassar sig. I en analys skriver Olech att Natostyrkornas nederlag visar hur transparent det moderna slagfältet har blivit och hur sårbara militära enheter är om de inte sprider ut sig, har tillräckligt bra kamouflage eller saknar effektiv kommunikation.

– Den bredare lärdomen är inte att drönare ensamma vinner krig, utan att de avsevärt förändrar tempot och hur strider utspelar sig. Även välutrustade arméer kan stöta på allvarliga svårigheter om strukturer, doktriner och träning förblir i linje med tidigare krigföringsmodeller, framhåller Olech.

LÄS MER: ”Sluta prata om kärnvapen” – försvarsminister förbannad

Ryssland har anpassat sin krigföring

Under kriget i Ukraina har även Ryssland utvecklat sin krigföring med drönare. I dag använder den ryska militären de obemannade farkosterna i stor omfattning.

– Den ryska krigföringen har genomgått taktiska anpassningar med bland annat användandet av drönare i stor omfattning. Anpassningar av krigföringen har ändrat karaktären på striderna vid frontlinjen, men även på ett större djup mot det ukrainska samhällets infrastruktur som ställer landets luftförsvar inför påfrestningar, skriver Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst, Must, i sin årsrapport för 2025.

LÄS OCKSÅ: Drönare och missiler slår ner i Ryssland

Foto: Nato

Text: Redaktionen